Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

"Gud har satt evigheten i människorna och jag tror att andligheten kommunicerar med Guds skapelse när vi kommer ut i den"

VILDMARK.

I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland.

16.3.2024 kl. 13:34

Att dra sig tillbaka stämmer också överens med hans teologi.

– Jesus var dedikerad sitt uppdrag, men han drog sig ofta tillbaka för att be, vara ensam och stänga av bruset. Det behöver också vi nutidsmänniskor göra för att fungera, säger Per-Johan Stenstrand, även kallad pastor PJ.

Det kan man också göra på en annan plats än i vildmarken.

– Man kan också sätta sig i fåtöljen, ta en bok, stänga av telefonen eller gå ut på en promenad.

Nu delar Per-Johan Stenstrand med sig av sin erfarenhet, sina resor och bilder från vildmarken i en nyutkommen bok, Visdom från vildmarken.

Intresset för vildmarken har han alltid haft.

– Min pappa var en friluftsmänniska, men ingen jägare utan mer fiske. Som pojke fiskade vi mycket i norra Sverige, Härjedalen, Jämtland och vid kusten. Det var äventyret, och livet var mera analogt då.

PJ har vuxit upp i pingströrelsen i Sverige där hans pappa var pastor. Familjen flyttade runt i städer som Stockholm, Göteborg och Jönköping.

Nu har han själv varit pastor i närmare fyrtio år. Sedan 1993 har han bott i Västerås där han först tjänade pingstförsamlingen, och för 24 år sedan startade han en ny kyrka där. Han är fortfarande pingströrelsen trogen.

– De första tio åren var ganska tuffa. Men nu har vi jättefina relationer till pingströrelsen både lokalt och nationellt. I våras överser jag allt som har med expansion och nya kyrkor inom den svenska pingströrelsen. Jag är ganska bred och jag predikade i domkyrkan i Västerås för några veckor sedan.

Själv tog han ett aktivt beslut för Gud som femtonåring och lever på det beslutet än idag.

– Mitt uppdrag och livs kallelse är att vara pastor, ta hand om min familj och jobba med det som är Guds verk. Om jag ska kunna leva med kraft i livet behöver jag nån typ av aktuell och förnyad vision. Jag tror att vi i våra beslut behöver tanka in en förnyelse som baserar sig på mer än en gudstjänst eller stark upplevelse.

Pastor PJ söker ofta Gud under vistelsen i vildmarken.

– Då fiskar jag, talar med Gud och jag får lite tankar, kraft eller en inriktning som många gånger varit avgörande för en termin. Jag läser några verser ur Gideonitbibeln jag har med mig och tuggar på dem. Då kan det komma ett tilltal på vad jag ska fokusera på.


Kan du berätta om en stark andlig upplevelse i vildmarken?

– Jag och en kompis var ute med skoter i snöstorm på fjället och vi var tvungna att ta in i en nödstuga på kalfjället. Vi tände en brasa, bäddade upp och lagade lite mat. Jag satte på en instrumental klassisk kristen sång på min telefon. Vi började be väldigt avskalat och hela nödstugan fylldes av Guds närvaro. Vi hade ingen oro över familjen eller över om vi skulle klara oss. Vi hade bara en längtan efter Gud. Hela nödstugan fylldes av en väldigt lågmäld och stilla atmosfär.

Det var en upplevelse han tror att lärjungarna kan ha delat. De åkte ut till olika länder, någon till Mindre Asien och någon hamnade så småningom i Indien.

– Det var lite kriser och de tog in i en stuga någonstans, började sjunga en sång och tänkte tillbaka på vandringarna med Jesus runt Gennesaret. De var långt borta från teologer, akademia, kyrkobyggnader, verksamheter och program.

Han tror att vi alla upplever en sådan stund ibland, även de som inte går kyrkan kan sitta och beundra en solnedgång och slås av tanken att det måste finnas något mera.

– Gud har satt evigheten i människorna och jag tror att andligheten kommunicerar med Guds skapelse när vi kommer ut i den. Där är väl hemligheten att få ner det i sitt vardagsliv och att det inte begränsas till att man går en fjällvandring någon gång om året. Den andligheten borde vi sträva efter 365 dagar om året.

Det är också en av orsakerna till att PJ skrev boken som han gjorde.

– Tanken från början var att göra något av alla bilderna jag tagit och mitt intresse för naturen. Jag vill ha en andlig ingrediens, ett bibelord, ett citat eller en text som man kan koppla till intresset. Boken är upplagd som en resa, den börjar med förberedelsen till äventyret, genomförandet, utvärderingen och så börjar det om på nytt. Man kan öppna på vilken sida som helst. De som inte är troende kan se bibelorden i boken som poesi. Jag tänkte också på vad man ger en kompis, en man, som fyller jämna år.

Numera gör han i regel två större turer om året, förutom det mera vardagliga. Det blir en fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter i Lappland.

