De bad Gud om en partner - och fick varandra.
De bad Gud om en partner - och fick varandra.

Sångarduon är ett par – de bad och fann varandra

SOMMARREPRISEN 2024.

De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva.


29.7.2024 kl. 10:00

KP:s Sofia Torvalds intervju med musikerduon Kristoffer och Jenny Nyqvist-Streng blev en av de mest lästa under det gångna året. Du kanske missade den, så här kommer den på nytt som sommarläsning. Artikeln publicerades första gången i mars 2024.

– – –

Kanske börjar berättelsen här: sångaren och kantorn Kristoffer Strengs äktenskap hade brustit. Han insåg att det inte går att hålla fast en annan människa, och att han måste fortsätta leva sitt liv.

– Det var en period av sorg, och jag bad mycket och fick förbön.

På våren för tre år sedan riktade han en specifik bön till Gud: Kunde han hitta en person som skulle behöva honom, någon som var grundad i sin tro, någon han kunde tjäna Gud tillsammans med, någon som var musikalisk och hade förståelse för vad han gör?

– Jag lade till att det gärna fick vara en människa som tycker om att röra på sig eftersom jag själv har svårt att komma igång med att sporta. När det gällde utseendet hade jag ingen skillnad, men hon fick gärna vara rödhårig.

Ett par dagar efter det såg han en video på Youtube, där Jenny Nyqvist (numera Nyqvist-Streng) sjöng.

– Sången grep mig. Jag skickade ett meddelande till Jenny, tackade för sången och skrev att också jag sjunger om Jesus.


”Jag började be”

Den andra halvan av berättelsen börjar här: Jenny Nyqvist, kirurg, musiker och evangelist, bodde tillsammans med några äldre damer i 17-rumshuset Bida Lite i Lundsbrunn i svenska Västergötland. I kollektivet har många kvinnliga evangelister och missionärer bott genom åren, och Jenny flyttade in år 2006.

– Men nu började jag längta efter att träffa en man och gifta mig. Jag började be.

Hon bad om att hitta någon som skulle älska Guds ord, någon som skulle vara musikalisk och älska barn och ungdomar, eftersom hon jobbar mycket med barn och unga som aktiv lekman inom Slättmissionen.

– Jag bad i fyra år, alltid på kvällen innan jag lade mig. Jag bad också om att Gud skulle initiera kontakten så att jag inte gjorde något i egen kraft.

När hon fick meddelandet från Kristoffer gjorde hon research bland bekanta som kände både honom och henne.

– Han fick goda vitsord och vi började skriva till varandra. Sedan talade vi i telefon och efter några veckor kom han och hälsade på. Vi kände tidigt att det är det här vi letat efter. Vi var båda i den åldern att vi kände att antingen fattar vi beslutet att det blir vi två, och då gör vi det ”på riktigt”, det vill säga gifter oss, eller också går vi vidare.


Jenny Nyqvist-Streng är kirurg i det civila.

De bor i två länder

När de sedan skulle börja bygga sitt liv tillsammans fanns ett litet problem: var skulle de bo? Kristoffers yngsta son bodde fortfarande delvis hos honom i Vasa, medan Jenny hade ett jobb som kirurg i Sverige – samt andra uppdrag med möten, läger och band till släkt och vänner.

De bad till Gud samtidigt som de lade händerna på sina almanackor. En dag var de med om en begravning i Finland. Där fanns en man som nyligen grundat en läkarstation i Vasa, och Kristoffer sprang efter Jenny för att de två skulle få tala lite.

– Det första mannen sa var: Tror du på Jesus? Kom och jobba hos mig: en dag i veckan, en vecka i månaden – det som passar dig. Då hade vi jobbet klart, så att vi skulle kunna vara på samma plats, säger Jenny.

Det senaste året har de bott två veckor i Finland, två veckor i Sverige. I Sverige jobbar Jenny som kirurg, i Finland som kirurg inom företagshälsovården. Kristoffer är frilansmusiker men jobbar halvtid som kantor i Sverige.

De får ofta frågan om det inte är ganska stressigt att pendla mellan två länder – men själva känner de sig snarare förundrade över att någon skulle tro att det är svårt.

– Att resa mellan Finland och Sverige är ju vår egen tid. Än så länge har det inte känts jobbigt alls, utan det blir som en hotellnatt på båten. Vi har tid att föra långa samtal. Igår satt vi och tolkade Första Mosebok mot ett evangelium tillsammans, sedan koordinerade vi våra almanackor. Jag tror att vi inte kommer att tycka att det är jobbigt så länge vi ska göra så. Och när Herren öppnar något annat för oss så kommer vi kanske börja tycka att det känns jobbigt. Då kommer en annan väg, säger Jenny.


