Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

Vi kan ändra på det språk vi använder i kyrkan

REGNBÅGSFRÅGOR.

– Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner.

22.3.2024 kl. 16:39

Mikroaggressioner, diskriminering och andligt våld. Personer som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter och jobbar i församlingar eller deltar i församlingens verksamhet behandlas ofta dåligt – och det beror inte alltid på onda avsikter, utan kanske helt enkelt på okunskap.

– Jag har själv vuxit upp i ett samhälle som är uppbyggt så att det bara finns män och kvinnor. På samma vis är samhället uppbyggt så att det bara finns heteropar. Jag vet att också kyrkans språk är väldigt binärt. När en kvinna pratar om sin partner så antar alla att det är en man. Men det här är något som man kan ändra på. Jag har lärt mig att tänka på ett nytt sätt, liksom alla regnbågspersoner lär sig det, säger Ani Iivanainen.

Hen är gift med en kvinna och identifierar sig själv som icke-binär, och önskar att andra använder pronomenet ”hen” när de talar om hen. Nu när hen jobbar i Esbo svenska församling tycker hen att det är skönt att svenskan har ord för ”hon”, ”han” och ”hen”.

– Det blir tydligare då än i finskan, där man använder ”hän” om alla.

Hen är tydlig med att den bok hen jobbar med inte handlar om hens personliga erfarenheter.

– Den riktar sig till alla som möter andra människor. Vi står alla under samma tak och hör ihop.

Minoritetsstressen finns i vardagen

För boken har hen fått in erfarenheter av omkring 150 regnbågspersoner. Av dem har cirka 40 procent jobbat eller jobbar i kyrkan.

– Det har forskats ganska mycket i hur andligt våld påverkar människor, och när vi talar om regnbågspersoner måste vi utgå från att de också har erfarenhet av minoritetsstress och mikroaggressioner.

Vad är då minoritetsstress? Den är bekant för många finlandssvenskar. Det är exempelvis att du uppmanar dina barn att vara försiktiga med att tala svenska högt i metron, eftersom du är rädd för att de ska bli utsatta för tråkigt beteende från någon medresenär som inte gillar finlandssvenskar.

– Minoritetsstress är en verklig stress, mikroaggressioner kan vara små enstaka saker. När du möter dem varje dag och påverkas av dem varje dag är de inte småsaker utan stora.

Hen ger ett exempel: när hen kommer till ett kafé kan hen redan i förväg vara nervös över att någon ska kalla hen fru eller fröken. Eller oroa sig över det kanske är någon på jobbet som inte vet att hen är icke-binär.

– Jag vill att alla i kyrkan ska förstå att den här frågan gäller alla verksamhetsområden. Jag vill förklara hurdana vardagliga situationer det handlar om, och varför en regnbågsperson kan påverkas av dem. Jag vill få andra att förstå att själva vardagen i kyrkan är uppbyggd så att den möjliggör andligt våld, diskriminering och omvändelseförsök.

Hur kunde då ett omvändelseförsök se ut? Mera aggressiva former av att försöka få en regnbågs­person att motsvara den sexuella normen och könsnormen tror Ani Iivanainen att främst äger rum i väckelsemiljöer, sällan i evangeliskt-lutherska sammanhang. Men det kan vara mer subtilt än så.

– Det kan till exempel handla om förbön, att en regnbågsperson får höra ”vi kan vända oss till Gud och be att du ska bli frisk”.

Det sägs sällan rakt ut

Ani Iivanainen ger ett exempel på andligt våld som utövas mot en medarbetare i församlingen: personen får höra en kollega säga att det bara finns kvinnor och män, att det är det enda som är rätt. Eller att bara män och kvinnor kan ingå äktenskap.

– Man kanske kallar samkönade äktenskap ”djävulens verk” och säger att vi måste vara försiktiga så att inte vår kyrka går åt fel håll i den frågan.

Eller också hänvisar man till vissa bibelverser.

– Oftast säger man inget rakt ut till den person som berörs – även om också det händer. Det kan handla om ordval, eller att man väljer bort att jobba med en regnbågsperson. Eller att man säger högt att det inte får förekomma regnbågsmässor- eller grupper i den församlingen. Man hindrar all sådan verksamhet.

