Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.
Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

Ruth Illman: "Forskning behövs för att vi bättre ska förstå vad det innebär att vara människor"

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET.

Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet.

10.5.2024 kl. 19:52

Sedan 2013 har Ruth Illman varit chef för Donnerska institutet i Åbo, och sedan 2018 också forskningschef vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Nu lämnar hon de uppdragen för ett annat toppjobb i den finlandssvenska forskarvärlden.

– Som tur är bor vi nära Kuppis tågstation och mina barn är så pass stora att det är möjligt att vara flexibel, säger Illman, som kommer att dela sin arbetstid mellan Åbo och Helsingfors.

Som religionsvetare måste ditt jobb vid Donnerska institutet vara något av ett drömjobb. Hur kommer det sig att du lämnar det för SLS?

– Det har absolut varit mitt drömjobb, och det kanske ännu är det, men jag har varit här i 14 år. I juni är det 20 år sedan jag disputerade och jag har mer än 20 år kvar i arbetslivet. Då tiden går får man också nya drömmar och perspektiv.

– Men jag söker mig absolut inte bort från Donnerska institutet. Det har varit ett dynamiskt jobb där jag fått skapa nätverk med underbara kollegor.

Jobbet som forskningschef för Stiftelsen för Åbo Akademi konstaterar Ruth Illman att har många likheter med motsvarande post vid SLS.

– Det som är väldigt spännande för mig med tanke på SLS är att de finansierar forskning inom humaniora och samhällsvetenskaper. Fokuset på SLS är bredare än på Donnerska men smalare än på Stiftelsen för Åbo Akademi, som finaniserar forskning inom alla vetenskapsgrenar.

De stora pengarna i forskarvärlden riktar sig sällan till just forskning i humaniora, teologi och samhällsvetenskaper. Det är något som Ruth Illman sett i sitt forskningschefsjobb då hon följt med utvecklingen inom nationell och internationell forskningspolitik.

– Men så som världen ser ut nu är forskning i humaniora viktigare än någonsin. Det är forskning som lär oss att leva tillsammans i världen.


Kommer du fortsätta jobba med religionsvetenskap framöver?

– När man varit i branschen länge går det inte att klippa alla band helt. Jag kommer att fortsätta handleda mina doktorander, och det är jag glad över. Men jag kommer att övergå till att möjliggöra forskning snarare än att själv göra forskning.


Du är uppenbart en människa som presterar mycket. Vilken är din drivkraft?

– Jag tror att det allra viktigaste kanske är nyfikenheten. Jag tycker att det här, att få jobba med religionsforskning och att få möjliggöra forskning, är otroligt spännande.

– Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning behövs. Det är viktigt för att vi ska kunna leva tillsammans som människor och för att vi bättre ska förstå vad det innebär att vara människor.

– Jag tror på allvar att forskningen är jätteviktig för att förändra världen och för att vi ska kunna leva meningsfulla liv. Det här accentueras idag. De humanistiska vetenskaperna och teologin är viktiga för att vi inte ska tappa greppet om det.


Din pappa var professor i gammaltestamentlig exegetik och judaistik, och din mamma var docent i religionsvetenskap. Du har gått i dina föräldrars fotspår. Har du aldrig velat göra uppror mot det?

– Jag tänkte mycket på det här när jag gick i gymnasiet och funderade på vad jag ville bli. Religion är ändå det som intresserar mig allra mest. Det handlar om vad människor tänker att ytterst är viktigast i livet, så jag sökte in för att studera religionsvetenskap även om det fanns den här föräldrabelastningen.

– Mina föräldrar var också väldigt generösa. Det fanns alltid en egen plats för mig att stiga in i. Jag fick verka i min egen rätt. Sen miste jag dem tidigt, så mycket av vägen fick jag ändå gå ensam.


Ruth Illman

GÖR: Chef för Donnerska institutet för religionshistorisk och kultur historisk forskning samt forskningschef vid Stiftelsen för Åbo Akademi. Det här fram till september, då hon blir ny forskningschef vid SLS.

FAMILJ: Gift med musikern Mats Lillhannus. Till familjen hör också Mirjam, 19 år, som
studerar historia vid HU, samt Ester, 17 år, och Noomi, 11, som går i skola i Åbo.

INTRESSEN: Att läsa, simma och umgås med nära och kära.

Text: Rebecca Pettersson


Den andra omgången i valet av biskop i Åbo ärkestift hålls mellan kandidaterna Leppänen och Lehikoinen den tredje december.

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22
Åsa Dalkarl-Gustavsson tycker det är viktigt att plocka fram olika sidor hos dem vi saknar. – Annars blir vi ju så endimensionella.

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20
Mika Salminen talar svenska för att hans mamma är finlandssvensk och hans pappa gått i svensk skola.

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16
Gymnasieeleven Fanny Nylund från centrum och yrkesinstitutstuderande Andreas Fors från Jeppo är två av medlemmarna i den nystartade styrgruppen för ungdomsverksamheten.

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59
Vad kan du som andra kan ha nytta av? Det är en viktig fråga man kan ställa sig när man skapar webbinnehåll, anser Simon Lampenius.

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14
Skivan Möda, vila och behag spelades in under tre intensiva dagar i producenten Janne 
Hyötys studio.

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31
Det blir inte lätt, men det känns rätt, säger Markus Österlund om sitt nya jobb som församlingsledare.

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15