På turné med den nya skivan – här i Jakobstad.


Vad tycker ni om hos varandra?

– Vilken spännande fråga! säger Jenny och vänder sig till Kristoffer. – Ska jag börja?

Hon säger att hans röst är fantastisk, men att hans hjärta är ännu större än rösten.

– Han är generös. Han älskar Jesus och det lever han. Det man ser i offentligheten är bara en liten bit av det man får uppleva när man lever med honom. Det betyder en äkthet. Han har ett tålamod och ett stort hjärta. Han sjunger fantastiskt, absolut, men det finns så mycket mer hos honom.

Kristoffer fascineras av Jennys närhet till bönen.

– Hon kan mitt i ett samtal växla över till bön. Jag längtar efter att leva ut min tro på samma sätt.

Han gillar också hennes omsorg om honom och om alla andra i sin närhet.

– Hon har inte haft man och biologiska barn, men ändå har hon en jättestor familj. Hon har haft hand om barn och unga i Slättmissionen. Det finns unga vuxna som fortfarande har kontakt med henne, och det är fascinerande att se hur mycket hon betyder för dem.


På vilket sätt är ni olika?

– Det kan jag svara på direkt. Vi har helt olika tempo, säger Jenny blixtsnabbt.

– När vi är ute och promenerar tycker Kristoffer om att gå långsamt. Då stressar han av, medan jag blir superstressad. Men om han ska gå i mitt tempo blir Kristoffer stressad. Så då har vi kommit på att vi får ta ett varv i mitt tempo och ett varv i hans tempo. Jag kanske behöver lära mig att gå lite långsammare och Kristoffer kanske behöver lära sig att gå lite fortare.

Hon säger att hon är den mer neurotiska, medan Kristoffer är den mer avslappnade. De har också lite olika dygnsrytm, eftersom Jenny är mer morgonmänniska än Kristoffer.

– När vi började umgås och Jenny var i Sverige och jag i Finland fungerade det bra med en timmes tidsskillnad.

– Men till värderingarna är vi väldigt lika, och har samma smak när det gäller till exempel bilar och inredning, säger Kristoffer.

– Ja, det viktiga är inte att ha någon viss levnadsstandard utan att leva ett gott liv.

Kristoffer Streng deltidsjobbar som kantor.


Kristoffer: Vad är det bästa med Sverige? Och Jenny: vad är det bästa med Finland?


– Jag skulle väl inte vara i Sverige om det inte var för Jenny, funderar Kristoffer.

– Om jag jämför kantorsjobbet i Finland med kantorsjobbet i Sverige så finns det rent arbetsmässiga fördelar med det svenska systemet. Det är lite mindre tryck på helgerna till exempel, alla begravningar är inne i veckorna. Så man jobbar i regel bara varannan helg i stället för tre av fyra.

– Vad annat skulle jag hitta på som är är positivt … funderar han, men blir snabbt avbruten av Jenny, som blivit lite otålig.

– Ibland brukar jag säga: Kan du inte svara lite fortare? Då säger Kristoffer: Vill du ha ett ärligt svar eller ett snabbt svar? Och då svarar jag: Vad är det för fel på båda två? skrattar hon.

Själv har hon upplevt Finland och finländarna som mycket genuina.

– När man väl kommit innanför hjärtedörren undrar jag om man någonsin kommer ut igen. Det finns en äkthet. Det finns också en varsamhet, man lever mer meningsfullt helt enkelt. Och sen är det mycket mindre byråkrati med myndigheter. Jag har känt mig väl emottagen av myndigheterna i Finland. Det tog bara några dagar innan jag hade ett personsignum. Finland har också ett andligt öppet klimat, där man får prata om Jesus och dela Jesus.


Aktuella med färsk skiva

Jenny och Kristoffer är som bäst aktuella med en färsk skiva, Om jag ägde allt men inte Jesus.

– Det är många som frågat efter en ny skiva, och min bön var att också Jenny skulle sjunga med, säger Kristoffer.

De fick plocka ihop låtar som var viktiga för dem båda.

– Jag älskar att sjunga lovsång. Jag föll pladask för Om jag ägde allt men inte Jesus, säger Jenny.

Kristoffers personliga favorit på skivan är Jag har ingenting att frukta.

– Det var en av våra vänner som hade hälsoproblem och fick det här bibelordet, och så kom den här texten och musiken till henne. Jag blev så förtjust i den att jag bad att få ta med den, säger Kristoffer.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Nicklas Storbjörk


Utsätt oss inte för prövning eller inled oss icke i frestelse? En del har svårt för ”Vår fader” av teologiska skäl.

