Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

Israel-Palestina: Mohammed Nassers släkt minns sitt förlorade Nasaret

ISRAEL-PALESTINA.

Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp.

19.2.2024 kl. 13:55

De äldre talade om de vida fälten i Nasa­ret. Min farmor som dog i Syrien har sagt att om det så går tusen år efter hennes död så vill hon att hennes ben en dag ska grävas upp och begravas på nytt i Palestina.

Mohammed Nasser fyller 70 i år. Han är pales­tinier och läkare till utbildningen, och har bott i Borgå sedan 1990-talet. Här är han ofta anlitad av kyrkans diakoni för att hjälpa till bland arabisktalande i stan.

Hans arabiska släkt kommer från Nasaret. För kristna är det Jesus legendariska hemstad; i hans familje­tradition verkar det inte vara en så stor sak, utom att kristna på arabiska kallas nasara.

Judiska flyktingarna välkomna

Han var inte född när de judiska flyktingarna efter andra världskriget började strömma till Pale­s­tina på båtar och fartyg. Men då önskade många dem välkomna, säger Mohammed Nasser.

– Men när man senare började tala om en judisk stat bara för judar, och en annan bara för palestinier – det går aldrig! Vi måste acceptera att leva tillsammans, säger han.

Men så gick det. FN skapade 1948 den tidens tvåstatslösning. Israel med 51 procent av det omstridda området, palestinierna med 49 procent i Transjordanien.

Araberna accepterade inte det, vilket ledde till det första kriget 1948. Mohammed Nassers pappa hörde till den palestinska armén.

I Nasaret var Mohammed Nassers farfar handelsman med en stor affär. Men på kriget följde judisk terror mot araberna. Av det följde nakba, som palestinierna i dag talar om, ”katastrofen”.

– Många var rädda och min familj flydde till Libanon som låg närmast. Där sökte palestinska familjer upp varandra och sökte bostäder att hyra. Efter sex månader fick min pappa jobb i Homs i Syrien, där det fanns en flyktingförläggning.

Uppvuxen i en fransk armébarack

Här föddes Mohammed Nasser 1954. Hans föräldrar hade träffats i Libanon, pappan palestinsk muslim, mamman maronitiskt kristen libanes.

Familjen bodde i en före detta fransk armébarack. Efter första världskriget hade Natio­nernas Förbund ställt området under franskt styre.

Många palestinska flyktingar bodde i tält, men här bodde man under tak. Barackens mellanväggar var av kartong så att varje familj fick några kvadratmeter, minns Mohammed Nasser.

FN:s flyktingorganisation för palestinier UNRWA hade startats 1949 och drev Mohammed Nassers skola. Men han var en begåvad elev och fick som enda barn av UNRWA chansen att gå i en evangeliskt kristen privatskola i Homs, grundad på 1800-talet av missionärer från USA.

– De kristna hade vackra kyrkor och det var fint i skolan. Varje morgon tog en syster emot min matsäck vid dörren när vi kom, och vid lunchtid var maten värmd och fint framdukad, med kniv och gaffel. Min pappa hade ingenting emot att jag gick i en kristen skola.

När hoppet dog

När Mohammed Nasser var tretton bröt det så kallade sexdagarskriget mellan Israel och de omgivande arabländerna ut 1967. Hotat av trupper från 11 arabländer angrep Israel Syrien och Egypten – och vann. Efter det dog hoppet i flyktinglägret om att någonsin komma tillbaka till Palestina.

– De hade trott att allt bara var tillfälligt och att man snart skulle befria Palestina. Men då förstod de att det aldrig kommer att ske, säger Mohammed Nasser.

Fick stipendium till Sovjet

Den palestinska befrielseorganisationen PLO verkade i Syrien och hade goda relationer till Sovjetunionen. Sammanlagt 100 palestinska studerande fick varje år stipendium och studieplats vid sovjetiska högskolor. Som 19-åring var Mohammed Nasser en av dem.

– Från ett hotell i Moskva skickades vi till olika delar av Sovjetunionen. Jag blev skickad till Leningrad och var ledsen för det; längst i norr och kallast. I dag förstår jag att jag var the lucky one som hade mest tur.

Efter sju års studier i ryska och medicin återvände han till Syrien och blev traumakirurg och ortoped. Under 1980-talet blev det svårare för palestinierna i Syrien, så han återvände till Sovjet.

