Diskrimineringsombudsman Kristina Stenman blickar några decennier bakåt i tiden och ger råd till sitt yngre jag.

Diskrimineringsombudsman Kristina Stenman: "Våga visa din osäkerhet"

ETT GOTT RÅD.

Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer.

10.5.2024 kl. 13:55

Sommaren då Kristina Stenman fyllde 20 år hade hon precis kommit hem till Finland efter ett år i USA. Där hade hon studerat statskunskap och fredsforskning.

Miljön på universitetet var internationell och många av hennes kurskamrater var politiskt engagerade. Ett gynnsamt klimat för en framtida diskrimineringsombudsman kan man tänka.

Väl hemma i Finland fortsatte studierna, men nu vid Helsingfors universitet där hon förkovrade sig i engelsk filo­logi och kulturantropologi. Men Kristina, 20 år, kände sig lite vilsen.

– Helsingfors universitet var ju jättestort och jag visste inte riktigt vad jag ville. Det var ett grubblande år för mig.

Grubblerierna ledde henne till studier i juridik. Det var mer praktiskt och konkret, och passade henne bättre. När hon ser tillbaka på den här tiden kan hon ana ett litet skifte i sin personlighet. Under skoltiden var hon blygare, mer perfektionistisk.

– Under året i USA insåg jag att alla mina studiekompisar inte alltid visste vad de pratade om även om de pratade mycket. Det lättade upp min egen inställning till hur jag såg på mig själv.

Det förstärktes under de kommande åren. Hon lärde sig att lyssna på sig själv och blev bättre på att göra val som kändes rätt. Samtidigt växte intresset för samhällsfrågor.



Vad skulle du ge för råd till Kristina 20 år? Vad skulle du säga till henne?

– Jag skulle ge henne rådet att grubbla mindre. Säga att saker ofta löser sig. Det rådet skulle jag i och för sig också ge till Kristina 61 år.

– Men jag hade ibland sådana där lite vemodiga och sorgsna känslor. Det hör på ett sätt till när man är ung. Jag undrade hur det skulle gå för mig och jag grubblade över mitt förhållande till andra människor, jag undrade vad andra tänkte om mig.

I efterhand önskar hon att hon sett på sig själv med en nådigare blick. Men också att hon i större utsträckning förstått att alla människor har sina bekymmer och motgångar. Att inget liv bara är enkelt.

– Jag bar delvis på en osäkerhet, och delvis hade jag en stark känsla av att man ska göra rätt saker i livet. Det kunde ibland göra mig lite obeslutsam.

Tankarna snurrade ofta kring om hon presterade tillräckligt bra och om hon passade in. Under skoltiden behövde hon sällan kämpa för bra resultat, men i den akademiska världen var det inte lika lätt att ta sig fram. Det ledde till en frustration.

– Jag var inte alls någon lysande juridikstuderande.



Vilka råd skulle du ge till de som nu är 20 år?

– Att våga drömma, också då saker inte går som man tänkt. Själv var jag ett poäng ifrån gränsen första gången jag sökte in till juridik. Men man måste lyssna på sig själv och se till att ha sådana vänner som man alltid kan prata med.

– Det låter hemskt lättvindigt, för det är inte något som man bara kan ”setill”. Men alla människor behöver vänner. Om man vågar ge lite av sig själv och sin egen osäkerhet kan man också vara en jättebra vän för någon annan.



Finns det något du är särskilt stolt över att ditt 20-åriga jag gjorde?

– Jag är jätteglad över att jag tog steget och att mina föräldrar uppmuntrade mig till det där året i USA. Det var en jättebra tid för mig. Det tog bort en viss ängslighet. Jag klarade mig, och jag trivdes!

Hon är också glad över att hon tillät sig själv att leta sig fram längs sin studieväg. Det är samtidigt något hon kan känna en viss oro över i dag, att unga inte tillåts utforska, inte har råd att studera något år extra.

– För det är bra att man söker lite då man är ung. Livet behöver inte gå spikrakt. Under studietiden träffade jag min man, jag blev färdig, jag har fått ha jätteintressanta jobb och jag har fått bli mamma.

– Det är kanske så att jag nu, 40 år senare, ser vägen. Den är lite snirklig men den går framåt.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: privat/Markku Lempinen


Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50