Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

Israel-Palestina: Mohammed Nassers släkt minns sitt förlorade Nasaret

ISRAEL-PALESTINA.

Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp.

19.2.2024 kl. 13:55

De äldre talade om de vida fälten i Nasa­ret. Min farmor som dog i Syrien har sagt att om det så går tusen år efter hennes död så vill hon att hennes ben en dag ska grävas upp och begravas på nytt i Palestina.

Mohammed Nasser fyller 70 i år. Han är pales­tinier och läkare till utbildningen, och har bott i Borgå sedan 1990-talet. Här är han ofta anlitad av kyrkans diakoni för att hjälpa till bland arabisktalande i stan.

Hans arabiska släkt kommer från Nasaret. För kristna är det Jesus legendariska hemstad; i hans familje­tradition verkar det inte vara en så stor sak, utom att kristna på arabiska kallas nasara.

Judiska flyktingarna välkomna

Han var inte född när de judiska flyktingarna efter andra världskriget började strömma till Pale­s­tina på båtar och fartyg. Men då önskade många dem välkomna, säger Mohammed Nasser.

– Men när man senare började tala om en judisk stat bara för judar, och en annan bara för palestinier – det går aldrig! Vi måste acceptera att leva tillsammans, säger han.

Men så gick det. FN skapade 1948 den tidens tvåstatslösning. Israel med 51 procent av det omstridda området, palestinierna med 49 procent i Transjordanien.

Araberna accepterade inte det, vilket ledde till det första kriget 1948. Mohammed Nassers pappa hörde till den palestinska armén.

I Nasaret var Mohammed Nassers farfar handelsman med en stor affär. Men på kriget följde judisk terror mot araberna. Av det följde nakba, som palestinierna i dag talar om, ”katastrofen”.

– Många var rädda och min familj flydde till Libanon som låg närmast. Där sökte palestinska familjer upp varandra och sökte bostäder att hyra. Efter sex månader fick min pappa jobb i Homs i Syrien, där det fanns en flyktingförläggning.

Uppvuxen i en fransk armébarack

Här föddes Mohammed Nasser 1954. Hans föräldrar hade träffats i Libanon, pappan palestinsk muslim, mamman maronitiskt kristen libanes.

Familjen bodde i en före detta fransk armébarack. Efter första världskriget hade Natio­nernas Förbund ställt området under franskt styre.

Många palestinska flyktingar bodde i tält, men här bodde man under tak. Barackens mellanväggar var av kartong så att varje familj fick några kvadratmeter, minns Mohammed Nasser.

FN:s flyktingorganisation för palestinier UNRWA hade startats 1949 och drev Mohammed Nassers skola. Men han var en begåvad elev och fick som enda barn av UNRWA chansen att gå i en evangeliskt kristen privatskola i Homs, grundad på 1800-talet av missionärer från USA.

– De kristna hade vackra kyrkor och det var fint i skolan. Varje morgon tog en syster emot min matsäck vid dörren när vi kom, och vid lunchtid var maten värmd och fint framdukad, med kniv och gaffel. Min pappa hade ingenting emot att jag gick i en kristen skola.

När hoppet dog

När Mohammed Nasser var tretton bröt det så kallade sexdagarskriget mellan Israel och de omgivande arabländerna ut 1967. Hotat av trupper från 11 arabländer angrep Israel Syrien och Egypten – och vann. Efter det dog hoppet i flyktinglägret om att någonsin komma tillbaka till Palestina.

– De hade trott att allt bara var tillfälligt och att man snart skulle befria Palestina. Men då förstod de att det aldrig kommer att ske, säger Mohammed Nasser.

Fick stipendium till Sovjet

Den palestinska befrielseorganisationen PLO verkade i Syrien och hade goda relationer till Sovjetunionen. Sammanlagt 100 palestinska studerande fick varje år stipendium och studieplats vid sovjetiska högskolor. Som 19-åring var Mohammed Nasser en av dem.

– Från ett hotell i Moskva skickades vi till olika delar av Sovjetunionen. Jag blev skickad till Leningrad och var ledsen för det; längst i norr och kallast. I dag förstår jag att jag var the lucky one som hade mest tur.

