Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

Stärkt tro, festlig mat, kravlösa dagar teman i Kyrkpressens påskenkät

PÅSK.

Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan.

20.3.2024 kl. 20:00

Det är livet och det goda som segrar. Det är den starkaste upplevelsen kring påsken hos dem som har svarat i Kyrkpressens påsk­enkät. Över hälften, 51 procent, säger att det för dem är den högtidens viktigaste tanke.

Mina synder är förlåtna, tänker en femtedel av de svarande allra mest på under påsken. ”Musiken, budskapet om att jag är förlåten – blir bara så berörd”, skriver en svarande, 69 år.

För en annan femtedel är påsken främst den tid då naturens under sker och våren tar vid det allra viktigaste. ”Vår i luften och doften av brasa”, skriver en annan, 29 år.

Kyrkpressens enkät besvarades under den första veckan i mars av 167 personer. Av dem var 80 utvalda och fördelade på olika åldersgrupper på över 25 år. De övriga svarade fritt via Kyrkpressens webbsidor.



Skärtorsdagen trendar

Universitetsläraren i praktisk teologi Tomas Ray vid Åbo Akademi säger att det är uppenbart att det är Kyrkpressens läsare och mera aktiva i kyrkan som har svarat på enkäten. Svaren återspeglar en mera traditionell syn på påsken; nyare kyrkoforskning har andra siffror.

– Julafton och skärtorsdagen är numera de två dagar då man i Finland allra mest går i kyrkan. Påskdagen kommer förstpå åttonde plats, säger Tomas Ray.

I Kyrkpressens enkät är det fortfarande ”rätt svar”, påskdagen, uppståndelsens söndag, som gäller. Hela 28 procent i Kyrkpressens enkät säger att de allra säkrast går i kyrkan då. Särskilt de unga vuxna som har svarat ser att påskdagen är viktigast.

Tomas Ray: Mera traditionella värden i KP-enkäten.

Också skärtorsdagens kyrkobesök går i Kyrkpressens enkät förbi den ofta dramatiska och svart avskalade långfredagen. För 12 procent är skärtorsdagen viktigaste dag att få gå i kyrkan; åtta procent prioriterar långfredagen.

– Det är väl för att det på skärtorsdagen är nattvard i kyrkorna, säger Tomas Ray.

Dagen då Jesus dog och tågen stod

Traditionsforskaren Anne Bergman är förvånad över att såpass många bland Kyrkpressens svarande fortfarande firar långfredagen som en annorlunda dag än andra.

Även om få går i kyrkan då svarade 60 procent att de firar dagen som en ”lågmäld dag”.

Det här trots att samhällets nöjesförbud med bio eller dans på bland annat skärtorsdag och långfredag hävdes redan 1968. I affärerna har man kunnat gå för att handla på långfredagen som andra helgdagar sedan 2016.

”En dag som jag mest minns med regn och slask”, skriver en 53-årig svarande.

Forskaren Anne Bergman säger att påsken ingalunda alltid har varit så svart och allvarlig.

– Under 1700 talet firade överklassen påsk som som vanligt folk gör idag; den var inte speciellt religiös. Men med pietismen blev den småningom en ”svart helg” och allra mörkast i hela samhället var den i slutet av 1800-talet.

Medan pietismen varit en folkrörelse för de lägre samhällsklasserna började nu alla samhällsklasser fira ”svart påsk”.

– Det fick inte vara några evenemang eller eller nöjen utom långfredagskonsert med religiös musik. Tågen hade börjat gå, men det var inga tågavgångar på långfredagen. Man stannade helt enkelt samhället, säger Anne Bergman.


Världens lidande inte i centrum

Så småningom förändrades samhället och restauranger kunde hålla öppet hela påsken.

Men fortfarande på 1970-talet tog den statliga, samhällsmedvetna rundradion långfredagens dystra ton i akt bland annat i utbudet på tv.

– Tv:n hade hela 70-talet program om svårigheter, sjukdom och död på långfredagen och det präglade tidningarna också, säger Anne Bergman.

Att Kristus lider med världen är där­emot inte en central tanke i Kyrkpressens enkät 2024. Bara 18 procent säger att de till påsk tänker extra på dem som lider i världen till påsk; bara två procent att det skulle vara påskens bärande tema.

Anne Bergman: Ortodoxa påsken intressant på 70-talet

Med 1970-talet säger Anne Bergman att det också blev inne att intressera sig för den ortodoxa påsken.

– Sextitalet var jätteintolerant på många sätt, men sedan började man intressera sig för det som var exotiskt och lite annorlunda. Den ortodoxa påsken var någonting som fanns i Finland men som man inte hade haft kontakt med.

Guds lamm i kyrkan, lamm till middag

Två ting går igen i Kyrkpressens påsk­enkät. För 45 procent i den målgruppen är det en helg vars viktigaste behållning är att den stärker ens tro eller kristna identitet.

Men så är det också en högtid som utan­för det direkt kyrkliga markeras av mat och annat påskigt därhemma.

Hela 80 procent svarar att det ska vara särskild mat till påsken. Tre av fyra tycker också det är viktigt med påskdekorationer och blommor.

Vid matbordet betonar många också det sparsamma och enkla dagarna. ”Fisk på långfredagen och godis och efterrätter först på lördagen”, svarar en 60-åring i enkäten.

Andra bullar upp. ”Påsken är en viktig högtid i vår familj. Det ska vara pasha, lammstek, fisk­rätter, memma och andra traditionella maträtter. Dekorationerna är påskgräs, ris med vackra påskägg färgade i vaxteknik. Bordet dukas med bästa porslinet, tygservetter och levande ljus”, skriver en 73-årig svarande.

