Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

Nu väljer domkapitlet kyrkoherde i Petrus församling – så här går det till

kyrkoherdeval.

Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde.

4.4.2024 kl. 09:56

– Min första känsla och reaktion när jag såg resultatet igår kväll var oj nej, församlingen borde faktiskt få välja sin kyrkoherde. Det är trist att det gick så här, för det betyder ju att valet flyttar från församlingen till vårt bord. Det känns underligt att vi ska välja kyrkoherde till en församling, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Valet förrättades på onsdag kväll som ett indirekt val av församlingsrådet med kyrkoherde Ulrik Sandell från Grankulla svenska församling som valberedare.

Rösterna föll 6/6 för de två uppställda kandidaterna Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin.

Eftersom rösterna föll lika genomförde rådet direkt en andra valomgång. Även i den andra omgången föll rösterna lika, 6/6. Redan när Sandell tog emot uppdraget meddelade han att han inte själv kommer att rösta i valet.

– Det har jag full respekt för, säger biskopen.

Biskop Bo-Göran Åstrand säger att valet var synnerligen välförberett.

– Församlingsrådet hade gjort allt för att ta kandidaterna på pulsen, och vi har ju två mycket bra kandidater att välja emellan. Nu ska vi göra det som är vår uppgift.

Varför valde domkapitlet att ge grönt ljus när församlingsrådet anhöll om att få välja kyrkoherde, i stället för att låta alla församlingsmedlemmar rösta?

– Vi bedömer varje församling och kyrkoherdeval utgående från den lokala kontexten och tyckte att deras motiveringar var hållbara. Den bärande motiveringen var att de hade en genomtänkt plan för hur de skulle presentera kandidaterna för medlemmarna, så att olika grupper skulle bli hörda. En annan motivering var att det i en församling i storstadsmiljö – till skillnad från en församling med hög röstningsprocent i kyrkliga val – är vanligt att kyrkoherdeval genomförs på det här sättet.

Du har någon gång sagt att du som biskop gärna vill medverka till att Borgå stift får fler kvinnliga kyrkoherdar. Väger det här in när du ska rösta?

– Jag föregår inte något beslut. Vi ska fatta beslutet med tillsammans med kollegiet och se åt vilket håll vi går. Allmänt taget är jag glad över att installera kvinnor som kyrkoherdar, men varje situation bedöms för sig.

Vad händer nu?

– Det som händer nu är att domkapitelskollegiet för en allmän inofficiell diskussion vid april månads sammanträde. Då vill jag höra vad domkapitlets medlemmar tänker. Ska vi höra kandidaterna, ska vi ta del av nytt material? Eftersom frågan nu är på vårt bord ska vi naturligtvis göra ett ordentligt jobb. Jag hoppas att vi kan fatta beslutet vid vårt möte senast i maj.

Domkapitlets notarie Linus Stråhlman säger att det är kyrkoordningen som stadgar om hur man ska gå tillväga i den här situationen.

– Det är kyrkoordningen som avgör att domkapitlet fattar beslutet om det blir oavgjort i församlingsrådet.

De som röstar är domkapitlets kollegium: biskopen är ordförande, medlemmar är domprosten Mats Lindgård, lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson, stiftsdekanen Mia Anderssén-Löf, prästassessorerna Monica Heikel-Nyberg och Stina Lindgård samt lekmannamedlemmen Magnus Engblom.

Med sju medlemmar kan röstningen inte sluta oavgjort.

Hur röstar man i domkapitlet?

– Valet verkställs genom sluten omröstning, om det inte bestäms annorlunda. Så står det i domkapitlets arbetsordning. Vid lika röstetal avgör lotten, säger Linus Stråhlman.

Sofia Torvalds


PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54