Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

Stärkt tro, festlig mat, kravlösa dagar teman i Kyrkpressens påskenkät

PÅSK.

Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan.

20.3.2024 kl. 20:00

Det är livet och det goda som segrar. Det är den starkaste upplevelsen kring påsken hos dem som har svarat i Kyrkpressens påsk­enkät. Över hälften, 51 procent, säger att det för dem är den högtidens viktigaste tanke.

Mina synder är förlåtna, tänker en femtedel av de svarande allra mest på under påsken. ”Musiken, budskapet om att jag är förlåten – blir bara så berörd”, skriver en svarande, 69 år.

För en annan femtedel är påsken främst den tid då naturens under sker och våren tar vid det allra viktigaste. ”Vår i luften och doften av brasa”, skriver en annan, 29 år.

Kyrkpressens enkät besvarades under den första veckan i mars av 167 personer. Av dem var 80 utvalda och fördelade på olika åldersgrupper på över 25 år. De övriga svarade fritt via Kyrkpressens webbsidor.



Skärtorsdagen trendar

Universitetsläraren i praktisk teologi Tomas Ray vid Åbo Akademi säger att det är uppenbart att det är Kyrkpressens läsare och mera aktiva i kyrkan som har svarat på enkäten. Svaren återspeglar en mera traditionell syn på påsken; nyare kyrkoforskning har andra siffror.

– Julafton och skärtorsdagen är numera de två dagar då man i Finland allra mest går i kyrkan. Påskdagen kommer förstpå åttonde plats, säger Tomas Ray.

I Kyrkpressens enkät är det fortfarande ”rätt svar”, påskdagen, uppståndelsens söndag, som gäller. Hela 28 procent i Kyrkpressens enkät säger att de allra säkrast går i kyrkan då. Särskilt de unga vuxna som har svarat ser att påskdagen är viktigast.

Tomas Ray: Mera traditionella värden i KP-enkäten.

Också skärtorsdagens kyrkobesök går i Kyrkpressens enkät förbi den ofta dramatiska och svart avskalade långfredagen. För 12 procent är skärtorsdagen viktigaste dag att få gå i kyrkan; åtta procent prioriterar långfredagen.

– Det är väl för att det på skärtorsdagen är nattvard i kyrkorna, säger Tomas Ray.

Dagen då Jesus dog och tågen stod

Traditionsforskaren Anne Bergman är förvånad över att såpass många bland Kyrkpressens svarande fortfarande firar långfredagen som en annorlunda dag än andra.

Även om få går i kyrkan då svarade 60 procent att de firar dagen som en ”lågmäld dag”.

Det här trots att samhällets nöjesförbud med bio eller dans på bland annat skärtorsdag och långfredag hävdes redan 1968. I affärerna har man kunnat gå för att handla på långfredagen som andra helgdagar sedan 2016.

”En dag som jag mest minns med regn och slask”, skriver en 53-årig svarande.

Forskaren Anne Bergman säger att påsken ingalunda alltid har varit så svart och allvarlig.

– Under 1700 talet firade överklassen påsk som som vanligt folk gör idag; den var inte speciellt religiös. Men med pietismen blev den småningom en ”svart helg” och allra mörkast i hela samhället var den i slutet av 1800-talet.

Medan pietismen varit en folkrörelse för de lägre samhällsklasserna började nu alla samhällsklasser fira ”svart påsk”.

– Det fick inte vara några evenemang eller eller nöjen utom långfredagskonsert med religiös musik. Tågen hade börjat gå, men det var inga tågavgångar på långfredagen. Man stannade helt enkelt samhället, säger Anne Bergman.


Världens lidande inte i centrum

Så småningom förändrades samhället och restauranger kunde hålla öppet hela påsken.

Men fortfarande på 1970-talet tog den statliga, samhällsmedvetna rundradion långfredagens dystra ton i akt bland annat i utbudet på tv.

– Tv:n hade hela 70-talet program om svårigheter, sjukdom och död på långfredagen och det präglade tidningarna också, säger Anne Bergman.

Att Kristus lider med världen är där­emot inte en central tanke i Kyrkpressens enkät 2024. Bara 18 procent säger att de till påsk tänker extra på dem som lider i världen till påsk; bara två procent att det skulle vara påskens bärande tema.

Anne Bergman: Ortodoxa påsken intressant på 70-talet

Med 1970-talet säger Anne Bergman att det också blev inne att intressera sig för den ortodoxa påsken.

– Sextitalet var jätteintolerant på många sätt, men sedan började man intressera sig för det som var exotiskt och lite annorlunda. Den ortodoxa påsken var någonting som fanns i Finland men som man inte hade haft kontakt med.

Guds lamm i kyrkan, lamm till middag

Två ting går igen i Kyrkpressens påsk­enkät. För 45 procent i den målgruppen är det en helg vars viktigaste behållning är att den stärker ens tro eller kristna identitet.

Men så är det också en högtid som utan­för det direkt kyrkliga markeras av mat och annat påskigt därhemma.

Hela 80 procent svarar att det ska vara särskild mat till påsken. Tre av fyra tycker också det är viktigt med påskdekorationer och blommor.

Vid matbordet betonar många också det sparsamma och enkla dagarna. ”Fisk på långfredagen och godis och efterrätter först på lördagen”, svarar en 60-åring i enkäten.

Andra bullar upp. ”Påsken är en viktig högtid i vår familj. Det ska vara pasha, lammstek, fisk­rätter, memma och andra traditionella maträtter. Dekorationerna är påskgräs, ris med vackra påskägg färgade i vaxteknik. Bordet dukas med bästa porslinet, tygservetter och levande ljus”, skriver en 73-årig svarande.

