Vill man det ha bäst betalda sommarjobbet som hjälpledare då ska man ställa upp – på Åland. Det visar Kyrkpressens rundfråga som har besvarats av 14 församlingar.
Snabbaste cash är det i Lemland-Lumparland församling. Där arvoderas ett tvådagars läger med 150 euro för hjälpledare av den vanligaste kategorin; de som ännu inte har fyllt 18 år.
Också av nybildade Norra Ålands församling kan man få bra betalt. Där går arvodena för sommarens juniläger på Gregersö lägergård på stranden av stora färjinfarten till Mariehamn på 70 euro per lägerdygn.
Mariehamns församling ligger också i topp-tre bland de församlingar i stiftet med ett 400 euros arvode för ett åtta dagars konfirmandläger.
– Vi har kommit överens om att ha samma arvoden som det är för barn- och musikläger som Ålands prosteriförening ordnar. De är också helgläger som våra konfirmandläger hittills har varit, säger Johanna Häggblom, barn- och ungdomsledare i Lemland-Lumparlands församling.
De äldre hjälpledarna i församlingen har till och med erbjudits högre arvoden, men då har de själva önskat att hellre få vara flera på lägren. Hellre sex än fyra, säger Johanna Häggblom som samarbetar med kollegerna i Saltviks församling om gemensamma läger.
Stora skillnader i stiftet
Siffrorna runtom i Borgå stift varierar stort. I församlingar med ett legendariskt stort ungdomsarbete är arvodena överraskande låga. I Domkyrkoförsamlingen i Borgå är lägerersättningen 22 euro per dygn; i Matteus församling i Helsingfors 17 euro.
Det vanligaste bland de församlingar som har besvarat Kyrkpressens enkät är ett hjälpledararvode på omkring 30 euro per dygn.
I en enda av de församlingar som besvarade Kyrkpressens enkät är hjälpledaruppdraget helt och hållet ett frivilligarbete: Kronoby församling betalar inga arvoden alls.
Sommarjobba – eller hjälpa på läger?
Den evangelisk-lutherska kyrkans rekommendationer till församlingarna är att det ska betalas ett arvode till hjälpledarna, särskilt när de har fått en utbildning och fått olika grader av ansvar. Hur mycket betalt de ska få finns däremot inga rekommendationer om.
Att arvodena är väldigt olika diskuteras ofta. när ledande barn- och ungdomsarbetsledare i stiftet möts, säger Rebecka Stråhlman, sakkunnig vid Kyrkans svenska central. Frågan har också ofta varit uppe vid Ungdomens kyrkodagar (UK).
– Vid senaste UK sade flera i sina inlägg att de gärna skulle gärna komma på läger men att de i så fall väljer bort ett annat sommarjobb. Och blir lägret ens sommarjobb då vill de också få betalt för det, säger hon.
Samtidigt är kyrkan på väg mot att öka medlemmarnas frivilliginsatser i kyrkan. Särskilt i trakter där kyrkans väckelserörelser är starka ska kulturen också oftare vara den att man mera självklart gör saker och ting på talko.
– Svårt att bestämma arvoden, anser Rebecka Stråhlman.
Öva för arbetslivet
Fackligt är hjälpledarna också i en gråzon. Dels är det ett ansvar, men samtidigt ett frivilligarbete, anser Henrik Ketola. Han är ombudsman vid KNT, ungdomsarbetares och -pedagogers i kristna organisationer-fackförening.
”Men man kan tala med hjälpledarna om det som ett arbete. Det är ett bra sätt att lära sig sådant man behöver kunna i arbetslivet, som till exempel att ta ansvar”, skriver han i ett e-postsvar till Kyrkpressen.
Ur församlingens eller den fast anställda personalens synvinkel ska hjälpledarnas insats ändå uppfattas som frivilligverksamhet, skriver han.
”Just hjälpledarjobbet är en första kontakt med kyrkan som 'arbetsgivare'. Vill kyrkan i framtiden ha motiverade arbetstagare behöver det bli en erfarenhet av respekt, rättvisa och trygghet”, skriver Henrik Ketola.
En uppgift för alla
Hjälpledarverksamheten är heller inte bara ett sommarjobb som andra. Det är fortsättningsvis också en form av ungdomsarbete i församlingen.
– Alla som vill ska få vara med i hjälpledarverksamheten. Balansgången är att inkludera alla, men samtidigt kräva någonting. Och då är det svårt att säga någonting om arvoden, säger Rebecka Stråhlman.
Hjälpledarteamen sätts ofta också ihop så att mera erfarna jobbar ihop med dem som är hjälpledare första gången. Ofta stiger arvodena också från år till år, särsklt då man har fyllt 18 och kan ha ansvarsfullare uppgifter.
– Man kan ha olika styrkor och så. Man ska få lära av varandra och det ska bli dynamiskt och mångsidigt.
Det är också lättare om församlingen har många som är intresserade av rollen som hjälpledare. I Kyrkpressens enkät uppger församlingarna i Mariehamn, Jakobstad och Borgå att det rentav finns flera intresserade än man kan ta emot.
Tre församlingar i Nyland – Kyrkslätt, Ingå och Karis-Pojo – uppger att de tidvis har haft kärvt att rekrytera hjälpledare. I dem har man också övervägt att erbjuda högre arvoden för att få flera ledare till konfirmandlägren.
- - -
Korrigerat fredag 16.00: Lemland-Lumparlands församlings information om hur man bestämt arvodena.