Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

"Gud har satt evigheten i människorna och jag tror att andligheten kommunicerar med Guds skapelse när vi kommer ut i den"

VILDMARK.

I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland.

16.3.2024 kl. 13:34

Att dra sig tillbaka stämmer också överens med hans teologi.

– Jesus var dedikerad sitt uppdrag, men han drog sig ofta tillbaka för att be, vara ensam och stänga av bruset. Det behöver också vi nutidsmänniskor göra för att fungera, säger Per-Johan Stenstrand, även kallad pastor PJ.

Det kan man också göra på en annan plats än i vildmarken.

– Man kan också sätta sig i fåtöljen, ta en bok, stänga av telefonen eller gå ut på en promenad.

Nu delar Per-Johan Stenstrand med sig av sin erfarenhet, sina resor och bilder från vildmarken i en nyutkommen bok, Visdom från vildmarken.

Intresset för vildmarken har han alltid haft.

– Min pappa var en friluftsmänniska, men ingen jägare utan mer fiske. Som pojke fiskade vi mycket i norra Sverige, Härjedalen, Jämtland och vid kusten. Det var äventyret, och livet var mera analogt då.

PJ har vuxit upp i pingströrelsen i Sverige där hans pappa var pastor. Familjen flyttade runt i städer som Stockholm, Göteborg och Jönköping.

Nu har han själv varit pastor i närmare fyrtio år. Sedan 1993 har han bott i Västerås där han först tjänade pingstförsamlingen, och för 24 år sedan startade han en ny kyrka där. Han är fortfarande pingströrelsen trogen.

– De första tio åren var ganska tuffa. Men nu har vi jättefina relationer till pingströrelsen både lokalt och nationellt. I våras överser jag allt som har med expansion och nya kyrkor inom den svenska pingströrelsen. Jag är ganska bred och jag predikade i domkyrkan i Västerås för några veckor sedan.

Själv tog han ett aktivt beslut för Gud som femtonåring och lever på det beslutet än idag.

– Mitt uppdrag och livs kallelse är att vara pastor, ta hand om min familj och jobba med det som är Guds verk. Om jag ska kunna leva med kraft i livet behöver jag nån typ av aktuell och förnyad vision. Jag tror att vi i våra beslut behöver tanka in en förnyelse som baserar sig på mer än en gudstjänst eller stark upplevelse.

Pastor PJ söker ofta Gud under vistelsen i vildmarken.

– Då fiskar jag, talar med Gud och jag får lite tankar, kraft eller en inriktning som många gånger varit avgörande för en termin. Jag läser några verser ur Gideonitbibeln jag har med mig och tuggar på dem. Då kan det komma ett tilltal på vad jag ska fokusera på.


Kan du berätta om en stark andlig upplevelse i vildmarken?

– Jag och en kompis var ute med skoter i snöstorm på fjället och vi var tvungna att ta in i en nödstuga på kalfjället. Vi tände en brasa, bäddade upp och lagade lite mat. Jag satte på en instrumental klassisk kristen sång på min telefon. Vi började be väldigt avskalat och hela nödstugan fylldes av Guds närvaro. Vi hade ingen oro över familjen eller över om vi skulle klara oss. Vi hade bara en längtan efter Gud. Hela nödstugan fylldes av en väldigt lågmäld och stilla atmosfär.

Det var en upplevelse han tror att lärjungarna kan ha delat. De åkte ut till olika länder, någon till Mindre Asien och någon hamnade så småningom i Indien.

– Det var lite kriser och de tog in i en stuga någonstans, började sjunga en sång och tänkte tillbaka på vandringarna med Jesus runt Gennesaret. De var långt borta från teologer, akademia, kyrkobyggnader, verksamheter och program.

Han tror att vi alla upplever en sådan stund ibland, även de som inte går kyrkan kan sitta och beundra en solnedgång och slås av tanken att det måste finnas något mera.

– Gud har satt evigheten i människorna och jag tror att andligheten kommunicerar med Guds skapelse när vi kommer ut i den. Där är väl hemligheten att få ner det i sitt vardagsliv och att det inte begränsas till att man går en fjällvandring någon gång om året. Den andligheten borde vi sträva efter 365 dagar om året.

Det är också en av orsakerna till att PJ skrev boken som han gjorde.

– Tanken från början var att göra något av alla bilderna jag tagit och mitt intresse för naturen. Jag vill ha en andlig ingrediens, ett bibelord, ett citat eller en text som man kan koppla till intresset. Boken är upplagd som en resa, den börjar med förberedelsen till äventyret, genomförandet, utvärderingen och så börjar det om på nytt. Man kan öppna på vilken sida som helst. De som inte är troende kan se bibelorden i boken som poesi. Jag tänkte också på vad man ger en kompis, en man, som fyller jämna år.

