Samia Abuelfahem kockade palestinskt-jordanskt till Fredskaféet.
Samia Abuelfahem kockade palestinskt-jordanskt till Fredskaféet.

Vid Fredskaféet möts folken i Borgå

INVANDRARARBETE.

Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström.

29.4.2024 kl. 10:00

Det stora bordet i församlingscentrets stora sal är fullt med mat till sista kvadratcentimetern, tabbouleh, biryani, kyckling, lamm, linssoppa.

Samia Abuelfahem med rötter för länge sedan i Jordanien och Ghada Sabbouh från Syrien har fixat maten i samarbete med församlingarnas kökspersonal.

Det är två dagar efter muslimernas eid, avslutningen på fastemånaden ramadan. Maten är alltid väl tilltagen på Fredscaféets stora buffé i Borgå, men i dag är det extra festligt.

Salma Youssef, 22, som är finlandspalestinier, och bland annat judoka på finländsk landslagsnivå, är tillsammans med sin familj här för fjärde gången.

– I Helsingfors och Tammerfors har muslimerna stora happenings när det eid, men här i Borgå är det just ingenting, säger hon.

Moskén i Borgå ute i förorten Vårberga är liten och där tränas det dessutom numera taekwondo bakom väggen, säger hennes pappa Bassam.

Artikeln fortsätter efter bilden.

Samia Abuelfahem, Hanna Eisentraut-Söderström och Ghada Sabbouh höll i trådarna på april månads Fredscafé i Borgå.

Fredscaféet i Borgå har under årens lopp blivit en mötesplats för många olika nationaliteter.

Starten på det hela blev den stora flykting­vågen 2015 då 120 asylsökande, mest barn­familjer, placerades i en flyktingförläggning i det nedlagda äldreboendet Poppel utanför stan.

– Då var det här i församlingssalen de brukade ha sina fester, en stor och trevlig sal, säger Domkyrko­församlingens kaplan Hanna Eisen­traut-Söderström som har varit ansvarig för Fredscaféet från början, tillsammans med prästkollegan Juhana Sihvo från den finska församlingen.

Sin första kontakt till Röda korsets flyktingförläggning fick hon själv när det var någon bland de många invånarna som ville tala med en präst.

Hanna Söderström har sedan dess lärt sig arabiska men den gången var det Googles översättningsapp eller tolkar som gällde.

– Sommaren därpå hamnade jag på en fest i Gamla stan hos en finländsk familj som var aktiv vid Poppel. Den gången var där bara kvinnor, som lagade mat. Och under den festen tänkte jag att det här kunde man göra i församlingen också, laga mat och bjuda in, säger hon.

I dag, åtta år senare, minns Ghada Sabbouh att det var hon, från krigets Syrien, som föreslog namnet – Café Salaam, Fredscaféet.

Afghaner, kenyaner, ukrainare...

Under åren har olika vågor av invandrare hittat Fredscaféet som den största gemensamma träffpunkten i stan.

En handfull av den stora grupp, då minder­åriga afghaner som kom till Finland 2015 träffas fortfarande vid ett bord. Många har etablerat sig i Finland med jobb och studier, andra har dragit vidare i Europa, bland annat till Frankrike.

Syrierna i stan har ofta stått för maten vid Fredscaféet. I en annan våg kom kenyanska sjukvårdsstuderande i tiotal. När Ryssland anföll Ukraina 2022 började ukrainarna komma.

– Det finns andra platser i stan där vi träffar ukrainare, men en del har vi inte vetat om innan vi träffade dem här, säger Olga Stadnik från Kyiv-förorten Vasilkiv.

I dag är hon som mamma och mormor fortfarande kvar i Borgå med dottern Oksana och barnbarnet Veronika. Av den grupp om tio som kom i mars 2022 med Olga i spetsen har sju redan återvänt till Ukraina.

– Jag vill också tillbaka och träffa min man. Han är sjuk och har haft tre hjärtattacker. Men jag behöver stanna här för att min dotter behöver mig. Jag hoppas hon kan stanna i Finland, säger Olga.

Dottern Oksana, Veronikas mamma, är funktionshindrad av en neurologisk sjukdom och går med med rollator.

Hanna Eisentraut-Söderström har varit flyktingpräst i åtta år.

"Kvinna och kristen präst – jag trodde det skulle vara ett problem. Men från första början var till exempel de muslimska männen jätte­respektfulla."

Respekt för prästen

Fredscaféet har en låg kristen profil med mat, musikprogram och barnhörna.

– I början när vi såg att också troende muslimer ivrigt kom tog vi snart inställningen att allt det här är fredsarbete. Det är viktigt att arbeta för fred, säger Hanna Söderström.

Församlingen har sedan i år regelbundet en skild Internationell söndag, en enkel ekumenisk gudstjänst som är helt tydligt kristen, sagt så att alla ska veta det, säger hon.

Som kristen, kvinna och präst har Hanna Söderström aldrig upplevt några rynkade ögonbryn vid Fredscaféet.

– Jag trodde kanske i början att det skulle vara något slags problem. Men från första början var till exempel de muslimska männen jätte­respektfulla.

I Borgå har församlingarna heller sällan hört av sina cafébesökare om rasism på stan.

– De är ju förstås glada när de kommer till Fredscaféet och vill kanske inte tala om sådant... Men tvärtom har allt från araber till ukrainare sagt att det är välkomnande och härliga människor i den här staden, säger Hanna Söder­ström.

I kontakterna med invandrare förekommer det att någon blir mera intresserad av kristendomen och kyrkan, någon i tysthet; någon mera öppet.

Så döpte Hanna Söderström till exempel 2018 sin vän Ghada Sabbouh till medlem av kyrkan.

– Individens frihet, men också ansvar, är nytt för många, inte bara för muslimer utan också andra. Hur individualistiska vi är i vår kultur, men också i vår lutherska tro, säger hon, flyktingprästen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00