När Sovjetunionen och kommunismen föll, föll också maskerna och det började förekomma mera rasism, säger han. Så 1993 satt han i en buss på väg till Helsingfors och Finland, där han som statslös ansökte om asyl.

– Jag kom till Sovjetunionen när det på (parti­sekreterare Leonid) Bresj­nevs tid var på toppen. Och när jag lämnade det hade det kollapsat.

"I min barndoms kristna skola lärde jag mig att vi ska älska varandra."

Drömmer om att återvända

Under åren i Borgå har Mohammed Nasser aldrig gett upp sin status som palestinier, trots att han sedan länge kunde ha sökt finländskt medborgarskap.

Han har flyktingorganisationen UNRWA:s två kort, det röda med vilket man får daglig hjälp och mat i lägren, och det blåa som bevisar att han är palestinsk flykting med rätt att återvända till Palestina.

Kvar i Nasaret inne i Israel har Mohammed Nasser fortfarande en faster och andra släktingar som bor i hus de äger. Farfars hus lät israelerna riva; området är i dag en park.

Släkten i Nasaret kan han med moderna medel hålla kontakt med, men inte besöka med sitt palestinska rese­dokument.

Bara en enda stat fungerar

Mohammed Nasser hör till de palestinier som tycker att en tvåstatslösning för Israel och Palestina inte är en bra idé. Västvärlden applåderade Osloavtalet på 1990-talet, men han hör till dem som tycker avtalet var en besvikelse.

– (PLO-ledaren) Yasser Arafat gick med på 78 procent av ytan för Israel och 22 procent för Palestina. ”Du får en stat om tio år”, sade man till honom. Men var är den staten? Det har gått 30 år! Alla ljuger för palestinierna!

Mohammed Nasser tror på en stat där israeler och palestinier ska kunna leva sida vid sida.

– Kanske som en konfederation som Schweiz. Vi måste kunna leva tillsammans och acceptera varandra. Varför inte? säger han.

Besvikelsen över att den palestinska staten aldrig blivit till har lett till att den radikala Hamasrörelsen, som stod bakom 7 oktober-attacken mot Israel, har kommit till makten. Efter att Sovjetunionen inte längre fanns som en bakgrundskraft för Mellanöstern tog radikal religiös islam över.

– Hamas har rötter nära rörelsen Muslimska brödraskapet och människorna i Gaza är mera religiösa. Det handlar om känslor. På Västbanken är det annorlunda, säger han. Där har alla religioner kunnat levat tillsammans, med en kyrka här och en moské där.

Alternativet till Hamas är ändå inte att man nu förstör Gaza, där 80 procent av byggnaderna är i ruiner och skolor och 100 hälsocentraler är borta.

– Med det blir Hamas bara kvar och blir starkare och starkare, säger Mohammed Nasser.

”Älskar att vara flykting”

Alternativet till Hamas är att låta barnen gå i skola och studera, säger han.

– Vi lever i det 21:a århundradet, och inte för 100 år sedan. Människor kan bestämma. De är duktiga och vet vad de vill. Men det palestinska folket vill drömma om Palestina, från havet till Jordanfloden.

Det gör Mohammed Nasser också.

– Araber som bor kvar i Israel säger att de är från Israel. Men jag kan inte säga att jag är från Syrien. Jag är palestinsk flykting och jag älskar att vara det. Jag vill flytta tillbaka till Palestina. Det är min dröm.

Mohammed Nasser är inte religiös. Till dem på diakonin har han sagt att religion är bra om den finns i hjärtat, men i huvudet blir den till en djävul.

Och vad har han fått med sig från den kristna skolan i Homs på 1960-talet, al-Ingiliya?

– Att vi ska älska varandra. Att vi alla är människor.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Ledare. Är det i kyrkliga val lämpligt eller önskvärt med kampanjer av vilka slag som helst, eller borde det finnas gränser? Frågan aktualiseras av det faktum att valkampanjer blivit allt vanligare också i kyrkan. Och det i snart sagt alla val. 4.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Då stiftsfullmäktige inledde sin verksamhet våren 2004 var förhållandet mellan det nya organet och domkapitlet oklart. I dag har aktörerna hittat sina roller och varandra. Samarbetet fungerar. 3.3.2010 kl. 00:00

Världen. Finska Missoinssällskapets direktor Seppo Rissanen och Missionssällskapets styrelseordförande, biskop emeritus Juha Pihkala, framförde en solidaritetshälsning till Chiles evangelisk-lutherska kyrkas ledare Gloria Rojas, med anledning av den tragiska jordbävningen i Chile. 2.3.2010 kl. 00:00