Han rör sig ofta i svenska Lappland, i Arjeplogsfjällen. Förra vintern gjorde han flera turer från Abisko ner till Kebnekajse och campar så långt bort från vägarna som möjligt där fisket brukar vara bättre.

– Friluftsliv och äventyr kan man också ha i närheten av hemmet. Man kan ge sig ut till en sjö eller på en skotertur. Vi har ju också vår älgjakt i Sverige varje september. Höjdpunkterna är att man i samband med jobbet får göra en längre resa och stanna några dagar extra.
Pastorsjobbet har öppnat flera resmål för PJ Stenstrand. Han har gjort ett tiotal resor till Ryssland, mest i norra Sibirien.

– Jakt och fiske är mina ryska pastorskollegers stora intresse och de har tagit mig med. De resorna har blivit mera relationsmässigt personliga än om man köper en resa.
För två år sedan, när kriget i Ukraina bröt ut, var han i Kamtjatka längst bort i öster och jagade.

– Det var en resa jag skjutit upp i några är på grund av covid. Jag var tveksam över att resa men min fru uppmanade mig att åka då det var möjligt. Jag hade ju också ett uppdrag att möta några kristna där borta.

Även om han inte kände sig otrygg i Kamtjatka berör kriget honom, för han har många goda vänner i Ukraina och ledaren för den ryska pingströrelsen är ursprungligen ukrainare.

– Kriget genomsyrar hela samhället. Jag tror att det bästa motgiftet mot fientlighet är bra relationer mellan människor. Totalitära system är alltid komplicerade.
Också resorna till Kanada och USA har han gjort med vänner.

– Det fantastiska med livet är att jag välsignats med relationer och möten med människor. För några år sedan läste jag en artikel om en tjej som jagat i Aleuterna. Jag skrev ett mejl till författaren som svarade och tackade för uppmuntran. Lite senare ringde han plötsligt från Sankt Petersburg och frågade om han får komma över till Sverige.

Efter några dagar i Sverige frågade mannen PJ om han vill komma med honom och jaga till norra delen av Alaska.

– Jag sade att jag ska be över saken och en mikrosekund senare svarade jag att jag kommer. Jag tror ju att Gud öppnar dörrar och leder oss till människor bara man själv är lite öppen. När man träffar en rolig människa kan man hellre säga ja än nej.

Men han rör sig ändå helst i den lappländska vildmarken.

– Det finns inget som Skandinavien. Vi skandinaver tycker om hemmaplan. Det finns fortfarande områden här som är orörda bara man tar sig bort från alla skidliftar och campingplatser.

– Men det är fantastiskt att komma till de stora geografiska områdena med lite människor som Alaska, Sibirien och Kamtjatka. Det är en del av äventyret att känna att det skulle ta några veckor att gå härifrån om jag alls hittar någon väg.



Pastor PJ, talare och inspiratör

– Har stor kärlek till vildmarken med jakt och fiske. Ser vildmarken som en äventyrsfylld upplevelse, men också en plats att komma närmare Gud.

– Gjort resor bland annat till vildmarken i Alaska, Kanada och Sibirien.

– Aktuell med boken Wisdom from the wild - Visdom från vildmarken (Libris).

Text: Johan Sandberg


Sofia Torvalds är till vardags redaktionsansvarig vid Kyrkpressen.

GUDSBILD. Journalisten Sofia Torvalds skrev i realtid en bok om sin depressionsvinter. Den tiden förändrade hennes bild av Gud. 16.8.2022 kl. 19:00
"Församlingsrådet, de anställda och medlemmar i olika frivilliga uppgifter bildar en positiv gemenskap där allas insatser uppskattas", lyder ett enkät svar från en nyländsk församling i KP-enkäten.

FÖRTROENDEVALD. Det fanns många delade meningar och blandade känslor i KP:s enkät bland församlings- och kyrkoråden i Borgå stift. Men på ett område är siffrorna tydligt positiva. 58 procent tycker att dialogen mellan de förtroendevalda och de anställda är god. 16.8.2022 kl. 13:35
Korsnäs kyrka.

TJÄNSTER. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har inte inom utsatt tid fått någon sökande. Kaplanstjänsten i Karleby fick en sökande från Kemi. 15.8.2022 kl. 15:24

SYNODALMÖTE. Vad betyder frälsning? Är det någonting som sker efteråt, bortom döden? Eller här och nu? Det ska alla omkring 2 000 präster i den evangelisk-lutherska kyrkan å tjänstens vägnar fundera över inför höstens synodalmöten. 12.8.2022 kl. 09:04
– Det jag gillar med hösten är att vi får en chans till nystart, vi börjar från tomt bord, säger Ann-Britt Bonns.

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16
Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38
I panelen som diskuterade jubileumsboken satt Ida-Maria Sola, Robert Lemberg, Susanna Landor, Alaric Mård. och Maja-Stina Andersson-Tapola.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29