Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.
Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

"Om det som vi kallar Gud finns, så tror jag att det handlar om kärleksfull skaparkraft"

BERÄTTARKONST.

Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening.

17.4.2024 kl. 15:05

Som bakgrundsbild på Lina Teirs telefon finns ”Stotallen”, den största tallen i hennes hemby Henriksdal, en liten by i Kristinestad.

– Jag jobbar mycket på olika ställen i Europa. ”Stotallen” har jag alltid med mig helt konkret. Som berättarkonstnär är det viktigt att minnas mina rötter, undersöka mina rötter och hedra mina rötter. Det finns ett kinesiskt ordspråk som säger att det viktigaste du kan ge dina barn är rötter och vingar.

Hon kom precis från ett jobbmöte med Berättarfestivalen i Oslo, som hon är konstnärlig ledare för.

– Vi är just nu med i ett europeiskt projekt om socialt engagerad berättarkonst. Där kommer jag att vara mentor för tre unga berättarkonstnärer som under de närmaste åren kommer att utveckla sin egen föreställning om någon socialt utsatt grupp, eller någon samhällsfråga som man brinner för.




Visdomen i berättelserna

Hennes favoritämnen i skolan var modersmål och musik.

– Inom mina studier i dramapedagogik och teater öppnades dörren till berättarkonsten. På högskolan i Oslo finns en studiepoängshelhet på 30 poäng i muntligt berättande, ett av få ställen i Norden. Den gav mig en gedigen grund att stå på.

Hon hittade fram till vilka berättelser hon tyckte om att berätta bland religiösa berättelser, mytologiska berättelser, sagor och skrönor.

– För mig har det blivit livsberättelser som ligger mig närmast om hjärtat –alltså människors egna, sanna berättelser och visdomen som kan ligga i dem.

Hennes egen livsberättelse utgår från Henriksdal.

– Mormor, som bodde i grannhuset, gjorde en hel del otraditionella val och var stark nog att göra det. Hon började köra taxi på 50-talet, var den första kvinnliga lokalpolitikern och engagerade sig i kyrkopolitiken. Hon gjorde egna mediciner av örter i trädgården. Hon hade lantbruk och började tidigt odla ekologiskt.

Men framför allt planterade hon en tanke i Lina Teir: att aldrig skjuta ned idéer.

– Det gjorde att jag fick växa, och jag fick prova på saker.

När Lina Teir var tre år önskade hon sig en fiol i julklapp.

– Fiolen är med mig hela tiden. Den är också nu här, 50 centimeter från mig, på golvet. Det var någonting väldigt djupt i mig som på något sätt visste att jag skulle ha en fiol. Ett barns visdom ska man inte förringa, inte heller den där barnsliga lusten och glädjen och hur mycket som ligger i den. Ofta hänger det ihop med ens mening i livet – att få hålla på med det som gör en själv allra mest glad och lycklig, och som kommer lätt för en. Och det viktigaste: Att dela med sig av det, för andras glädje.

En viktig del av hennes livsåskådning är att inte klippa av vingar, utan bejaka livsflödet, glädjen, inspirationen och meningen.

– Det är vad jag tror att vi pratar om när vi försöker beskriva Gud. Det är kärlek. Om det som vi kallar Gud finns, så tror jag att det handlar just om kärleksfull skaparkraft och kreativitet. Det finns en norsk präst och musiker som heter Bjørn Eidsvåg. En av hans sånger heter Floden. Bo Kaspers orkester har också översatt den till svenska. För mig är flödet det närmaste Gudstro man kan komma: Att vara i kontakt med floden.



Vem ringer i kyrkklockorna?

Som vispoet skriver och framför Lina Teir personliga, men också politiska visor. Just nu förfäras hon av situationen i Gaza.

– Det är fruktansvärt bortom ord. Bara att tänka på ett enda av de amputerade barnen som ligger i en sjukhussäng och frågar efter sin familj är lika fruktansvärt som skolskjutningen i Vanda. Men i Gaza händer det 33 000 människor. De som överlever blir totalt söndertrasade – till kropp, till själ, till livsvillkor.

Hon säger att det borde ringa i kyrkklockorna konstant.

– Det finns en global tystnadsepidemi hos makthavarna. Vi öppnar kyrkor och tänder ljus när någonting hemskt har hänt – men inte nu.

– Jag förstår att det att Israel, som många kristna ser som det heliga landet, genomför ett besinningslöst folkmord måste leda till en existentiell, teologisk och psykologisk kris hos många.

– Det som gör mig djupt oroad är att man teologiserar, relativiserar och bortförklarar ett folkmord. Och att många runt dem som gör det, tyst godkänner det.

– Jag tycker att kyrkan har ett speciellt ansvar att tydligt och kompromisslöst ställa sig vid de utsattas sida, lika självklart som den Jesus som har huvudrollen i kyrkans berättelse hade gjort det.

Text: Christa Mickelsson


DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26