Påsken är för många också en tid att gå tillbaka till ryska och ortodoxa rötter om man har sådana.”Pappas mamma var rysk, vi hälsade på ortodoxt vis på påskdagen, käkade pasha och kulitj­, piroger och lamm”, skriver en 48-åring – kulitj är en rysk, hög påskbulle.

ÅA-teologer antas ha spritt den judiska sedermåltiden.

Seder – till minne av ÅA och Egypten

Bland de forskarfynd Anne Bergman gör i enkäten finns den judiska seder-måltiden som dyker upp i flera av enkätens fria svar.

– Ha, det är teologer från Åbo som har tagit den med sig ut i landet, gissar ÅA-läraren Toma­s Ray. Teologiska studentföreningen har i många år firat sedermåltid. Man har läst om Gamla testamentet och så firar med seder, med lite vin och så.

Seder är ett slags judisk tapas‚ smårätter av bland annat osyrat bröd, bittra grönsaker, torkad frukt plus fyra ceremoniella bägare vin som påminner om judarnas uttåg ur Egypten.

”Vi firar alltid sedermåltid med goda vänner på skärtorsdagen. Gjort det i många år. Alla våra vuxna barn vill fortfarande vara med”, skriver en 49-årig svarande.

"Går jag och ser i butiksdiskarna här så ser jag att folk äter lamm till påsk. Så var det ju inte förr."

Trots att påskalammet är en urgammal tradition, äldre än kristendomen, reflekterar Tomas Ray över att den ändå fortfarande går igen i det moderna, sekulära samhället.

– Går jag och ser i butiksdiskarna här så ser jag att man äter lamm till påsk. Så var det ju inte förr, säger han.

Påskhäxorna söta, inte onda

Påsken firas i den kristna tron för att minnas Kristus vann över döden och det onda. Men tänker människor på det onda och dess väsen till påsk?

Ja, 47 procent av dem som svarar i Kyrkpressens enkät säger att de gör det.

Anne Bergman säger att man i gammal folktro ansåg att djävulen och det onda särskilt var i farten under påsklördagen då man mindes Jesus som befann sig i dödsriket. Ur det utvecklade sig en tradition att på skämt klä ut sig till häxor och troll för att skrämmas.

I Kyrkpressens enkät är påskhäxorna trots det en av de käraste påsktraditionerna för barnen. Omkring 37 procent tycker den är viktig och minns den från sin barndom med värme. Till och med de som gick runt i byn innan butiksbilen hade kört och fick bara halspastiller som belöning.

För att det inte ska handla om Blåkulla och den onde skriver någon milt om hela rollen och talar hellre om påskgummor. Hur som helst handlar den inte om en lek med onda makter, säger Anne Bergman.

– Barnen som påskhäxor kom till Finland som en färdig barntradition. Den förekom tidigt i Vasa­ och på 1920- och 30-talet i Helsingfors, säger hon.

En kravlös helg

Påsken är i Kyrkpressens enkät också en tid då man träffar släkt och vänner. För 27 procent är det det allra viktigaste med påsken.

– Den är kravlös och det finns ingenting man absolut måste göra, utan man får planera den som man vill. Sällan hör man ”oj-oj så skönt att påsken nu är över”, vilket man ofta säger om julen, säger Anne Bergman.

Särskilt för unga vuxna som svarat på Kyrkpressens enkät är påsken en ny möjlighet bland traditioner:

”För mig är påsken större och viktigare än julen. Jag trött på all den sekulariserade rumba som förstör hela julen. Påsken är inte lika förstörd”, skriver en 30-årig svarande.

En 32-åring skriver: ”Mina påsktraditioner varierar från år till år, beroende på om jag är på resande fot eller hemma. Men vad jag än gör, eller var jag är, är påsken en viktig tid av mitt kristna liv som jag både stillar mig inför och gläds över!”

Påsken är kravlös – Många i Kyrkpressens enkät stillar sig, gläds och trivs med påsken
Foto: Unsplash – Jason Blackeye

Jan-Erik Andelin


Ellen Strömberg tycker om gamla saker, gamla hus och gamla människor. Hon har återupptäckt att det är roligt att resa och jobbar som bäst på sin nästa bok och en hållbar vardag.

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00
Johanneskyrkan är Johannes församlings huvudkyrka.

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09
Henrik Törnqvist är kyrko-
herde på industriorten Trollhättan norr om Göteborg.

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32
Lika kyrkor, men olika roll för församlingsledarna.

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24
Erik Wessman blev prästvigd under coronapandemin – och inom ett år kyrkoherde.

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36
Louise Britze i Simeons kirke i Köpenhamn har fokus på studerande, unga vuxna och diakoni.

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34
– Filmen ger en bra bild av hur en kristen församling borde verka och hur Jesusrörelsen tog hand om människor.

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05
Församlingspastor Annica Smeds, kyrkoherde Per Stenberg och biskop Bo-Göran Åstrand.

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25
För Annika Holm blev Alpha en oas av djupa samtal, och en plats att hitta tillbaka till sin relation med Gud.

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35
– Den lutherska kyrkan har av tradition betonat arbetets värde. Människovärdet är däremot alltid större än arbetets värde.

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38
Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25
En av Claus Terlindens favoritpsalmer: ”Möt mig nu som den jag är.”

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18
Efter många år som skolpräst blev Hanna Similä präst på Helsingfors-Vanda.

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00
Domkapitlet trummade igenom Annica Smeds som första kvinnan som präst i Karleby.

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05
– Ett av de stora problemen vi har i vår individualistiska kapitalistiska värld är saknaden av just andlig gemenskap, säger David Sandqvist.

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00

Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00