Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

Nu väljer domkapitlet kyrkoherde i Petrus församling – så här går det till

kyrkoherdeval.

Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde.

4.4.2024 kl. 09:56

– Min första känsla och reaktion när jag såg resultatet igår kväll var oj nej, församlingen borde faktiskt få välja sin kyrkoherde. Det är trist att det gick så här, för det betyder ju att valet flyttar från församlingen till vårt bord. Det känns underligt att vi ska välja kyrkoherde till en församling, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Valet förrättades på onsdag kväll som ett indirekt val av församlingsrådet med kyrkoherde Ulrik Sandell från Grankulla svenska församling som valberedare.

Rösterna föll 6/6 för de två uppställda kandidaterna Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin.

Eftersom rösterna föll lika genomförde rådet direkt en andra valomgång. Även i den andra omgången föll rösterna lika, 6/6. Redan när Sandell tog emot uppdraget meddelade han att han inte själv kommer att rösta i valet.

– Det har jag full respekt för, säger biskopen.

Biskop Bo-Göran Åstrand säger att valet var synnerligen välförberett.

– Församlingsrådet hade gjort allt för att ta kandidaterna på pulsen, och vi har ju två mycket bra kandidater att välja emellan. Nu ska vi göra det som är vår uppgift.

Varför valde domkapitlet att ge grönt ljus när församlingsrådet anhöll om att få välja kyrkoherde, i stället för att låta alla församlingsmedlemmar rösta?

– Vi bedömer varje församling och kyrkoherdeval utgående från den lokala kontexten och tyckte att deras motiveringar var hållbara. Den bärande motiveringen var att de hade en genomtänkt plan för hur de skulle presentera kandidaterna för medlemmarna, så att olika grupper skulle bli hörda. En annan motivering var att det i en församling i storstadsmiljö – till skillnad från en församling med hög röstningsprocent i kyrkliga val – är vanligt att kyrkoherdeval genomförs på det här sättet.

Du har någon gång sagt att du som biskop gärna vill medverka till att Borgå stift får fler kvinnliga kyrkoherdar. Väger det här in när du ska rösta?

– Jag föregår inte något beslut. Vi ska fatta beslutet med tillsammans med kollegiet och se åt vilket håll vi går. Allmänt taget är jag glad över att installera kvinnor som kyrkoherdar, men varje situation bedöms för sig.

Vad händer nu?

– Det som händer nu är att domkapitelskollegiet för en allmän inofficiell diskussion vid april månads sammanträde. Då vill jag höra vad domkapitlets medlemmar tänker. Ska vi höra kandidaterna, ska vi ta del av nytt material? Eftersom frågan nu är på vårt bord ska vi naturligtvis göra ett ordentligt jobb. Jag hoppas att vi kan fatta beslutet vid vårt möte senast i maj.

Domkapitlets notarie Linus Stråhlman säger att det är kyrkoordningen som stadgar om hur man ska gå tillväga i den här situationen.

– Det är kyrkoordningen som avgör att domkapitlet fattar beslutet om det blir oavgjort i församlingsrådet.

De som röstar är domkapitlets kollegium: biskopen är ordförande, medlemmar är domprosten Mats Lindgård, lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson, stiftsdekanen Mia Anderssén-Löf, prästassessorerna Monica Heikel-Nyberg och Stina Lindgård samt lekmannamedlemmen Magnus Engblom.

Med sju medlemmar kan röstningen inte sluta oavgjort.

Hur röstar man i domkapitlet?

– Valet verkställs genom sluten omröstning, om det inte bestäms annorlunda. Så står det i domkapitlets arbetsordning. Vid lika röstetal avgör lotten, säger Linus Stråhlman.

Sofia Torvalds


FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet