Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

Vi kan ändra på det språk vi använder i kyrkan

REGNBÅGSFRÅGOR.

– Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner.

22.3.2024 kl. 16:39

Mikroaggressioner, diskriminering och andligt våld. Personer som tillhör sexuella minoriteter och könsminoriteter och jobbar i församlingar eller deltar i församlingens verksamhet behandlas ofta dåligt – och det beror inte alltid på onda avsikter, utan kanske helt enkelt på okunskap.

– Jag har själv vuxit upp i ett samhälle som är uppbyggt så att det bara finns män och kvinnor. På samma vis är samhället uppbyggt så att det bara finns heteropar. Jag vet att också kyrkans språk är väldigt binärt. När en kvinna pratar om sin partner så antar alla att det är en man. Men det här är något som man kan ändra på. Jag har lärt mig att tänka på ett nytt sätt, liksom alla regnbågspersoner lär sig det, säger Ani Iivanainen.

Hen är gift med en kvinna och identifierar sig själv som icke-binär, och önskar att andra använder pronomenet ”hen” när de talar om hen. Nu när hen jobbar i Esbo svenska församling tycker hen att det är skönt att svenskan har ord för ”hon”, ”han” och ”hen”.

– Det blir tydligare då än i finskan, där man använder ”hän” om alla.

Hen är tydlig med att den bok hen jobbar med inte handlar om hens personliga erfarenheter.

– Den riktar sig till alla som möter andra människor. Vi står alla under samma tak och hör ihop.

Minoritetsstressen finns i vardagen

För boken har hen fått in erfarenheter av omkring 150 regnbågspersoner. Av dem har cirka 40 procent jobbat eller jobbar i kyrkan.

– Det har forskats ganska mycket i hur andligt våld påverkar människor, och när vi talar om regnbågspersoner måste vi utgå från att de också har erfarenhet av minoritetsstress och mikroaggressioner.

Vad är då minoritetsstress? Den är bekant för många finlandssvenskar. Det är exempelvis att du uppmanar dina barn att vara försiktiga med att tala svenska högt i metron, eftersom du är rädd för att de ska bli utsatta för tråkigt beteende från någon medresenär som inte gillar finlandssvenskar.

– Minoritetsstress är en verklig stress, mikroaggressioner kan vara små enstaka saker. När du möter dem varje dag och påverkas av dem varje dag är de inte småsaker utan stora.

Hen ger ett exempel: när hen kommer till ett kafé kan hen redan i förväg vara nervös över att någon ska kalla hen fru eller fröken. Eller oroa sig över det kanske är någon på jobbet som inte vet att hen är icke-binär.

– Jag vill att alla i kyrkan ska förstå att den här frågan gäller alla verksamhetsområden. Jag vill förklara hurdana vardagliga situationer det handlar om, och varför en regnbågsperson kan påverkas av dem. Jag vill få andra att förstå att själva vardagen i kyrkan är uppbyggd så att den möjliggör andligt våld, diskriminering och omvändelseförsök.

Hur kunde då ett omvändelseförsök se ut? Mera aggressiva former av att försöka få en regnbågs­person att motsvara den sexuella normen och könsnormen tror Ani Iivanainen att främst äger rum i väckelsemiljöer, sällan i evangeliskt-lutherska sammanhang. Men det kan vara mer subtilt än så.

– Det kan till exempel handla om förbön, att en regnbågsperson får höra ”vi kan vända oss till Gud och be att du ska bli frisk”.

Det sägs sällan rakt ut

Ani Iivanainen ger ett exempel på andligt våld som utövas mot en medarbetare i församlingen: personen får höra en kollega säga att det bara finns kvinnor och män, att det är det enda som är rätt. Eller att bara män och kvinnor kan ingå äktenskap.

– Man kanske kallar samkönade äktenskap ”djävulens verk” och säger att vi måste vara försiktiga så att inte vår kyrka går åt fel håll i den frågan.

Eller också hänvisar man till vissa bibelverser.

– Oftast säger man inget rakt ut till den person som berörs – även om också det händer. Det kan handla om ordval, eller att man väljer bort att jobba med en regnbågsperson. Eller att man säger högt att det inte får förekomma regnbågsmässor- eller grupper i den församlingen. Man hindrar all sådan verksamhet.

Hen tänker att det är sådana situationer att om det handlade om en annan minoritet skulle alla genast gå med på att det är diskriminering.

– Och det är diskriminering också inom kyrkan, men den berättigas med andliga principer, kanske till och med med religionsfrihet. Därför är det samtidigt också andligt våld.

Diskrimineringen är inte alltid lätt att få grepp om för den som drabbas.

– Om man till exempel är en transperson och icke-binär och får höra något osakligt, kan man få höra ”det var bara ett skämt”, ”var inte så känslig” eller ”var och en måste få tror som den tror”.

