Åtminstone i ett halvår framåt hittas Martin Jakobsson i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Pappa först, sen präst

BORGÅ.

Martin Jakobsson är ny församlingspastor i Borgå. Han brinner för att förmedla att tron bär, i och genom hela livet.

21.2.2024 kl. 15:04

Efter fem år i Finland är det fortfarande Göteborg som känns som hemma för prästen Martin Jakobsson. Numera bor han dock i östra Helsingfors och sedan den första februari jobbar han i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Martin har varit präst i 31 år, mestadels i Svenska kyrkan. Han har också varit kyrkoherde i flera församlingar i Sverige.

– Vi flyttade till Finland 2019. Min hustru är från Helsingfors men vi träffades i Sverige, säger Martin Jakobsson.

Då hans fru (studentprästen Sonja Jakobsson) fick hemlängtan kontaktade Martin Borgå stift och fick rätt att jobba som präst i Finland. Ett litet dilemma är dock språket. Eftersom han inte talar finska kan han inte få någon tillsvidare anställning, inte ens i Borgå stift.

Men inhopp finns det så det räcker till. Tidigare har Martin jobbat i Agricola församling. Åtminstone ett halvår framöver, men kanske längre, hittas han i Borgå.

Vilka skillnader har du reagerat på efter att ha jobbat som präst i både Finland och Sverige?

– Till 90 procent är det väldigt lika, men det finns kulturella skillnader. Jag upplever att de är mycket större mellan Sverige och Finland än mellan till exempel Sverige och Norge.

– Kyrkan i Finland avspeglar det samhälle den finns i, precis som alla andra kyrkor. Jag skulle säga att det är mer regelstyrt och hierarkiskt här än i Sverige. Det är ingen dramatisk skillnad, men en nyans.

På vilket sätt märks det?

– Även om man i ett arbetslag här diskuterar och lyssnar på varandra är det väldigt tydligt att det är uppifrån som det bestäms vad som gäller.

– Nu är det ju inte så att det råder allmän hierarki i Svenska kyrkan heller, att var och en gör som de vill. Men som ett konkret exempel är det församlingarna och församlingsråden själva som tillsätter prästtjänster i Sverige, inte domkapitlet.

Vad brinner du för som präst?

– Att människor ska hitta en tro som bär i livet och upptäcka att tron bär hela livet.

– I kyrkan, både i Finland och Sverige, har vi en tendens att bli för kyrkliga. Det viktiga är att få verksamheten att fungera och att hjälpa människor med tron blir sekundärt. För mig är det viktigaste inte att människor alltid ska komma till högmässan, utan att det hittar en tro som bär.

Vad betyder ”en tro som bär” i praktiken?

– I förkunnelsen ska det skina igenom att tro är något som omfattar hela livet. Om man uttrycker det väldigt vardagligt så är det en lika andlig handling att byta däck på bilen som att be.

– Jag läste nyligen en artikel om hur man ska handskas med livspusslet. Tro är i motsats till det inte ett trix som hjälper en med livet. Tro handlar om hela livet.

Några veckor in i det nya jobbet som församlingspastor i Borgå är Martin Jakobsson nöjd, men han har inte riktigt hunnit lära känna församlingsbor och medarbetare ännu. Då han jobbade i Agricola församling gick det snabbare att lära känna alla eftersom det är en mindre församling. Borgå svenska domkyrkoförsamling är större, och processen tar längre.

Martin jobbar 80 procent, vilket passar honom ypperligt just nu med tanke på hans familjesituation.

–Vi har fyra barn som är mellan tre och tolv år. På det här sättet får vi ihop familjens logistik. Jag är pappa först. Sen är jag präst.

Text: Rebecca Pettersson


KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39