Påsken är för många också en tid att gå tillbaka till ryska och ortodoxa rötter om man har sådana.”Pappas mamma var rysk, vi hälsade på ortodoxt vis på påskdagen, käkade pasha och kulitj­, piroger och lamm”, skriver en 48-åring – kulitj är en rysk, hög påskbulle.

ÅA-teologer antas ha spritt den judiska sedermåltiden.

Seder – till minne av ÅA och Egypten

Bland de forskarfynd Anne Bergman gör i enkäten finns den judiska seder-måltiden som dyker upp i flera av enkätens fria svar.

– Ha, det är teologer från Åbo som har tagit den med sig ut i landet, gissar ÅA-läraren Toma­s Ray. Teologiska studentföreningen har i många år firat sedermåltid. Man har läst om Gamla testamentet och så firar med seder, med lite vin och så.

Seder är ett slags judisk tapas‚ smårätter av bland annat osyrat bröd, bittra grönsaker, torkad frukt plus fyra ceremoniella bägare vin som påminner om judarnas uttåg ur Egypten.

”Vi firar alltid sedermåltid med goda vänner på skärtorsdagen. Gjort det i många år. Alla våra vuxna barn vill fortfarande vara med”, skriver en 49-årig svarande.

"Går jag och ser i butiksdiskarna här så ser jag att folk äter lamm till påsk. Så var det ju inte förr."

Trots att påskalammet är en urgammal tradition, äldre än kristendomen, reflekterar Tomas Ray över att den ändå fortfarande går igen i det moderna, sekulära samhället.

– Går jag och ser i butiksdiskarna här så ser jag att man äter lamm till påsk. Så var det ju inte förr, säger han.

Påskhäxorna söta, inte onda

Påsken firas i den kristna tron för att minnas Kristus vann över döden och det onda. Men tänker människor på det onda och dess väsen till påsk?

Ja, 47 procent av dem som svarar i Kyrkpressens enkät säger att de gör det.

Anne Bergman säger att man i gammal folktro ansåg att djävulen och det onda särskilt var i farten under påsklördagen då man mindes Jesus som befann sig i dödsriket. Ur det utvecklade sig en tradition att på skämt klä ut sig till häxor och troll för att skrämmas.

I Kyrkpressens enkät är påskhäxorna trots det en av de käraste påsktraditionerna för barnen. Omkring 37 procent tycker den är viktig och minns den från sin barndom med värme. Till och med de som gick runt i byn innan butiksbilen hade kört och fick bara halspastiller som belöning.

För att det inte ska handla om Blåkulla och den onde skriver någon milt om hela rollen och talar hellre om påskgummor. Hur som helst handlar den inte om en lek med onda makter, säger Anne Bergman.

– Barnen som påskhäxor kom till Finland som en färdig barntradition. Den förekom tidigt i Vasa­ och på 1920- och 30-talet i Helsingfors, säger hon.

En kravlös helg

Påsken är i Kyrkpressens enkät också en tid då man träffar släkt och vänner. För 27 procent är det det allra viktigaste med påsken.

– Den är kravlös och det finns ingenting man absolut måste göra, utan man får planera den som man vill. Sällan hör man ”oj-oj så skönt att påsken nu är över”, vilket man ofta säger om julen, säger Anne Bergman.

Särskilt för unga vuxna som svarat på Kyrkpressens enkät är påsken en ny möjlighet bland traditioner:

”För mig är påsken större och viktigare än julen. Jag trött på all den sekulariserade rumba som förstör hela julen. Påsken är inte lika förstörd”, skriver en 30-årig svarande.

En 32-åring skriver: ”Mina påsktraditioner varierar från år till år, beroende på om jag är på resande fot eller hemma. Men vad jag än gör, eller var jag är, är påsken en viktig tid av mitt kristna liv som jag både stillar mig inför och gläds över!”

Påsken är kravlös – Många i Kyrkpressens enkät stillar sig, gläds och trivs med påsken
Foto: Unsplash – Jason Blackeye

Jan-Erik Andelin


–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30
Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57
Maria Åkerblom gjorde redan som ung sensation som sömnpredikant. Oravais teaters version av Under liten himmel inleds med den första dramatiska predikan från sjuksängen.

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00
Emina Arnautovic
jobbar som Sfp:s kontaktchef i Österbotten. Hon pendlar till jobbet i Vasa från hemmet 
i Närpes.

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00
"Musik är inte matematik", säger Nina Åström. Musiken är mer än summan av sina delar.

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33
Fred Wilén fascineras av berättelserna bakom gravstenarna.

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06
Árpád Kovács friades av en oenig rätt.

äktenskapsfrågan. Norra Finlands förvaltningsdomstol har omkullkastat Uleåborgs domkapitels beslut – det att domkapitlet gav en skriftlig varning till pastor Árpád Kovács för att han vigt ett par av samma kön. Domkapitlet ansåg att Kovács handlat mot sina prästlöften, domstolen var av annan åsikt. 17.6.2019 kl. 18:09

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen. Bland annat fastställdes resultatet i valet av Berndt Berg till prästassessor. Och bland många ärenden i en diger lista granskades också de sökande till kaplanstjänsten i Vanda svenska församling. 14.6.2019 kl. 12:40
Nils Torvalds pendlar mellan Bryssel, Helsingfors och stugan på Tunhamn, Hitis.

barndom. När Nils Torvalds var fyra år insåg han att han måste försvara sig själv, ingen annan tar hand om honom. 13.6.2019 kl. 14:04

Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15
Biskop Bo-Göran Åstrand och hushållsrådgivare Toni Rautakoski i provköket.

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00
En bok som berättar om det riktigt vanliga församlingslivet i Borgå stift – det skulle Robert Lemberg helst vilja göra.

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00
Alice Ahlfors, sopran, sjunger i mitten av fotot, klädd i blå tröja.

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27