Hen säger att forskning visar att bemötandet av sexuella minoriteter och könsminoriteter på en arbetsplats påverkas mycket av chefens inställning.

– Om cheferna inte tycker de här frågorna är viktiga rinner inställningen neråt i organisationen. Därför tycker jag det är viktigt att alla i församlingen får den här kunskapen och lär sig vad andligt våld är.

– För den som jobbar i en församling är ju allt en andlig upplevelse. Om man inte känner sig trygg med en kollega eller i gudstjänsten eller på konfirmandlägret – då är det inte bra.

Hen är mest orolig för hur ungdomar behandlas i församlingens verksamhet.

– Vuxna har kanske bättre koll på vad som inte är okej. Men när man är ung och kommer till ett nytt sammanhang är tröskeln att säga ifrån till en vuxen i maktposition ganska hög. Också för föräldrarna är det svårt att ha koll på vad som händer. Vi som jobbar i församlingar har ett stort ansvar.

Biskoparna: det finns stora brister

För sin magisteravhandling intervjuade Ani Iivanainen åtta av nio biskopar (en avböjde) och ställde dem frågor kring hur regnbågsfrågor uppmärksammas och behandlas i deras stift. Också biskoparnas svar får rum i boken.

– De flesta biskopar tyckte att det finns stora brister när det gäller planer för jämlikhet. Om sådana planer finns eller verkställs varierar stort från församling till församling.

Kyrkostyrelsen har i november 2023 gjort upp en mall på jämlikhets- och likabehandlingsplaner för församlingar. Den gäller inte direkt anställda utan församlingarnas och kyrkans verksamhet. Biskoparna hänvisade till den här planen i sina svar.

Flera biskopar nämnde också att de skulle önska sig en mer kontextuell teologi när man läser Bibeln – det vill säga att teologerna i deras stift kunde omfatta tanken att Bibeln uppstått under en lång tid, blivit omskriven gång på gång av hundratals människor och att man borde fokusera på vilket som är Bibelns kärnbudskap här och nu.

– Det går inte att översätta allt som står i Bibeln ett till ett till hur vi lever våra liv idag. De flesta biskopar lyfte upp att det var viktigt att precis alla – också regnbågspersoner – kan känna sig välkomna i församlingen, säger Ani Iivanainen.

Exempel på mikroaggressioner, diskriminering och andligt våld:

* Att någon skriver något hotfullt om regnbågspersoner på sociala medier och en kollega
eller församlingsanställd gillar inlägget. Då vet du som regnbågsperson att den personen inte tycker att du duger som du är.

* Att en präst lyfter upp sexuella minoriteter på ett negativt sätt i en predikan.

* Att din kollega inte hälsar på dig, även om personen brukar hälsa på alla andra.

* Att din kollega inte vill delta i arbetsprojekt tillsammans med dig.

* Att man talar som om det bara fanns heterosexuella förhållanden och cispersoner och bara sådana accepterades (cisperson = en person vars könsidentitet stämmer överens med det juridiska kön man tilldelades vid födseln).

* Att det inte finns en unisex-wc i församlingens utrymmen.

* Att församlingen inte utsett en kontaktperson för regnbågsfrågor, som man kan ta kontakt med om något känns hotfullt eller obehagligt.

* Att det är underförstått att församlingen aldrig skulle kunna tänka sig att ordna exempelvis en regnbågsmässa.

* Att man pressar en regnbågsperson, hens familj och närmaste att ”vända sig till Gud för att bli frisk och lämna livet i synd”.

Sofia Torvalds


Hemma på Houtskär trivs Bernt Mårtensson allra bäst. (Foto: Michaela Rosenback)

Han har mist sin fru och två av sina barn. Ändå är Bernt Mårtensson en lycklig och tacksam människa. Hemligheten ligger i att uppskatta allt det fina livet för med sig, även när det inte längre är fysiskt närvarande. 14.8.2014 kl. 09:43
Tio tusen deltagare demonstrerade i Stockholm söndagen den 10 augusti. Kommittén för Mellanösterns kristna vill väcka världen för den etniska utrensning som äger rum i Irak, både bland kristna och yasidier.

Irak. "Vi talar Jesu modersmål, vi är de första kristna, men den kristna världen har glömt oss." 12.8.2014 kl. 10:02
Juha Lehtola har egna erfarenheter av sorg, men filmen om Oliver som förlorar sina föräldrar i en bilolycka är en fiktiv berättelse.

