Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

"Gud har satt evigheten i människorna och jag tror att andligheten kommunicerar med Guds skapelse när vi kommer ut i den"

VILDMARK.

I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland.

16.3.2024 kl. 13:34

Att dra sig tillbaka stämmer också överens med hans teologi.

– Jesus var dedikerad sitt uppdrag, men han drog sig ofta tillbaka för att be, vara ensam och stänga av bruset. Det behöver också vi nutidsmänniskor göra för att fungera, säger Per-Johan Stenstrand, även kallad pastor PJ.

Det kan man också göra på en annan plats än i vildmarken.

– Man kan också sätta sig i fåtöljen, ta en bok, stänga av telefonen eller gå ut på en promenad.

Nu delar Per-Johan Stenstrand med sig av sin erfarenhet, sina resor och bilder från vildmarken i en nyutkommen bok, Visdom från vildmarken.

Intresset för vildmarken har han alltid haft.

– Min pappa var en friluftsmänniska, men ingen jägare utan mer fiske. Som pojke fiskade vi mycket i norra Sverige, Härjedalen, Jämtland och vid kusten. Det var äventyret, och livet var mera analogt då.

PJ har vuxit upp i pingströrelsen i Sverige där hans pappa var pastor. Familjen flyttade runt i städer som Stockholm, Göteborg och Jönköping.

Nu har han själv varit pastor i närmare fyrtio år. Sedan 1993 har han bott i Västerås där han först tjänade pingstförsamlingen, och för 24 år sedan startade han en ny kyrka där. Han är fortfarande pingströrelsen trogen.

– De första tio åren var ganska tuffa. Men nu har vi jättefina relationer till pingströrelsen både lokalt och nationellt. I våras överser jag allt som har med expansion och nya kyrkor inom den svenska pingströrelsen. Jag är ganska bred och jag predikade i domkyrkan i Västerås för några veckor sedan.

Själv tog han ett aktivt beslut för Gud som femtonåring och lever på det beslutet än idag.

– Mitt uppdrag och livs kallelse är att vara pastor, ta hand om min familj och jobba med det som är Guds verk. Om jag ska kunna leva med kraft i livet behöver jag nån typ av aktuell och förnyad vision. Jag tror att vi i våra beslut behöver tanka in en förnyelse som baserar sig på mer än en gudstjänst eller stark upplevelse.

Pastor PJ söker ofta Gud under vistelsen i vildmarken.

– Då fiskar jag, talar med Gud och jag får lite tankar, kraft eller en inriktning som många gånger varit avgörande för en termin. Jag läser några verser ur Gideonitbibeln jag har med mig och tuggar på dem. Då kan det komma ett tilltal på vad jag ska fokusera på.


Kan du berätta om en stark andlig upplevelse i vildmarken?

– Jag och en kompis var ute med skoter i snöstorm på fjället och vi var tvungna att ta in i en nödstuga på kalfjället. Vi tände en brasa, bäddade upp och lagade lite mat. Jag satte på en instrumental klassisk kristen sång på min telefon. Vi började be väldigt avskalat och hela nödstugan fylldes av Guds närvaro. Vi hade ingen oro över familjen eller över om vi skulle klara oss. Vi hade bara en längtan efter Gud. Hela nödstugan fylldes av en väldigt lågmäld och stilla atmosfär.

Det var en upplevelse han tror att lärjungarna kan ha delat. De åkte ut till olika länder, någon till Mindre Asien och någon hamnade så småningom i Indien.

– Det var lite kriser och de tog in i en stuga någonstans, började sjunga en sång och tänkte tillbaka på vandringarna med Jesus runt Gennesaret. De var långt borta från teologer, akademia, kyrkobyggnader, verksamheter och program.

Han tror att vi alla upplever en sådan stund ibland, även de som inte går kyrkan kan sitta och beundra en solnedgång och slås av tanken att det måste finnas något mera.

– Gud har satt evigheten i människorna och jag tror att andligheten kommunicerar med Guds skapelse när vi kommer ut i den. Där är väl hemligheten att få ner det i sitt vardagsliv och att det inte begränsas till att man går en fjällvandring någon gång om året. Den andligheten borde vi sträva efter 365 dagar om året.

Det är också en av orsakerna till att PJ skrev boken som han gjorde.

– Tanken från början var att göra något av alla bilderna jag tagit och mitt intresse för naturen. Jag vill ha en andlig ingrediens, ett bibelord, ett citat eller en text som man kan koppla till intresset. Boken är upplagd som en resa, den börjar med förberedelsen till äventyret, genomförandet, utvärderingen och så börjar det om på nytt. Man kan öppna på vilken sida som helst. De som inte är troende kan se bibelorden i boken som poesi. Jag tänkte också på vad man ger en kompis, en man, som fyller jämna år.

Numera gör han i regel två större turer om året, förutom det mera vardagliga. Det blir en fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter i Lappland.

Han rör sig ofta i svenska Lappland, i Arjeplogsfjällen. Förra vintern gjorde han flera turer från Abisko ner till Kebnekajse och campar så långt bort från vägarna som möjligt där fisket brukar vara bättre.

– Friluftsliv och äventyr kan man också ha i närheten av hemmet. Man kan ge sig ut till en sjö eller på en skotertur. Vi har ju också vår älgjakt i Sverige varje september. Höjdpunkterna är att man i samband med jobbet får göra en längre resa och stanna några dagar extra.
Pastorsjobbet har öppnat flera resmål för PJ Stenstrand. Han har gjort ett tiotal resor till Ryssland, mest i norra Sibirien.

