Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.
Dopet kan se ut hur som helst och kräver inga storsatsningar.

Antalet nyfödda som döps ökar i alla de svenska församlingarna i Helsingfors

Helsingfors.

Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan.

24.4.2024 kl. 17:16

När man tittar på antalet barn (under ett år gamla) som döptes år 2023, visar alla svenska församlingar i Helsingfors en uppgång jämfört med året innan. Johannes församling har ökat från 81 barndop år 2022 till 104 barndop 2023, Matteus församling från 31 till 38 och Petrus församling från 48 till 53 dop. Också gällande dop i samband med skriftskolan visar församlingarna uppgång.

– Jag tror den glädjande ökningen beror på att församlingarna gör ett bra och långsiktigt arbete på många områden. Ofta syns förändringarna i samhället först i storstäderna och församlingarna i Helsingfors har redan för flera år sedan insett att de måste jobba på ett nytt sätt för att möta den urbana medlemmen, säger Stefan Myrskog som är ledande sakkunnig vid Kyrkans central för det svenska arbetet.


– Dopet är en fantastisk gåva man kan ge sitt barn, säger Stefan Myrskog.



Under en längre tid hade man sett många tecken på att medlemmarnas attityder och inställning gentemot kyrkan förändrades, det fanns ett behov av att göra något. Det resulterade i att kyrkan 2018 –2020 genomförde ett dop- och fadderskapsprojekt.

– Sedan dess har vi jobbat mycket med tilltal, med närvaro, hur vi bemöter och lyssnar in människor, säger Myrskog.

För tillfället arbetar många församlingar enligt ett program som kallas Stigen. Meningen är att fortsätta utvecklingen av församlingarnas arbete så att man kan erbjuda både barn och unga, men också vuxna, stöd för ett liv som kristen.

– Man ska kunna komma med sin sorg, men också med sin glädje till kyrkan. Vi behöver riter både för ledsamma och glada fester. Barn är kanske det gladaste vi har och det vi vill fira i dopet.


Låter barnen välja

Ett vanligt argument när föräldrar väljer att inte låta döpa sitt barn är att man vill låta barnet självt välja vilken tro, kyrka eller andlighet hen vill ha i sitt liv. En orsak till att dopen i samband med skriftskolan ökar kan vara att denna grupp i femtonårsåldern fattar ett aktivt beslut att låta döpa och konfirmera sig.

– Vi väljer namn, språk, mat och skolor med mera för våra barns del, och alla föräldrar vill sitt barns bästa. Jag tänker att dopet är en fantastisk gåva man kan ge sitt barn, en tillhörighet som bär hela livet, säger Myrskog.

Han ser också en trygghet i att ge barnet ett samfund som kan stöda genom svåra tider.

– Särskilt när tiderna känns allt osäkrare och det finns mycket ångest och illamående hos en del av befolkningen, kan kyrkan erbjuda en trygghet i livet. Dopet och tillhörigheten bär och stöder dig.

Text: NINA ÖSTERHOLM


Ica Holmberg och Jakob Ventin gör i ordning frukost för nattgästerna.

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00
Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24
Julkalendern som församlings-
medlemmarna i Helsingfors fick på posten har väckt mycket diskussion särskilt på sociala medier. Medieforskare Ari Nykvist undrar om kyrkan alls kan kommunicera på ett sätt som ligger i tiden.

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03
En minoritet behöver sina egna rum, poängterade Fred Wilén under onsdagskvällens möte.

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53
Åsa Nordström och Kalle Sällström bjuder på bokbord och dadelkaka i Borgå och Helsingfors.

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31
Rainer Karvonen och Bo-Göran Åstrand

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09
På söndag får vi äntligen tända det första adventsljuset.

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07
Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25
Det är i Nordsjö Sara Razai känner sig hemma just nu. Hon har alltid hellre bott i stadsdelar där hon vet att många kulturer möts.

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

– Jag har en syster som har Downs syndrom. Jag tror att jag är mer präglad av det än jag själv insett, säger Susanna Landor.

livsval. Susanna Landor var chefredaktör på Hbl. Nu är hon diakoniarbetare i Kyrkslätt. – Det här jobbet ger instant-belöning. Jag får räcka en kasse mat till en människa som inte har mat i skåpet. Och samtidigt handlar det om något mycket större: hur bemöter vi varandra? 30.3.2022 kl. 13:04
Den här bilden togs en dag innan invasionen började och föreställer Kievs centrum.

KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00
Anders Mård är Svenska Yles medarbetare. I S:t Petersburg sedan 20 år tillbaka.

Ukraina. Efter att ha vistats i hemlandet av privata skäl har nu Anders Mård återvänt till S:t Petersburg, sin hemstad. 28.3.2022 kl. 20:21
– Vill du hjälpa, stöd först dem som har färdiga kanaler och kontakter, säger Ulla Siirto.

KRIGET I UKRAINA. 28.3.2022 kl. 16:01
Ungerns premiärminister Viktor Orbán beskrivs ha Kyrkans Utlandshjälps partnerorganisation i sitt nätverk – Ukrainsk flyktingkvinna i tåg från Lviv.

Ukraina. Kyrkans Utlandshjälp förmedlar miljoner euro som ger hundratals ton förnödenheter till Ukraina. Men den ekumeniska hjälporganisation i Ungern som är samarbetspartner har dragits med kopplingar till den kontroversielle premiärministern Viktor Orbáns nätverk. 21.3.2022 kl. 14:30