Hen tänker att det är sådana situationer att om det handlade om en annan minoritet skulle alla genast gå med på att det är diskriminering.

– Och det är diskriminering också inom kyrkan, men den berättigas med andliga principer, kanske till och med med religionsfrihet. Därför är det samtidigt också andligt våld.

Diskrimineringen är inte alltid lätt att få grepp om för den som drabbas.

– Om man till exempel är en transperson och icke-binär och får höra något osakligt, kan man få höra ”det var bara ett skämt”, ”var inte så känslig” eller ”var och en måste få tror som den tror”.

Hen säger att forskning visar att bemötandet av sexuella minoriteter och könsminoriteter på en arbetsplats påverkas mycket av chefens inställning.

– Om cheferna inte tycker de här frågorna är viktiga rinner inställningen neråt i organisationen. Därför tycker jag det är viktigt att alla i församlingen får den här kunskapen och lär sig vad andligt våld är.

– För den som jobbar i en församling är ju allt en andlig upplevelse. Om man inte känner sig trygg med en kollega eller i gudstjänsten eller på konfirmandlägret – då är det inte bra.

Hen är mest orolig för hur ungdomar behandlas i församlingens verksamhet.

– Vuxna har kanske bättre koll på vad som inte är okej. Men när man är ung och kommer till ett nytt sammanhang är tröskeln att säga ifrån till en vuxen i maktposition ganska hög. Också för föräldrarna är det svårt att ha koll på vad som händer. Vi som jobbar i församlingar har ett stort ansvar.

Biskoparna: det finns stora brister

För sin magisteravhandling intervjuade Ani Iivanainen åtta av nio biskopar (en avböjde) och ställde dem frågor kring hur regnbågsfrågor uppmärksammas och behandlas i deras stift. Också biskoparnas svar får rum i boken.

– De flesta biskopar tyckte att det finns stora brister när det gäller planer för jämlikhet. Om sådana planer finns eller verkställs varierar stort från församling till församling.

Kyrkostyrelsen har i november 2023 gjort upp en mall på jämlikhets- och likabehandlingsplaner för församlingar. Den gäller inte direkt anställda utan församlingarnas och kyrkans verksamhet. Biskoparna hänvisade till den här planen i sina svar.

Flera biskopar nämnde också att de skulle önska sig en mer kontextuell teologi när man läser Bibeln – det vill säga att teologerna i deras stift kunde omfatta tanken att Bibeln uppstått under en lång tid, blivit omskriven gång på gång av hundratals människor och att man borde fokusera på vilket som är Bibelns kärnbudskap här och nu.

– Det går inte att översätta allt som står i Bibeln ett till ett till hur vi lever våra liv idag. De flesta biskopar lyfte upp att det var viktigt att precis alla – också regnbågspersoner – kan känna sig välkomna i församlingen, säger Ani Iivanainen.

Exempel på mikroaggressioner, diskriminering och andligt våld:

* Att någon skriver något hotfullt om regnbågspersoner på sociala medier och en kollega
eller församlingsanställd gillar inlägget. Då vet du som regnbågsperson att den personen inte tycker att du duger som du är.

* Att en präst lyfter upp sexuella minoriteter på ett negativt sätt i en predikan.

* Att din kollega inte hälsar på dig, även om personen brukar hälsa på alla andra.

* Att din kollega inte vill delta i arbetsprojekt tillsammans med dig.

* Att man talar som om det bara fanns heterosexuella förhållanden och cispersoner och bara sådana accepterades (cisperson = en person vars könsidentitet stämmer överens med det juridiska kön man tilldelades vid födseln).

* Att det inte finns en unisex-wc i församlingens utrymmen.

* Att församlingen inte utsett en kontaktperson för regnbågsfrågor, som man kan ta kontakt med om något känns hotfullt eller obehagligt.

* Att det är underförstått att församlingen aldrig skulle kunna tänka sig att ordna exempelvis en regnbågsmässa.

* Att man pressar en regnbågsperson, hens familj och närmaste att ”vända sig till Gud för att bli frisk och lämna livet i synd”.