– Jakt och fiske är mina ryska pastorskollegers stora intresse och de har tagit mig med. De resorna har blivit mera relationsmässigt personliga än om man köper en resa.
För två år sedan, när kriget i Ukraina bröt ut, var han i Kamtjatka längst bort i öster och jagade.

– Det var en resa jag skjutit upp i några är på grund av covid. Jag var tveksam över att resa men min fru uppmanade mig att åka då det var möjligt. Jag hade ju också ett uppdrag att möta några kristna där borta.

Även om han inte kände sig otrygg i Kamtjatka berör kriget honom, för han har många goda vänner i Ukraina och ledaren för den ryska pingströrelsen är ursprungligen ukrainare.

– Kriget genomsyrar hela samhället. Jag tror att det bästa motgiftet mot fientlighet är bra relationer mellan människor. Totalitära system är alltid komplicerade.
Också resorna till Kanada och USA har han gjort med vänner.

– Det fantastiska med livet är att jag välsignats med relationer och möten med människor. För några år sedan läste jag en artikel om en tjej som jagat i Aleuterna. Jag skrev ett mejl till författaren som svarade och tackade för uppmuntran. Lite senare ringde han plötsligt från Sankt Petersburg och frågade om han får komma över till Sverige.

Efter några dagar i Sverige frågade mannen PJ om han vill komma med honom och jaga till norra delen av Alaska.

– Jag sade att jag ska be över saken och en mikrosekund senare svarade jag att jag kommer. Jag tror ju att Gud öppnar dörrar och leder oss till människor bara man själv är lite öppen. När man träffar en rolig människa kan man hellre säga ja än nej.

Men han rör sig ändå helst i den lappländska vildmarken.

– Det finns inget som Skandinavien. Vi skandinaver tycker om hemmaplan. Det finns fortfarande områden här som är orörda bara man tar sig bort från alla skidliftar och campingplatser.

– Men det är fantastiskt att komma till de stora geografiska områdena med lite människor som Alaska, Sibirien och Kamtjatka. Det är en del av äventyret att känna att det skulle ta några veckor att gå härifrån om jag alls hittar någon väg.



Pastor PJ, talare och inspiratör

– Har stor kärlek till vildmarken med jakt och fiske. Ser vildmarken som en äventyrsfylld upplevelse, men också en plats att komma närmare Gud.

– Gjort resor bland annat till vildmarken i Alaska, Kanada och Sibirien.

– Aktuell med boken Wisdom from the wild - Visdom från vildmarken (Libris).

Text: Johan Sandberg


Tanken är också att heldagsdagklubben ska vara förhållandevis förmånlig för familjerna.

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10
– Min pappa brukar säga att jag redan redan som barn hade en stark känsla för rättvisa, säger Henrika Lemberg, som är ny diakoniarbetare i Borgå.

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52
– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00
Doris Ståhl gillar att pyssla med blommor.

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27
- Vi har precis skyddat 14 hektar skog, säger förvaltningsdirektör Anne Jokela i Karleby

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38
– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15
 – Jag älskar att skriva, säger Louise Häggström.

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26
– Jag brukar säga att genast när man svänger in på lägerområdet känner man det: Nu har jag kommit hem, säger Sabina Wallis.

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00
Mia Anderssén-Löf, Karl af Hällström, Johanna Björkholm-Kallio, Tomas Ray och Monica Heikel-Nyberg har sökt dekanstjänsten.

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20
– Domkapitlet lyssnar mycket på församlingen, men fattar suveränt beslutet. Beslutet kan inte heller överklagas, säger notarie Linus Stråhlman.

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57
Det finns ännu några diskussioner som biskopen och den lagfarne assessorn ska föra. Dit hör bland andra namnfrågan.

FÖRSAMLINGSSAMMANSLAGNING. Den föreslagna nya församlingen, som ska bestå av Malax, Petalax och Bergö församlingar, verkar inte kunna heta något där ortnamnet Malax ingår. 18.5.2022 kl. 15:56
– Min valkampanj var mest att posta på Face­book och Instagram. Men bor man på en ny ort kan man få jobba lite, säger Nicolina Grönroos, som blev invald första gången som 18-åring.

FÖRSAMLINGSVALET. Låt inte studier och andra framtidsplaner hindra dig från att ställa upp i församlingsvalet, säger Nicolina Grönroos. 16.5.2022 kl. 13:11
Monica och Lars Granlund är nöjda med renoveringen, men vet ännu inte vad de ska göra med huset.

GAMMAL KYRKA. Björnholmens kyrka i Jakobstad hade varit till salu i ett år innan någon vågade ta sig an projektet. De som vågade är Lars och Monica Granlund. De såg möjligheter i byggnaden. 12.5.2022 kl. 15:41
Carolina Lindström är tf kyrkoherde i Saltvik, men också underlöjtnant i reserven.

FÖRSVAR. Carolina Lindström är kyrkoherde på Åland och underlöjtnant i 
reserven. Hon känner att folk plötsligt insett att försvarsmakten behövs till något. 12.5.2022 kl. 12:03

– När man spelar fotboll gör man misstag som känns tunga ibland. Men livet går ju vidare och Jesus har ju fortfarande vunnit seger. Jag försöker ha den inställningen att ”jag kör igen”.

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00
Ellen Strömberg tycker om gamla saker, gamla hus och gamla människor. Hon har återupptäckt att det är roligt att resa och jobbar som bäst på sin nästa bok och en hållbar vardag.

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00
Johanneskyrkan är Johannes församlings huvudkyrka.

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09
Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24