Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Antalet nyfödda som döps ökar i alla de svenska församlingarna i Helsingfors

Helsingfors.

Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan.

24.4.2024 kl. 17:16

När man tittar på antalet barn (under ett år gamla) som döptes år 2023, visar alla svenska församlingar i Helsingfors en uppgång jämfört med året innan. Johannes församling har ökat från 81 barndop år 2022 till 104 barndop 2023, Matteus församling från 31 till 38 och Petrus församling från 48 till 53 dop. Också gällande dop i samband med skriftskolan visar församlingarna uppgång.

– Jag tror den glädjande ökningen beror på att församlingarna gör ett bra och långsiktigt arbete på många områden. Ofta syns förändringarna i samhället först i storstäderna och församlingarna i Helsingfors har redan för flera år sedan insett att de måste jobba på ett nytt sätt för att möta den urbana medlemmen, säger Stefan Myrskog som är ledande sakkunnig vid Kyrkans central för det svenska arbetet.


– Dopet är en fantastisk gåva man kan ge sitt barn, säger Stefan Myrskog.



Under en längre tid hade man sett många tecken på att medlemmarnas attityder och inställning gentemot kyrkan förändrades, det fanns ett behov av att göra något. Det resulterade i att kyrkan 2018 –2020 genomförde ett dop- och fadderskapsprojekt.

– Sedan dess har vi jobbat mycket med tilltal, med närvaro, hur vi bemöter och lyssnar in människor, säger Myrskog.

För tillfället arbetar många församlingar enligt ett program som kallas Stigen. Meningen är att fortsätta utvecklingen av församlingarnas arbete så att man kan erbjuda både barn och unga, men också vuxna, stöd för ett liv som kristen.

– Man ska kunna komma med sin sorg, men också med sin glädje till kyrkan. Vi behöver riter både för ledsamma och glada fester. Barn är kanske det gladaste vi har och det vi vill fira i dopet.


Låter barnen välja

Ett vanligt argument när föräldrar väljer att inte låta döpa sitt barn är att man vill låta barnet självt välja vilken tro, kyrka eller andlighet hen vill ha i sitt liv. En orsak till att dopen i samband med skriftskolan ökar kan vara att denna grupp i femtonårsåldern fattar ett aktivt beslut att låta döpa och konfirmera sig.

– Vi väljer namn, språk, mat och skolor med mera för våra barns del, och alla föräldrar vill sitt barns bästa. Jag tänker att dopet är en fantastisk gåva man kan ge sitt barn, en tillhörighet som bär hela livet, säger Myrskog.

Han ser också en trygghet i att ge barnet ett samfund som kan stöda genom svåra tider.

– Särskilt när tiderna känns allt osäkrare och det finns mycket ångest och illamående hos en del av befolkningen, kan kyrkan erbjuda en trygghet i livet. Dopet och tillhörigheten bär och stöder dig.

Text: NINA ÖSTERHOLM


Kyrka. Duvor, palmer och eller kanske Jona i valens buk? Från och med torsdag pryder glada målningar gjorda av barn koret i Lumparlands kyrka. 31.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nokiamissionens ledare Markku Koivisto har fått lämna sin tjänst på grund av sexuella överträdelser. 30.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Svenskspråkiga fångar i Finland har små chanser till själavård på sitt modersmål. Nu ska det andliga arbetet bland fångarna förbättras. 30.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

– Epidemin har gjort det omöjligt för många att utföra sitt arbete, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson.

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43
De jourhavande har vitt skilda yrken och arbetserfarenheter. De står aldrig ensamma i sin uppgift inom samtalstjänsten.

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38