Sofia Torvalds


FOTO: Malin Aho

Guds ord har sin egen kraft och Bibeln kan läsas och förstås helt utan akademiska förkunskaper. Men om man som KP:s redaktör inte kan låta bli att försöka förstå hur andra kristna tänker, då kan det där med olika bibelsyner bli minst sagt utmanande. 23.3.2013 kl. 12:00
FOTO: Heidi Hendersson

I snart sju år har Carolina Djupsjöbacka hållit i en syjunta med bön för kvinnor i Vasatrakten. Knypplandet och tebjudningen med sju sorters kakor har fått ge vika för samtal, umgänge och lekträffar med barnen. 22.3.2013 kl. 16:00
FOTO: Johan Sandberg

Sedan 1968 då Gud reste honom ur knarkträsket är det Jesus som gällt för Arne Selander. Som präst har han fått möta många missbrukare. 22.3.2013 kl. 14:43

Det nya missionsstiftet skapar förvirring anser biskoparna. Nu får alla lutherska präster brev. 22.3.2013 kl. 12:15

Katoliken Sara Torvalds frågar i veckans Radbyte varför redaktioner inte har journalister som har förutsättningar att förstå vad som händer inom den kyrkliga sfären. 21.3.2013 kl. 11:43

Nu diskuteras igen en könsneutral äktenskapslag och dess följder för kyrkan. Frågan är svår för alla samfund som har vigselrätt i Finland. Att behålla vigselrätten med risk för påtryckning – eller ge upp den? 21.3.2013 kl. 11:17
LIG EU-DIPLOMAT. Pastor Rüdiger Noll jobbar för 150 europeiska kyrkors samarbetsorgan i Europa. Han har tät kontakt med de europeiska politiska organen – och är bekymrad över att EU drivs så kraftigt av ekonomiska argument (FOTO: May Wikström)

I begynnelsen handlade hela Europaprojektet om etik och samhällsansvar, inte pengar. Det har glömts bort, anser de europeiska kyrkornas samhällsarbetare och talesman. 15.3.2013 kl. 09:00
– Vi får vara glada och tacksamma över den medicinska forskningen som ger helt nya livsmöjligheter. Den är i högsta grad helbrägdagörande, säger kyrkoherde Håkan Djupsjöbacka i Liljendal. Han ser ingen motsättning mellan bön och medicin. (FOTO: Rolf af Hällström)

– En sån tajming, säger kyrkoherden i Liljendal Håkan Djupsjöbacka som liksom alla andra präster i stiftet hade Jesus och den onda andarna som predikotext söndagen efter MOT-programmet i tv. 17.3.2013 kl. 12:00
Bland annat här på Vasagatan 4 i Helsingfors äger stiftelsen en lägenhet. 
FOTO: KP-ARKIV

En kyrklig stiftelsedoldis erbjuder sponsrat boende. Men eftersom stiftelsen tidigare inte ställt skriftliga krav på hyresgästerna har man i dag en hyresverksamhet som inte motsvarar stiftelsens ändamål. 14.3.2013 kl. 09:00

Den vita röken signalerade valet av Jorge Mario Bergoglio, ärkebiskop i Buenos Aires, till ny påve. 13.3.2013 kl. 21:59

Kyrkoherdarna i Helsingfors tar avstånd från osund andlighet. Därför ser de heller ingen möjlighet att för tillfället samarbeta med Pirkko Jalovaara. 14.3.2013 kl. 12:00
FOTO: Johan Wingborg

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle. 10.3.2013 kl. 12:00
FOTO: Lars Hedman

Diktarbiskopen Karl-Erik Forssell var frimurare. Biskop John Vikström ställde sig negativ till präster som frimurare men ändrade sig. Biskop Björn Vikström är inte frimurare men en välkommen gäst hos orden. Men kritiken lever kvar. 8.3.2013 kl. 16:16

Tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå stift har sökts av Lars-Eric Henricson. 8.3.2013 kl. 15:14
(FOTO: Uppsala universitet)

Välfärdsstatens avreglering skapar nya och oväntade konstellationer. Kyrkans roll i samhället blir allt viktigare. 8.3.2013 kl. 16:05

advent. Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker? 26.11.2020 kl. 13:37

mission. Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation. 25.11.2020 kl. 19:18

förlossningsdepression. Nu, när depressionen börjat lätta, är hon inte samma Rebecka som tidigare. Det är inte en dålig sak. 25.11.2020 kl. 09:50

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47

covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24