Världen. Flera frikyrkoförsamlingar i Sverige har börjat skapa egna kyrkoår genom att införa teman och serier i förkunnelsen, skriver Dagen. 2.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Enligt befolkningsstatistiken hörde 79,7 procent av finländarna till evangelisk-lutherska kyrkan i slutet av år 2009. Procenten motsvarar förhandsuppgifterna. 2.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. De två unga kvinnorna som misstänks för attentatet mot Hammarlands kyrka har erkänt. Attentat var noga panerat och riktade sig mot kyrkan i stort, inte specifikt mot Hammarlands kyrka. 1.3.2010 kl. 00:00

Kultur. – Den finländska kulturen vilar stadigt på kristna värderingarna och man kan därför inte frånta barnen möjligheten att stifta bekantskap med den kristna tron, säger Merja Pitkänen, ordförande för de kristna förläggarna Kristilliset kustantajat ry. 1.3.2010 kl. 00:00

Kultur. För första gången kommer en finskspråkig popmässa att televiseras, närmare bestämt söndagen den 14 mars klockan 10–11 på tv 1. Mässan spelas in i Tölö kyrka på Topeliusgatan. Gästande artist är Johanna Iivanainen som är känd både för sin solokarriär och för sitt samarbete med många olika artister. 28.2.2010 kl. 00:00

Människa. Om det inte är ett rekord, så måste det åtminstone vara snudd på det. Anna Sund, 94, i Nykarleby har sjungit i församlingens kyrkokör i snart 78 år. 27.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. En storbrand var nära i Hammarlands kyrka på Åland sent under torsdag kväll. Någon hade kastat in så kallade molotovcocktails genom ett kyrkfönster. 26.2.2010 kl. 00:00

Människa. Bakom många ytliga företeelser i vår kultur löper en underström av andlig hunger och längtan efter gemenskap och meningsfulla upplevelser. 26.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vad har du alltid velat fråga den som kanske blir ärkebiskop? Kandidaterna i ärkebiskopsvalets andra omgång svarar på lyssnarnas frågor i radion och chattar med unga i IRC-gallerian. 25.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. En brigadpastor vid en mikrofon på femtio meters avstånd från raka led av åhörare – det fungerar ibland, men inte alltid. 25.2.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Under många seklers gång har melankolins rum befolkats av betryckta själar, trötta på sig själva och omvärlden. Diagnoserna har varierat, liksom vården, men gemensamt för dem alla är det individuella perspektivet – sorgens och nedstämdhetens ansikte kan personifieras. 25.2.2010 kl. 00:00

Ledare. Inte helt överraskande, men inte heller helt väntat. Så kunde man kanske karaktärisera resultatet i ärkebiskopsvalets första omgång. Det inte helt överraskande var att biskop Kari Mäkinen (393 röster) kom med i valomgång två. Det inte helt väntade var att han fick professor Miikka Ruokanen (285 röster) som par. 25.2.2010 kl. 00:00

kyrkoherdetjänst. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Kvevlax församling har lockat en sökande. Det är Fredrik Kass som för närvarande jobbar som sakkunnig inom ungdomsarbete på Kyrkans central för det svenska arbetet i Helsingfors. 9.11.2018 kl. 18:28
Bröderna Vilpanen som ettåringar. De föddes i en finsktalande familj, men växte upp på svenska och är i dag helt svenskspråkiga.

livshistoria. Ett barnhem där barnen får utstå hot, misshandel och hårt fysiskt arbete. En ängel som kommer på besök i natten. Det låter som en otrolig berättelse, för bröderna Vilpanen var det verklighet. 9.11.2018 kl. 16:21
Harry S Backström

biskopsval . Kyrkoherden i Väståbolands svenska församling, teologie doktor Harry S Backström ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. 8.11.2018 kl. 16:31
Pekka Huokuna är ny kanslichef på kyrkostyrelsen.

Kyrkomötet. Kyrkomötet valde Pekka Huokuna till ny kanslichef för kyrkostyrelsen. 8.11.2018 kl. 12:48
Ann-Mari Audas-Willman är kyrkoherde i Solf sedan 2011.

Vasa. Kyrkoherden i Solf söker tjänsten som samfällighetens förvaltningschef. 8.11.2018 kl. 10:05