Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

Prästen Sirpa ska bygga broar i Vanda

profilen.

Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden.

16.4.2024 kl. 15:34

Andelen invånare i Vanda som inte pratar finska eller svenska är stor, och blir allt större. Det här är en anledning till att Vanda kyrkliga samfällighet anställt Sirpa Tolppanen som församlingspastor för det engelska arbetet i Vanda.

Hennes uppgift? – Att leda samfällighetens engelskspråkiga arbete, att grunda en internationell gudstjänstgemenskap i Dickursby kyrka, att hålla förrättningar på engelska och att utveckla skriftskola på engelska.

En stor uppgift kan tyckas, men helt ensam är hon inte. Hon har arbetslaget i Vanda svenska församling i ryggen.


Din uppgift är att bygga upp en helt ny gemenskap. Hur gör man det, var börjar man?

– Jag tror att det finns många svar på den frågan och att många saker kan ske parallellt. Men först behöver vi träffas. Vi behöver sätta oss ner och ta en kopp kaffe tillsammans. Det kan ske i någons hem, i en park, på ett café eller någon helt annanstans. Det viktiga är att vi möts och delar varandra berättelser, i den utsträckning det känns bekvämt förstås.

– Samtidigt byggs verksamheten upp inom en etablerad organisation och vi behöver planera framåt och göra upp ett schema.


Hur är det att börja helt från början?

– För mig är det mycket nytt, men i Vanda svenska församling är det inte helt nytt. Den härverksamheten har redan planerats och diskuterats en tid. Och det har varit vist.

– Här har också förtroendevalda spelat en stor roll. De har sett att det här är viktigt och valt att satsa på det. Förberedelserna har varit bra.


Varför är det här arbetet viktigt för dig?

– Jag har varit involverad i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan slutet av 80-talet. Under den tiden har det skett en stor förändring i huvudstadsregionen.

– I dag finns det en sådan diversitet här, och det händer så mycket bra saker. Även om det redan finns många församlingar som gör mycket bra så tror jag att vi som kyrka måste vakna, då man ser till helheten.

– Som exempel: Vi måste reflektera över vilka språk vi använder i vår marknadsföring, och i verksamheten. Vi måste sträva efter tillgänglighet och inkludering.

– I ett större sammanhang handlar det om hur tro och gemenskap kan vara en positiv faktor för samhället. Vi har en möjlighet att bygga broar här, vi har en möjlighet att skapa ett samhälle där människor mår bättre. Där alla har någon att prata med.


Vad är viktigt för dig i det här arbetet?

– Att det ska vara en inkluderade gemenskap, med allt vad det innebär.

– Jag vill också påminna mig själv om ”The ministry of presence”. Det är ett medvetet val av mig att bära min prästkrage här och att inte ha jackan helt stängd, utan låta den synas.

– Dickursby kyrka är belägen på en otrolig plats, och dessutom har vi ett café! På grund av att förutsättningarna är så goda vill jag också påminna mig själv om att kyrkan måste ta sig ut ur kyrkobyggnaden.


Vad innebär det i praktiken?

– En del av mitt arbete hoppas jag att kommer gå ut på att finnas till i omgivningar, till exempel att gå till Dickursby station. Det behöver inte nödvändigtvis leda till att jag hittar människor som vill komma till oss. Det är också värdefullt om jag kan hjälpa människor till en annan gemenskap, om det tjänar dem bättre.



Det här tankesättet verkar väldigt naturligt för dig.

– Ja. Jag har jobbat för sjömanskyrkan, som sjukhuspräst och för kyrkan i utlandet. Jag tror att det är därför jag är grundad i det här.

– Det handlar om människors liv, vad de kämpar med, var de har sin glädje. Det handlar om människor som Gud vill väl, som Gud älskar.



Sirpa Tolppanen:

Gör: Församlingspastor för internationellt arbete i Vanda svenska församling.

Bakgrund: Har jobbat inom sjömanskyrkan, sjukhussjälavården och som präst för finländare i utlandet, senast i Kanada. Uppvuxen och i Esbo och Helsingfors. Nu bosatt i Esbo.

Intressen: All typ av sport, särskilt beach-volley.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14
Nu när papperstidningen utkommer bara varannan vecka vill redaktionen satsa lite mer på webbsidan.

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02
Personintervjuer och nyheter toppar listan på de mest lästa artiklarna år 2019.

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40
Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43