Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Antalet nyfödda som döps ökar i alla de svenska församlingarna i Helsingfors

Helsingfors.

Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan.

24.4.2024 kl. 17:16

När man tittar på antalet barn (under ett år gamla) som döptes år 2023, visar alla svenska församlingar i Helsingfors en uppgång jämfört med året innan. Johannes församling har ökat från 81 barndop år 2022 till 104 barndop 2023, Matteus församling från 31 till 38 och Petrus församling från 48 till 53 dop. Också gällande dop i samband med skriftskolan visar församlingarna uppgång.

– Jag tror den glädjande ökningen beror på att församlingarna gör ett bra och långsiktigt arbete på många områden. Ofta syns förändringarna i samhället först i storstäderna och församlingarna i Helsingfors har redan för flera år sedan insett att de måste jobba på ett nytt sätt för att möta den urbana medlemmen, säger Stefan Myrskog som är ledande sakkunnig vid Kyrkans central för det svenska arbetet.


– Dopet är en fantastisk gåva man kan ge sitt barn, säger Stefan Myrskog.



Under en längre tid hade man sett många tecken på att medlemmarnas attityder och inställning gentemot kyrkan förändrades, det fanns ett behov av att göra något. Det resulterade i att kyrkan 2018 –2020 genomförde ett dop- och fadderskapsprojekt.

– Sedan dess har vi jobbat mycket med tilltal, med närvaro, hur vi bemöter och lyssnar in människor, säger Myrskog.

För tillfället arbetar många församlingar enligt ett program som kallas Stigen. Meningen är att fortsätta utvecklingen av församlingarnas arbete så att man kan erbjuda både barn och unga, men också vuxna, stöd för ett liv som kristen.

– Man ska kunna komma med sin sorg, men också med sin glädje till kyrkan. Vi behöver riter både för ledsamma och glada fester. Barn är kanske det gladaste vi har och det vi vill fira i dopet.


Låter barnen välja

Ett vanligt argument när föräldrar väljer att inte låta döpa sitt barn är att man vill låta barnet självt välja vilken tro, kyrka eller andlighet hen vill ha i sitt liv. En orsak till att dopen i samband med skriftskolan ökar kan vara att denna grupp i femtonårsåldern fattar ett aktivt beslut att låta döpa och konfirmera sig.

– Vi väljer namn, språk, mat och skolor med mera för våra barns del, och alla föräldrar vill sitt barns bästa. Jag tänker att dopet är en fantastisk gåva man kan ge sitt barn, en tillhörighet som bär hela livet, säger Myrskog.

Han ser också en trygghet i att ge barnet ett samfund som kan stöda genom svåra tider.

– Särskilt när tiderna känns allt osäkrare och det finns mycket ångest och illamående hos en del av befolkningen, kan kyrkan erbjuda en trygghet i livet. Dopet och tillhörigheten bär och stöder dig.

Text: NINA ÖSTERHOLM


Monica Heikel-Nyberg är kaplan i Johannes församling.

val. Val av prästassessor till domkapitlet har genomförts i prosterierna i Borgå stift. Av de fem kandidaterna har Monica Heikel-Nyberg flest röster enligt det preliminära resultatet. 7.5.2020 kl. 15:45
I slutet av april höll kören sin första körövning över nätet.

gospel. Nina Pakkanen leder en gospelkör där 300 personer sjunger tillsammans utan noter och lyssnar in varandra. Coronaviruset satte stopp för de vanliga övningarna och nu sjunger man tillsammans över nätet i stället. Men det ger inte samma upplevelse. 7.5.2020 kl. 12:39
Kaj Kunnas är tacksam över att vara frisk, och över att det finns vardagsänglar som kämpar för ens bästa.

Tacksam. – Om jag dör nu, då blir så väldigt mycket osagt till min fru. Så tänkte Kaj Kunnas när han drabbades av en hjärninfarkt. Det har gått fyra år, och hans värderingar har förändrats en hel del. Han säger bland annat att sport är världens viktigaste bisak. 7.5.2020 kl. 17:00
Covid-19 påminner om att livet inte kan kontrolleras – men alla drabbas inte på samma sätt.

Nyttotänk. Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden. 6.5.2020 kl. 15:13
Otto Gabrielsson bor i Stockholm. Han läser till att bli psykolog vid Karolinska Institutet.

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46
Från första juni står kyrkorna igen öppna för gudstjänst – men inte för fler än femtio personer, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00
Evangeliföreningens familjeläger på Klippan i Nykarleby och den fysiska missionsfesten i Nagu ställs nu in. Det gör också laestadianernas stormöte i Larsmo.

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53
I den här versionen sjuger församlingsvärd Anette M. Karlsson "Day by day" medan Fredrik Erlandsson spelar Eric Claptons låt "Tears in heaven". Två låtar på samma gång!

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08
Sibbo gamla kyrka håller öppet som vanligt i sommar.

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03
Kyrkomötet hålls två gånger per år.

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33
Kommer vårt samhälle att präglas av solidaritet med de som drabbas hårdast också efter coronapandemin, frågar sig Carolin Ahlvik-Harju.

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54
Esbo svenska församling har hyrt in proffshjälp för att sköta strömningen av gudstjänsterna, berättar kyrkoherde Kira Ertman.

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35

Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00