Fader vår. Biskop Björn Vikström föreslår att församlingarna går in för den nya versionen av bönen Fader vår, för att fira att det gått 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser. 9.2.2016 kl. 00:00
I söndags startade insamlingen Gemensamt Ansvar.

scouterna. I söndags gick startskottet för evangelisk-lutherska kyrkans insamling Gemensamt Ansvar. I år är scouterna det inhemska insamlingsmålet. Syftet är att med hjälp av scouting förebygga utslagning av ungdomar. 8.2.2016 kl. 13:37

åbo svenska församling. Åbo svenska församling föreslås fortsätta som en av tre församlingar i Åbo efter en stor sammanslagning. För tillfället finns det sju församlingar i Åbo och St Karins samfällighet. 8.2.2016 kl. 10:36
Tomas Lundqvist är missnöjd med regeringens beslut att inte göra något åt att det finns en grupp människor i Finland som inte har rätt till någon hälsovård.

tomas lundqvist. I Finland finns en stor grupp människor som inte har rätt till någon hälsovård. Läkaren Tomas Lundqvist erbjuder på sin fritid papperslösa vård vid kliniken Global Clinic i Helsingfors. 4.2.2016 kl. 00:00
John Vikström.

john vikström. I år har det gått 50 år sedan ärkebiskop emeritus John Vikström doktorerade vid Åbo Akademi. 3.2.2016 kl. 13:06
Emil Nygård var med om att starta Med evigheten i sikte för tio år sedan. Numera hör Ingrid Jern (tv) och Carolina Djupsjöbacka till arrangörsstaben.

Då man riktar sig till unga vuxna människor skapar man ringar på vattnet. Då når man också målgruppens föräldrar och barn. 3.2.2016 kl. 09:05
Rich och Louise Grant besökte Helsingfors i samband med helgens Disciple-konferens.

Rich och Louise Grant tror att en god gemenskap skapar växande kyrkor. 2.2.2016 kl. 13:07

våga fråga. Kyrkpressens expert: Säg "ledsaga", i stället för "överlämna". 2.2.2016 kl. 11:37

wasa teater. Vad är godhet? Frågan gnager i mitt huvud då jag ser pjäsen Acts of goodness på Wasa teater. Det är, som publiken märker, inte någon lätt fråga att besvara. 2.2.2016 kl. 11:25

stiftsfullmäktige. Vilket är uppdraget och vad vill du jobba för? Kandidaterna i valet till stiftsfullmäktige berättar om sina visioner för stiftet. 2.2.2016 kl. 09:59

Tuulikki Koivunen-Bylund. Tuulikki Koivunen Bylund, emeritusbiskop i Svenska kyrkan, är en av fyra författare som skrivit under en debattartikel om dödshjälp i Dagens Nyheter. 1.2.2016 kl. 16:08

biskopsmötet. Fler stift, färre stift eller rent av bara tre stift? En arbetsgrupp presenterade förra veckan den rapport de jobbat med i två år. 1.2.2016 kl. 16:12

Kyrkoherden i Esse, Kaj Granlund är delvis tjänstledig i vår för att utveckla och sälja resurshanteringsprogrammet Katrina till Sverige. 1.2.2016 kl. 15:58

Många av kandidaterna till kyrkomötet är beredda att ge upp vigselrätten – men motiven varierar. Däremot finns det en beställning på ett starkare stift. 28.1.2016 kl. 00:00
Större tematiska helheter erbjuds nu dem som studerar teologi. – Våra studerande är nöjda. Och vi ser att andra enheter, universitet och fakulteter nu går åt samma håll. Vi har ett litet försprång, säger Mikael Lindfelt.

Teologiska fakulteten. De teologiska utbildningarna i landet drabbas av regeringens nedskärningar.– Vi lägger om studierna, säger Mikael Lindfelt vid ÅA. 26.1.2016 kl. 13:08

Tina Westerlund klarar det mesta i vardagen själv. Men det tog tid att smälta att hon behöver rullstol.

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32
Lillemor Asplund-Haapasaari har fått må bra i snart två år.
– Det är en sådan lycka att få må bra, känna frid och vara en glad, närvarande och aktiv mamma.

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54
John Vikström har härliga minnen från barndomsjularna i Kronoby.

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35
Alexander Lycke är tillbaka på Svenska teaterns scen 
– också den här gången tillsammans med Maria Ylipää, som i musikalen Chess.

teater. Musikalen Next to Normal på Svenska teatern klär i ord och musik den sorg och de förluster många känt att pandemin inneburit för dem. Musikalen handlar om bipolär sjukdom och om medberoende. – Mannens sorg är totalförnekelse, han pratar inte om sorgen alls, säger skådespeladen Alexander Lycke. 8.12.2021 kl. 08:07