Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

Nu väljer domkapitlet kyrkoherde i Petrus församling – så här går det till

kyrkoherdeval.

Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde.

4.4.2024 kl. 09:56

– Min första känsla och reaktion när jag såg resultatet igår kväll var oj nej, församlingen borde faktiskt få välja sin kyrkoherde. Det är trist att det gick så här, för det betyder ju att valet flyttar från församlingen till vårt bord. Det känns underligt att vi ska välja kyrkoherde till en församling, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Valet förrättades på onsdag kväll som ett indirekt val av församlingsrådet med kyrkoherde Ulrik Sandell från Grankulla svenska församling som valberedare.

Rösterna föll 6/6 för de två uppställda kandidaterna Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin.

Eftersom rösterna föll lika genomförde rådet direkt en andra valomgång. Även i den andra omgången föll rösterna lika, 6/6. Redan när Sandell tog emot uppdraget meddelade han att han inte själv kommer att rösta i valet.

– Det har jag full respekt för, säger biskopen.

Biskop Bo-Göran Åstrand säger att valet var synnerligen välförberett.

– Församlingsrådet hade gjort allt för att ta kandidaterna på pulsen, och vi har ju två mycket bra kandidater att välja emellan. Nu ska vi göra det som är vår uppgift.

Varför valde domkapitlet att ge grönt ljus när församlingsrådet anhöll om att få välja kyrkoherde, i stället för att låta alla församlingsmedlemmar rösta?

– Vi bedömer varje församling och kyrkoherdeval utgående från den lokala kontexten och tyckte att deras motiveringar var hållbara. Den bärande motiveringen var att de hade en genomtänkt plan för hur de skulle presentera kandidaterna för medlemmarna, så att olika grupper skulle bli hörda. En annan motivering var att det i en församling i storstadsmiljö – till skillnad från en församling med hög röstningsprocent i kyrkliga val – är vanligt att kyrkoherdeval genomförs på det här sättet.

Du har någon gång sagt att du som biskop gärna vill medverka till att Borgå stift får fler kvinnliga kyrkoherdar. Väger det här in när du ska rösta?

– Jag föregår inte något beslut. Vi ska fatta beslutet med tillsammans med kollegiet och se åt vilket håll vi går. Allmänt taget är jag glad över att installera kvinnor som kyrkoherdar, men varje situation bedöms för sig.

Vad händer nu?

– Det som händer nu är att domkapitelskollegiet för en allmän inofficiell diskussion vid april månads sammanträde. Då vill jag höra vad domkapitlets medlemmar tänker. Ska vi höra kandidaterna, ska vi ta del av nytt material? Eftersom frågan nu är på vårt bord ska vi naturligtvis göra ett ordentligt jobb. Jag hoppas att vi kan fatta beslutet vid vårt möte senast i maj.

Domkapitlets notarie Linus Stråhlman säger att det är kyrkoordningen som stadgar om hur man ska gå tillväga i den här situationen.

– Det är kyrkoordningen som avgör att domkapitlet fattar beslutet om det blir oavgjort i församlingsrådet.

De som röstar är domkapitlets kollegium: biskopen är ordförande, medlemmar är domprosten Mats Lindgård, lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson, stiftsdekanen Mia Anderssén-Löf, prästassessorerna Monica Heikel-Nyberg och Stina Lindgård samt lekmannamedlemmen Magnus Engblom.

Med sju medlemmar kan röstningen inte sluta oavgjort.

Hur röstar man i domkapitlet?

– Valet verkställs genom sluten omröstning, om det inte bestäms annorlunda. Så står det i domkapitlets arbetsordning. Vid lika röstetal avgör lotten, säger Linus Stråhlman.

Sofia Torvalds


Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59