Anne Koivula har gjort praktik på kyrkans familjerådgivning som tar emot på Tredje linjen i Helsingfors.

"Vi behöver lätta på den perfekta fasaden – särskilt i församlingen"

SJÄLAVÅRD.

Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär. Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet.

10.5.2024 kl. 20:15

Anne Koivula är präst i Petrus församling. Som de flesta präster träffar hon mycket människor – inför dop, vigslar och begravningar hör det till att hålla ett så kallat förrättningssamtal. Hon träffar också många människor för enskilda samtal.

– Ofta får jag ta del av hela livsberättelser. Det känns som ett privilegium.

Tidigare har hon jobbat i domstolsväsendet och hört många tunga berättelser och mött människor som levt under mycket svåra omständigheter. Inte heller hennes eget liv har löpt smärtfritt.

– Det är lätt hänt att man känner sig sämre än andra för att det inte går lika bra för mig som för grannen. Kanske känner man också skam över sina nederlag.

Vår historia och finländska kultur gör också att det finns en anda av att alla borde klara sig själva, man ska helst inte klaga eller behöva andras hjälp. Inte ens i kyrkan. Här vill Anne Koivula se en förändring:

– Jag har själv fått stor hjälp genom att våga tala om det svåra. Det hjälper när någon lyssnar.


Tre stolar

Själavård ingår i studierna för alla kyrkliga yrken. Anne Koivula har nyligen avslutat en specialutbildning i själavård som kyrkans anställda kan gå för att bygga på sin grundutbildning.

– Tanken med själavård är att Gud alltid är med, som en tredje part i samtalet. Jag vill gärna ha en extra stol i samtalsrummet. Även om jag sällan säger det högt är stolen en påminnelse för mig om att Gud är med oss då vi möter varandra.

För Koivula är bön en central del av själavården.

– Jag ber gärna för konfidenten under själavårdssamtalet om hen så önskar, men det är inget måste. Jag försöker fråga försiktigt, så att konfidenten har ett verkligt val. Jag tar inte illa upp om någon inte vill, ibland har människor också dåliga erfarenheter av förbön och det viktiga är att man får känna sig trygg i samtalet.


Vad är det för skillnad mellan själavård och terapi?

– Själavård är för vem som helst som behöver samtalsstöd i en utmanande situation. Det kan handla om relationer, utmaningar i studier eller arbetslivet, trosfrågor, mental hälsa, sjukdomar med mera. Du behöver ingen remiss eller diagnos, och samtalet kostar aldrig något. Själavårdaren har alltid tystnadsplikt. Vid psykiska sjukdomar behövs ofta psykoterapi eller medicin.

– Själavård är inte sjukvård men kan i vissa situationer vara ett bra tillägg, ifall du behöver köa länge inom vården eller om du vill samtala om trosfrågor fast under terapiprocessen.

Anne Koivula drömmer om en församling som är själavårdande i sin karaktär.

– Själva gudstjänsten kan vara väldigt själavårdande när den är som bäst.

Hon hoppas att kyrkans olika gemenskaper skulle vara så vänliga och ärliga att att man vågar söka sig till dom också när det känns tungt i livet.

– Vi har alla nycklarna för det, alla kyrkligt anställda är experter på att möta människor. Men jag tror att vi själva också behöver våga vara mer öppna som människor.

Att leva som kristen betyder ju inte att man går fri från svårigheter.

– Man behöver inte vara perfekt för att komma till kyrkan eller jobba för den. Jag vill våga mötas som en hel människa.

Här kan du få själavård

– I din hemförsamling, du får hjälp genom att kontakta kansliet eller direkt med en anställd.

– Kyrkans familjerådgivning, tidsbeställning 09 2340 2555, vardagar kl. 9–12.

– Walk-in terapi för 16-29-åringar, måndagar kl. 14–18 i Matteuskyrkan.

– Kyrkans samtalstjänst per telefon eller chatt.

– Mera info på helsingforsforsamlingar.fi

Text och foto: Nina Österholm


NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16