Efter sju års studier i ryska och medicin återvände han till Syrien och blev traumakirurg och ortoped. Under 1980-talet blev det svårare för palestinierna i Syrien, så han återvände till Sovjet.

När Sovjetunionen och kommunismen föll, föll också maskerna och det började förekomma mera rasism, säger han. Så 1993 satt han i en buss på väg till Helsingfors och Finland, där han som statslös ansökte om asyl.

– Jag kom till Sovjetunionen när det på (parti­sekreterare Leonid) Bresj­nevs tid var på toppen. Och när jag lämnade det hade det kollapsat.

"I min barndoms kristna skola lärde jag mig att vi ska älska varandra."

Drömmer om att återvända

Under åren i Borgå har Mohammed Nasser aldrig gett upp sin status som palestinier, trots att han sedan länge kunde ha sökt finländskt medborgarskap.

Han har flyktingorganisationen UNRWA:s två kort, det röda med vilket man får daglig hjälp och mat i lägren, och det blåa som bevisar att han är palestinsk flykting med rätt att återvända till Palestina.

Kvar i Nasaret inne i Israel har Mohammed Nasser fortfarande en faster och andra släktingar som bor i hus de äger. Farfars hus lät israelerna riva; området är i dag en park.

Släkten i Nasaret kan han med moderna medel hålla kontakt med, men inte besöka med sitt palestinska rese­dokument.

Bara en enda stat fungerar

Mohammed Nasser hör till de palestinier som tycker att en tvåstatslösning för Israel och Palestina inte är en bra idé. Västvärlden applåderade Osloavtalet på 1990-talet, men han hör till dem som tycker avtalet var en besvikelse.

– (PLO-ledaren) Yasser Arafat gick med på 78 procent av ytan för Israel och 22 procent för Palestina. ”Du får en stat om tio år”, sade man till honom. Men var är den staten? Det har gått 30 år! Alla ljuger för palestinierna!

Mohammed Nasser tror på en stat där israeler och palestinier ska kunna leva sida vid sida.

– Kanske som en konfederation som Schweiz. Vi måste kunna leva tillsammans och acceptera varandra. Varför inte? säger han.

Besvikelsen över att den palestinska staten aldrig blivit till har lett till att den radikala Hamasrörelsen, som stod bakom 7 oktober-attacken mot Israel, har kommit till makten. Efter att Sovjetunionen inte längre fanns som en bakgrundskraft för Mellanöstern tog radikal religiös islam över.

– Hamas har rötter nära rörelsen Muslimska brödraskapet och människorna i Gaza är mera religiösa. Det handlar om känslor. På Västbanken är det annorlunda, säger han. Där har alla religioner kunnat levat tillsammans, med en kyrka här och en moské där.

Alternativet till Hamas är ändå inte att man nu förstör Gaza, där 80 procent av byggnaderna är i ruiner och skolor och 100 hälsocentraler är borta.

– Med det blir Hamas bara kvar och blir starkare och starkare, säger Mohammed Nasser.

”Älskar att vara flykting”

Alternativet till Hamas är att låta barnen gå i skola och studera, säger han.

– Vi lever i det 21:a århundradet, och inte för 100 år sedan. Människor kan bestämma. De är duktiga och vet vad de vill. Men det palestinska folket vill drömma om Palestina, från havet till Jordanfloden.

Det gör Mohammed Nasser också.

– Araber som bor kvar i Israel säger att de är från Israel. Men jag kan inte säga att jag är från Syrien. Jag är palestinsk flykting och jag älskar att vara det. Jag vill flytta tillbaka till Palestina. Det är min dröm.

Mohammed Nasser är inte religiös. Till dem på diakonin har han sagt att religion är bra om den finns i hjärtat, men i huvudet blir den till en djävul.

Och vad har han fått med sig från den kristna skolan i Homs på 1960-talet, al-Ingiliya?