Juha Lehtola. Döden som tema i böcker och film behandlas ofta genom det tunga. Regissören Juha Lehtola gick en annan väg. 12.8.2014 kl. 00:00

ebola. När våra tidningar fylls av oroande ebolanyheter är perspektivet ett helt annat i Västafrika. Anna Tikum, FMS-missionär i Senegal, berättar att hon knappt diskuterat viruset med någon, trots att sjukdomen skördar offer i grannländerna. Sjukdomen får inte heller några stora rubriker i de senegalesiska medierna. 12.8.2014 kl. 10:08

Irak. Martyrkyrkans vänner (MKV) sänder 12 000 euro till Irak. Hjälpen ges i form av vatten, mat och mediciner. 12.8.2014 kl. 10:05

Pia-Karin Helsing. Pia-Karin Helsing lämnade Bibeln då hon slutade vara ett Jehovas vittne. – Men jag har en stark och levande andlighet som leder mig framåt i vardagen. 7.8.2014 kl. 16:04
"N" har fått bli symbolen för "Nazarene", dvs "kristen".

Kristna ledare i Mellanöstern sänder nödrop till Väst. Kristna irakier märks nu ut för döden. 5.8.2014 kl. 16:00

Petrus församling. Kyrkoherdetjänsten i Petrus församling har inom utsatt ansökningstid sökts av Daniel Björk och Monica Heikel-Nyberg. 4.8.2014 kl. 15:07

Petrus församling. Utvecklingen i Petrus församling går i en positiv riktning, säger Caroline Sandström, viceordförande i församlingsrådet. Men på vissa punkter träffar den kritik som riktats mot församlingen. 4.8.2014 kl. 15:17
När Tom Sonntag komponerar musik inspireras han ofta av naturen. (Foto: Michaela Rosenback)

Han har varit sjukpensionerad sedan unga år men trots att muskeldystrofin långsamt bryter ner hans kropp har Tom Sonntag funnit ett sätt att vara nöjd med livet. Hans passion för musik har hjälpt honom att fokusera på annat än de fysiska begränsningarna. 1.8.2014 kl. 10:56
Församlingsrådet i Johannes församling valde i går Johan Westerlund till ny kyrkoherde. (Foto: Johan Sandberg)

Johan Westerlund har valts till ny kyrkoherde i Johannes församling i Helsingfors. Han vill att församlingen ska vara en mångsidig plats som ger utrymme för gemenskap och andlig utveckling. 31.7.2014 kl. 10:47

Kyrkans utlandshjälp skänker 50 000 euro ur sin katastroffond för att hjälpa utsatta familjer i Gaza. Med pengarna skaffas främst mat, madrasser, vattenbehållare och hygienartiklar. 23.7.2014 kl. 13:36
Mäntyharju kyrka finns i Södra Savolax och är Finlands näststörsta träkyrka. Värmeelementen under kyrkbänkarna byggdes i gammaldags stil och i enlighet med musieverkets bestämmelser så att de skulle passa in i den övriga miljön. (foto: Senera oy)

Uppvärmning med jordvärme har blivit allt vanligare, också i våra kyrkor. – Inbesparingarna i energikostnader per år är 60–80 procent, säger Jussi Hirvonen som ser sig själv som en predikant för värmepumpar. 17.7.2014 kl. 08:00
Ida Bernas har jobbat ideellt inom Nykterhetsförbundet i 15 år innan hon blev förbundsordförande. (Foto: Christa Mickelsson)

I många situationer har Ida Bernas känt sig obekväm av den enkla anledningen att hon inte dricker alkohol. Det var varken familjetradition eller kristen övertygelse som gjorde att hon tidigt tog sitt beslut. 15.7.2014 kl. 10:20

Ärkebiskop Kari Mäkinen har bett om ursäkt för hur samhället och kyrkan har behandlat de sexuella minoriteterna. 15.7.2014 kl. 09:48

Kirkko & Kaupunki rapporterar utförligt om domen och diskussionen kring den på sin webbsida.

massmedier. Tidningen Kirkko ja kaupunki har fällts av opinionsnämnden för massmedier för att ha avlägsnat en omstridd kolumn om köttproduktion från tidningens webbsida. 13.4.2021 kl. 10:24
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Även ett digitalt möte får en annan dimension när vi på riktigt stannar upp och ger av vår egen tid", skriver Elefteria Apostolidou. 14.4.2021 kl. 08:30
Kalle Sällström är verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Förnyelse. "Hur skulle vi gå till väga om vi också skulle renovera kyrkan inifrån?" 14.4.2021 kl. 09:00
Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

Studerande. Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras. 14.4.2021 kl. 00:00
Att småprata och verkligen se patienten kan för en stund lindra det som smärtar. Det vet Andreas
Ahlfors som möter sjuka och oroliga människor under varje arbetspass.

Akutvård. Andreas Ahlfors är akutvårdare och kör ambulans till vardags. För att klara jobbet måste man vara lugn och observant. Men minst lika viktigt är det med empati – att verkligen se den man vårdar. 13.4.2021 kl. 08:31