”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

Israel–Palestina: Det religiösa hatet har Noga Ronen svårt för att ta in

ISRAEL-PALESTINA.

Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre.

19.2.2024 kl. 13:29

I höstas dog israeliska Noga Ronens pappa hemma i Israel. På ett kafé i Borgå sitter hon i dag och förundras att 51 år av hennes liv kunde gå innan hon fick hela berättelsen.

Han hade en gång varit en förmögen jude i Egypten. Men när staten Israel 1948 bildades var det kört i arab­länderna. Han fick ingenting av det han ägde sålt och var tvungen att på sitt italienska pass fly till Israel och börja om där – som utfattig.

Själv är hon född i Tel Aviv 1971, vid Rotschildbulevarden, nästan som om storstaden senare skulle ha vuxit ut just kring hennes hem.

När hon var sju år 1979 slöt Israel fred med Egypten. Sinaiöknen avträddes till egyptierna, men Gaza blev en del av Israel.

– Jag tyckte Egypten kunde ha behållit Gaza. Om det var egyptiskt i dag skulle världen aldrig ha hört om det, säger hon.

Familjen bytte upp sig och flyttade till 30-talsstadsdelen som kallas Gamla Norr i Tel Aviv, byggd före självständighetstiden. I skolan hörde Noga Ronen till den första årskull för vilken arabiskan drogs in från fjärde klass, för att komma in först senare i tonåren.

– Det var dumt. Judar som hade kunnat arabiska hade varit en bra grund för fred.


Gjorde värnplikt i Gaza

Sin värnplikt gjorde Noga Ronen som 2o-åring i Gaza, oroligt och farligt också då. Själv hade hon valt att vara vapenlös och skötte om studiebesök och kulturevenemang för soldaterna.

Hon stödde palestiniernas krav på fler rättigheter. Historiskt ansåg att hon att hela Israel tillhörde judarna, men ville vara pragmatisk.

– Jag var inte rädd, vi var starka. Men jag ville det skulle vara fred.

År 1993 enades premiärminister Yitzhak Rabin och palestiniernas ledare Yasser Arafat i det så kallade Osloavtalet om fred, och palestinsk autonomi. De två fick Nobels fredspris.

Men både bland judar och palestinier fanns missnöje mot avtalet, som de kände var en svag kompromiss. Noga Ronen deltog i stora fredsmanifestationer i Israel för att stöda Osloavtalet.

Brott av bibliska mått

Palestinska bussbomber detonerade på stan. Noga Ronens mamma skadades av en bomb på ett kafé. Den israeliska fredsmakaren Yitzhak Rabin blev 1995 mördad av en radikal jude.

– Jag gick och lade mig till Rabin och vaknade till (Benjamin) Netanyahu, säger Noga Ronen.

Högerpolitikern Netanyahu blev då premiärminister i Israel, vilket han är på nytt i dag. Han har utpekats för att antingen ha varit delaktig i, eller för att med sin politik ha agiterat fram, mordet på Rabin för snart 30 år sedan.

– Det var nästan bibliskt. Han dräpte och lyfte arvet, säger Noga Ronen och bläddrar i sin hebreiska bibelapp efter talesättet. Det står i Förs­ta Kungaboken; profeten Elia.

Noga Ronen har arbetat mot Netanyahu som copywriter för de så kallade Svarta flaggan-protesterna mot Netanyahu och anser att han borde sitta i fängelse. Hon har organiserat protestkonvojer i bil genom byarna i norra Israel där hon då bodde. Hon har ifrågasatt hans covidrestriktioner, korruptionen, polariseringen, bosättningarna på Västbanken. Till sist flyttande hon från landet och till Finland – för Netanyahus skull, säger hon.

"Jag är vegan och bryr mig om djur. Men gäller det lejonet eller mig, så försvarar jag mig."

Den 7 oktober blev vändningen

– Det var en lördagmorgon och jag sov länge. När jag vid niotiden öppnade Whatsapp såg jag att något stort var på gång, säger Noga Ronen.

Den var den 7 oktober. Palestinska Hamas hade på morgonnatten genomfört en brutal och massiv terrorattack i det lantliga kransområde som gränsar till Gaza. Israeler massmördades, våldtogs och kidnappades urskillningslöst.

När KP intervjuar Noga Ronen sitter 136 israeler fortfarande kidnappade i okända förhållanden. Tiden efter terrordåden har hon kämpat med sin pacifism.

– Det var fredsälskande människor som bodde i området. En vän hade ett foto­projekt tillsammans med palestinska pojkar över Gazagränsen; en av dem kom tillbaka som terrorist.

”Dödade barn krossar mitt hjärta”

Som hittills sekulariserad jude har Noga Ronen börjat fördjupa sig i de religiösa argumenten bakom kriget. Om hur man i traditionen kring profeten Muhammed citerar honom på ett talesätt om "att stenar och träd ska skvallra om det gömmer sig några judar bakom dem som förtjänar att dödas".

– Man har hört om att små barn leker med vapen. Och samtidigt krossar det verkligen mitt hjärta att de, som oskyldiga barn, dör allt i det här …

En fredlig lösning för israeler och palestinier är nu väldigt långt borta, säger hon.

– Om någon förklarar krig mot hela min existens ... säger hon. Jag är vegan, okej? Och bryr mig om djur. Men om det gäller lejonet eller mig, så har jag rätt att försvara mig.

– Nu är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt. Om man kan ge sin flyktingstatus i arv till barn, barnbarn och barnbarnsbarn – hur ska någonting då utvecklas? Kom igen!

Det är som med Israels barn som i historien gick ut ur Egypten, säger hon. De kunde ha gått till sitt nya land på ett par veckor, men det tog 40 år.

– Det tar en generation att förändras. Du kan inte ta slavar med slavars attityd, och göra dem till en fri nation.


Korrigerat 18.3: Citatet av profeten Muhammed var taget ur en hadith, ett skrivet vittnesmål om profetens liv, inte ur Koranen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Jeppe Karlsson och Maria Lundström skulle gärna läsa fler texter av unga finlandssvenska dramatiker. I februari har Kaj Korkea-ahos roman Gräset är mörkare på andra sidan premiär på Viirus. FOTO: Sofia Torvalds

På scenen får både himlen och helvetet rum. En teaterbiljett är dyrare än en biobiljett, men för priset kan man i bästa fall köpa sig en existentiell upplevelse och en stor dos kollektiv beröring. 13.6.2013 kl. 15:18
Markus Saarinen har trivts i Sideby prästgård, men den har känts stor för en ensam präst. Nu ska Sideby prästgård säljas. FOTO: JOHAN EKLÖF

Både präster och lekmän känner att prästers boendeskyldighet är ett system som hör det förgångna till. I Svenskfinland verkar två prästgårdar till nu förlora sin präst: den i Sideby och den i Saltvik. 13.6.2013 kl. 09:45

Finska Missionssällskapets årsfest avslutades med historisk missionärsvälsignelse. 9.6.2013 kl. 16:16
Marianne Sundroos och Antti Kuokkanen planerar sommarens storsatsning: En kyrkoopera i Kimiti Kyrka. FOTO: KP-arkiv

De som vill uppleva annorlunda musik i kyrkorummet ska i sommar styra stegen mot Kimitoön. Här kommer både opera och folkvisor att eka mellan stenpelarna. 9.6.2013 kl. 12:00
Från vänster Johan Storgårds, Maria Sundblom Lindberg och Ralf Saxén som tog initiativet till en skrivargrupp för män. FOTO: Tomas von Martens

En skrivargrupp för män i församlingens regi gav viktiga insikter berättar två av deltagarna. Initiativet till att starta skrivargruppen kom från en av männen. 8.6.2013 kl. 15:00
Illustration: Malin Aho

Kan människan uppleva Gud? De flesta kristna är överens om att det är möjligt. Det finns otaliga berättelser om en känsla av närvaro eller direkta uppenbarelser av det gudomliga. C.S. Lewis mötte Glädjen, men det gjorde också Karl Ove Knausgård. 8.6.2013 kl. 12:00
Tidningen Sändarens chefredaktör Annika Ahlefelt och Sändarens redaktion besökte Helsingfors i slutet av maj.

Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan i Sverige har äntligen fått ett namn för sitt gemensamma kyrkosamfund. 7.6.2013 kl. 13:46
Jeanette Ljungars har varit Oravaisbo sedan tonåren. Fjärdsändan är ett av landmärkena i den forna kommunen som numera är en del av Vörå.

Om inte kärleken får styra ledarskapet så styr rädslan.  Rädslan för att någon annan ska göra jobbet bättre än jag. Jeanette Ljungars tror på samarbete, inte konkurrens. Även inom företagsvärlden. 7.6.2013 kl. 10:14
Enligt det förslag som kyrkomötet röstat ja till kliver kyrkoherden ner från ordförandeposten i församlingsrådet. ILLUSTRATION: WILFRED HILDONEN

Kyrkomötet röstade ja till en ändring av församlingsrådstrukturen: kyrkoherden ska inte längre automatiskt vara ordförande. En del tror att det leder till problem. Andra tycker det blir perfekt. 6.6.2013 kl. 09:00
Johanneskyrkan i Helsingfors.

Problemen i Johannes församling är allvarliga och måste åtgärdas genast. 5.6.2013 kl. 15:00
Finländska stupade läggs i kistor i Kollaa, Loimola i juli 1941. FOTO: SA-KUVA

Under vinterkriget uppstod ett system som gäller än i dag – de finländare som stupar tas alltid om hand, och de skickas alltid hem. Niko Huttunen har forskat i varför det är så. 2.6.2013 kl. 12:00

Grattis till alla nyblivna studenter önskar alla vi på KP-redaktionen! 1.6.2013 kl. 09:00
Patrik Göransson besökte Helsingfors för att delta i Estlandsvännen Jarl Tidermans 90-årsfest i Esbo. FOTO: Tomas von Martens

S:t Mikaels svenska församling i Tallinn är ett centrum för kyrkligt engagerade estlandssvenskar. De sociala utmaningarna i Estland är enorma och kyrkan måste glömma alla illusioner om svunna storhetstider, säger kyrkoherde Patrik Göransson. 31.5.2013 kl. 13:13
För föräldrarna är det tacksamt att barnen kan vara på läger på sommaren då de själva jobbar. FOTO: SXC/EASTOP

På sommaren då föräldrarna jobbar men skolorna har stängt ordnar somliga församlingar dagsläger för barn. Lägren är ofta väldigt populära. 31.5.2013 kl. 09:39
Under resorna har musikern Nina Åström även funnit en evangelist i sig.

Under drygt tio år har musikern Nina Åström evangeliserat i mellan 250 till 300 fängelser i Ryssland, Baltikum, Kirgizistan, Ukraina samt i två västfängelser i Kanada och Holland. Arbetet är inte slut med det, för i det forna Sovjet finns cirka tusen fängelser. 30.5.2013 kl. 10:37

Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05
Johan Candelin

rättegång. Österbottens tingsrätt har frikänt Martyskyrkans vänner, dess ordförande Johan Candelin samt den åtalade styrelsemedlemmen från åtalet om penninginsamlingsbrott. 7.12.2020 kl. 15:59
Mari Leppänen

biskopsval. Stiftsdekanen Mari Leppänen har valts till ny biskop i Åbo ärkestift. Enligt det preliminära resultatet fick Leppänen 565 av de avgivna rösterna medan motkandidaten Jouni Lehikoinen 457 fick röster fick i valets andra omgång. 3.12.2020 kl. 14:53

jakobstad. Valet av församlingspedagog i Jakobstad svenska församling rivs inte upp. Församlingsrådet konstaterade i går att beredningen och beslutet gått korrekt till. 3.12.2020 kl. 13:41
I Nykarleby ordnas gudstjänst i kyrkorna under de närmaste veckorna – även om det inte är många som får vara med.

begränsningar. Från och med idag får maximalt 20 personer delta i offentliga tillställningar i Österbotten. – I vissa avseenden tvingas vi tänka om, men vi kan dela tro och hopp även om vi inte kan träffas fysiskt, säger Mia Anderssén-Löf, som är kyrkoherde i Nykarleby 2.12.2020 kl. 16:15