– Att vi ska älska varandra. Att vi alla är människor.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Världen. Kyrkan i Ryssland kommer att ordna nattklubbar. Utan vodka och dans, men med te och lugna samtal fram till morgontimmarna ska de "andliga nattklubbarna" ge möjlighet till dialog och gemenskap, skriver Dagen. 27.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Kyrkans Utlandshjälp fick 3 000 nya månadsgivare när kändisar från talangjaktsprogrammet Idols samlade in medel för de fattigaste människorna i utvecklingsländerna under en konsert på påsksöndagen. 26.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Den av ärkebiskop Kari Mäkinen sammankallade Fattigdomsgruppen kräver att välfärds- och hälsoklyftorna minskas under nästa regeringsperiod. 26.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Sluta slösa-veckan, den årliga temaveckan för hållbar konsumtion, infaller i år den 2-8 maj. Temat för årets vecka är Hållbart i sällskap. 26.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Esbo stift ordnar biskopsval i november 2011. Kandidatuppställningen i biskopsvalet inleds den 13 juli och avslutas den 13 september. 25.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Årets Kyrkodagar vill bland annat skapa nya bilder av kyrkan. Till exempel att kyrka och idrott kan höra ihop. 25.4.2011 kl. 00:00

Insändare. Dagens  media, som är eftersläppliga för diskutabla tendenser som går åt ett visst håll och helt stäcker varje befogat åsiktsutbrott som går åt ett annat håll, är tunga att leva med. Det motstånd mot intrång från väst man känner inom  islam eller i Afrika kränks med karrikatyrer och tecknad film, skenbart lättsamma men oförskämda. Nyhetsmaterialet om kriser och operationer består blott av i väst fabricerade färdiga "perikoper" som traderas okommenterade, utan att analytiskt brytas ner och blottas som lögn, i alla världens media. Väst  missbrukar hela mediafältet till sitt hårdhänta förtal av motståndet, och linjen är tydlig: Vem och vadhelst som inte godtar denna ekonomiskt betingade framfart är i farozonen. De däremot som ger den sitt stöd får hjälp att driva sina godtyckliga agendor. Det leder till att ansvarslösa intressen nu får ett lyft och skrålar sig förbi. Enligt mitt förmenande kunde ett samfällt angrepp på medias enkelriktning av medborgarna råda kunna bot på saken. Om  varocken oförtröttligt som en hackspett låter höra av oss och inte tiger, kan vi undkomma en tillskärpning i populisisk eller nazistisk riktning där de som ingenting vet stöds i regimens namn för att hjälpa till att förverkliga dess dubiösa och hårdföra mål i III världen och annars.Det vore igen dags för Generalförsamlingen i FN och vår representant i FN att ta upp vårt krav på  mänskliga rättigheter  ifråga om  sann rapportering,  som  bör relatera till mångfalden av intressen i världen. Brittisk och amerikansk neoliberal världsbild är tyvärr för skev och begränsad för att inte nyhetsvinkligen därifrån tillockmed här på nordkalotten skall kännas  absurd och vrång på ett sätt som framverkar aversion. Vad är meningen?! Om man skamlöst kränker  den tysta progressiva majoriteten  kan EU falla sönder.  Vi är inte vana att tiga! 24.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björk Vikström hälsar Borgå stift glad påsk med den traditionsenliga påskhälsningen. Läs den här. 24.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Påskvandringen Via Crucis har bevarat sin popularitet trots att kyrkan allmänt lockar allt färre. På långfredagen visas spektaklet för sextonde gången. 22.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans arbetsgrupp för yrkesbaserad utbildning är bekymrad för kyrkomusikerutbildningen vid Sibeliusakademin, där resurserna har minskat. 21.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens arbetsgrupp för yrkesbaserad utbildning fäster uppmärksamhet vid att  fem av sex är kvinnor av dem som avlagt examen inom det kyrkliga området. 21.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Att bjuda på sinnesupplevelser är ledstjärnan i årets påskfirande i Jakobstad. Förutom traditionella gudstjänster och aktläsning ordnas det nu både påskvandring och berättarstunder. 21.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den senaste notisen från domkapitlet i Borgå visar att hela tio prästtjänster och tio kantortänster står lediga att sökas. 20.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Hur kan en upplyst civilisation medvetet förorsaka vår värld så mycket skada? Lili-Ann Wolff har precis doktorerat i hållbar utveckling och människans förhållande till naturen. 20.4.2011 kl. 00:00

Ledare. När allt har krossats, och skärvorna och splittret finns kvar, börjar det på nytt som ett varmt regn. 20.4.2011 kl. 00:00

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01
Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01
Lärkkulla är stiftsgård, kursgård och folkakademi i Karis.

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36