Numera gör han i regel två större turer om året, förutom det mera vardagliga. Det blir en fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter i Lappland.

Han rör sig ofta i svenska Lappland, i Arjeplogsfjällen. Förra vintern gjorde han flera turer från Abisko ner till Kebnekajse och campar så långt bort från vägarna som möjligt där fisket brukar vara bättre.

– Friluftsliv och äventyr kan man också ha i närheten av hemmet. Man kan ge sig ut till en sjö eller på en skotertur. Vi har ju också vår älgjakt i Sverige varje september. Höjdpunkterna är att man i samband med jobbet får göra en längre resa och stanna några dagar extra.
Pastorsjobbet har öppnat flera resmål för PJ Stenstrand. Han har gjort ett tiotal resor till Ryssland, mest i norra Sibirien.

– Jakt och fiske är mina ryska pastorskollegers stora intresse och de har tagit mig med. De resorna har blivit mera relationsmässigt personliga än om man köper en resa.
För två år sedan, när kriget i Ukraina bröt ut, var han i Kamtjatka längst bort i öster och jagade.

– Det var en resa jag skjutit upp i några är på grund av covid. Jag var tveksam över att resa men min fru uppmanade mig att åka då det var möjligt. Jag hade ju också ett uppdrag att möta några kristna där borta.

Även om han inte kände sig otrygg i Kamtjatka berör kriget honom, för han har många goda vänner i Ukraina och ledaren för den ryska pingströrelsen är ursprungligen ukrainare.

– Kriget genomsyrar hela samhället. Jag tror att det bästa motgiftet mot fientlighet är bra relationer mellan människor. Totalitära system är alltid komplicerade.
Också resorna till Kanada och USA har han gjort med vänner.

– Det fantastiska med livet är att jag välsignats med relationer och möten med människor. För några år sedan läste jag en artikel om en tjej som jagat i Aleuterna. Jag skrev ett mejl till författaren som svarade och tackade för uppmuntran. Lite senare ringde han plötsligt från Sankt Petersburg och frågade om han får komma över till Sverige.

Efter några dagar i Sverige frågade mannen PJ om han vill komma med honom och jaga till norra delen av Alaska.

– Jag sade att jag ska be över saken och en mikrosekund senare svarade jag att jag kommer. Jag tror ju att Gud öppnar dörrar och leder oss till människor bara man själv är lite öppen. När man träffar en rolig människa kan man hellre säga ja än nej.

Men han rör sig ändå helst i den lappländska vildmarken.

– Det finns inget som Skandinavien. Vi skandinaver tycker om hemmaplan. Det finns fortfarande områden här som är orörda bara man tar sig bort från alla skidliftar och campingplatser.

– Men det är fantastiskt att komma till de stora geografiska områdena med lite människor som Alaska, Sibirien och Kamtjatka. Det är en del av äventyret att känna att det skulle ta några veckor att gå härifrån om jag alls hittar någon väg.



Pastor PJ, talare och inspiratör

– Har stor kärlek till vildmarken med jakt och fiske. Ser vildmarken som en äventyrsfylld upplevelse, men också en plats att komma närmare Gud.

– Gjort resor bland annat till vildmarken i Alaska, Kanada och Sibirien.

– Aktuell med boken Wisdom from the wild - Visdom från vildmarken (Libris).

Text: Johan Sandberg


LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

FOTOGRAFI. När fotografen Kasper Dalkarls pappa dog blev hans relation med mamma Åsa Dalkarl Gustavsson tätare. De började gå i bastu tillsammans, de blev vänner. Kaspers fotoutställning ”Mor och son” är deras gemensamma projekt. 13.5.2024 kl. 14:36

SVENSKA LITTERATURSÄLLSKAPET. Hon går från ett toppjobb till ett annat. Ruth Illman har gått i sina föräldrars fotspår, men motivationen kommer utan tvekan inifrån. Från och med september är hon ny forskningschef vid Svenska litteratursällskapet. 10.5.2024 kl. 19:52

kyrkoherdeinstallation. Kristi himmelsfärdsdagen blev en festdag i Vörå församlingen då nya kyrkoherden Samuel Erikson installerades av biskop Bo-Göran Åstrand under högtidliga former. Och Vöråborna slöt upp, både kyrkan och församlingshemmet var välfyllda. 9.5.2024 kl. 16:15

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet