32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

Åland betalar hjälpledarna bäst

HJÄLPLEDARE.

Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut.

19.4.2024 kl. 15:53

Vill man det ha bäst betalda sommarjobbet som hjälpledare då ska man ställa upp – på Åland. Det visar Kyrkpressens rundfråga som har besvarats av 14 församlingar.

Snabbaste cash är det i Lemland-Lumparland församling. Där arvoderas ett tvådagars läger med 150 euro för hjälpledare av den vanligaste kategorin; de som ännu inte har fyllt 18 år.

Också av nybildade Norra Ålands församling kan man få bra betalt. Där går arvodena för sommarens juniläger på Gregersö lägergård på stranden av stora färjinfarten till Mariehamn på 70 euro per lägerdygn.

Mariehamns församling ligger också i topp-tre bland de församlingar i stiftet med ett 400 euros arvode för ett åtta dagars konfirmandläger.

– Vi har kommit överens om att ha samma arvoden som det är för barn- och musikläger som Ålands prosteriförening ordnar. De är också helgläger som våra konfirmandläger hittills har varit, säger Johanna Häggblom, barn- och ungdomsledare i Lemland-Lumparlands församling.

De äldre hjälpledarna i församlingen har till och med erbjudits högre arvoden, men då har de själva önskat att hellre få vara flera på lägren. Hellre sex än fyra, säger Johanna Häggblom som samarbetar med kollegerna i Saltviks församling om gemensamma läger.

Stora skillnader i stiftet

Siffrorna runtom i Borgå stift varierar stort. I församlingar med ett legendariskt stort ungdomsarbete är arvodena överraskande låga. I Domkyrkoförsamlingen i Borgå är läger­ersättningen 22 euro per dygn; i Matteus församling i Helsingfors 17 euro.

Det vanligaste bland de församlingar som har besvarat Kyrkpressens enkät är ett hjälpledar­arvode på omkring 30 euro per dygn.

I en enda av de församlingar som besvarade Kyrkpressens enkät är hjälpledaruppdraget helt och hållet ett frivilligarbete: Kronoby församling betalar inga arvoden alls.

Sommarjobba – eller hjälpa på läger?

Den evangelisk-lutherska kyrkans rekommendationer till församlingarna är att det ska betalas ett arvode till hjälpledarna, särskilt när de har fått en utbildning och fått olika grader av ansvar. Hur mycket betalt de ska få finns där­emot inga rekommendationer om.

Att arvodena är väldigt olika diskuteras ofta. när ledande barn- och ungdomsarbetsledare i stiftet möts, säger Rebecka Stråhlman, sakkunnig vid Kyrkans svenska central. Frågan har också ofta varit uppe vid Ungdomens kyrko­dagar (UK).

– Vid senaste UK sade flera i sina inlägg att de gärna skulle gärna komma på läger men att de i så fall väljer bort ett annat sommarjobb. Och blir lägret ens sommarjobb då vill de också få betalt för det, säger hon.

Samtidigt är kyrkan på väg mot att öka medlemmarnas frivilliginsatser i kyrkan. Särskilt i trakter där kyrkans väckelserörelser är starka ska kulturen också oftare vara den att man mera självklart gör saker och ting på talko.

– Svårt att bestämma arvoden, anser Rebecka Stråhlman.

Öva för arbetslivet

Fackligt är hjälpledarna också i en gråzon. Dels är det ett ansvar, men samtidigt ett frivilligarbete, anser Henrik Ketola. Han är ombudsman vid KNT, ungdomsarbetares och -pedagogers i kristna organisationer-fackförening.

”Men man kan tala med hjälpledarna om det som ett arbete. Det är ett bra sätt att lära sig sådant man behöver kunna i arbetslivet, som till exempel att ta ansvar”, skriver han i ett e-postsvar till Kyrkpressen.

Ur församlingens eller den fast anställda personalens synvinkel ska hjälpledarnas insats ändå uppfattas som frivilligverksamhet, skriver han.

”Just hjälpledarjobbet är en första kontakt med kyrkan som 'arbetsgivare'. Vill kyrkan i framtiden ha motiverade arbetstagare behöver det bli en erfarenhet av respekt, rättvisa och trygghet”, skriver Henrik Ketola.

En uppgift för alla

Hjälpledarverksamheten är heller inte bara ett sommarjobb som andra. Det är fortsättningsvis också en form av ungdomsarbete i församlingen.

– Alla som vill ska få vara med i hjälpledarverksamheten. Balansgången är att inkludera alla, men samtidigt kräva någonting. Och då är det svårt att säga någonting om arvoden, säger Rebecka Stråhlman.

Hjälpledarteamen sätts ofta också ihop så att mera erfarna jobbar ihop med dem som är hjälpledare första gången. Ofta stiger arvodena också från år till år, särsklt då man har fyllt 18 och kan ha ansvarsfullare uppgifter.

– Man kan ha olika styrkor och så. Man ska få lära av varandra och det ska bli dynamiskt och mångsidigt.

Det är också lättare om församlingen har många som är intresserade av rollen som hjälpledare. I Kyrkpressens enkät uppger församlingarna i Mariehamn, Jakobstad och Borgå att det rentav finns flera intresserade än man kan ta emot.

Tre församlingar i Nyland – Kyrkslätt, Ingå och Karis-Pojo – uppger att de tidvis har haft kärvt att rekrytera hjälpledare. I dem har man också övervägt att erbjuda hög­re arvoden för att få flera ledare till konfirmandlägren.

- - -

Korrigerat fredag 16.00: Lemland-Lumparlands församlings information om hur man bestämt arvodena.

Jan-Erik Andelin


kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet