”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

Israel–Palestina: Det religiösa hatet har Noga Ronen svårt för att ta in

ISRAEL-PALESTINA.

Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre.

19.2.2024 kl. 13:29

I höstas dog israeliska Noga Ronens pappa hemma i Israel. På ett kafé i Borgå sitter hon i dag och förundras att 51 år av hennes liv kunde gå innan hon fick hela berättelsen.

Han hade en gång varit en förmögen jude i Egypten. Men när staten Israel 1948 bildades var det kört i arab­länderna. Han fick ingenting av det han ägde sålt och var tvungen att på sitt italienska pass fly till Israel och börja om där – som utfattig.

Själv är hon född i Tel Aviv 1971, vid Rotschildbulevarden, nästan som om storstaden senare skulle ha vuxit ut just kring hennes hem.

När hon var sju år 1979 slöt Israel fred med Egypten. Sinaiöknen avträddes till egyptierna, men Gaza blev en del av Israel.

– Jag tyckte Egypten kunde ha behållit Gaza. Om det var egyptiskt i dag skulle världen aldrig ha hört om det, säger hon.

Familjen bytte upp sig och flyttade till 30-talsstadsdelen som kallas Gamla Norr i Tel Aviv, byggd före självständighetstiden. I skolan hörde Noga Ronen till den första årskull för vilken arabiskan drogs in från fjärde klass, för att komma in först senare i tonåren.

– Det var dumt. Judar som hade kunnat arabiska hade varit en bra grund för fred.


Gjorde värnplikt i Gaza

Sin värnplikt gjorde Noga Ronen som 2o-åring i Gaza, oroligt och farligt också då. Själv hade hon valt att vara vapenlös och skötte om studiebesök och kulturevenemang för soldaterna.

Hon stödde palestiniernas krav på fler rättigheter. Historiskt ansåg att hon att hela Israel tillhörde judarna, men ville vara pragmatisk.

– Jag var inte rädd, vi var starka. Men jag ville det skulle vara fred.

År 1993 enades premiärminister Yitzhak Rabin och palestiniernas ledare Yasser Arafat i det så kallade Osloavtalet om fred, och palestinsk autonomi. De två fick Nobels fredspris.

Men både bland judar och palestinier fanns missnöje mot avtalet, som de kände var en svag kompromiss. Noga Ronen deltog i stora fredsmanifestationer i Israel för att stöda Osloavtalet.

Brott av bibliska mått

Palestinska bussbomber detonerade på stan. Noga Ronens mamma skadades av en bomb på ett kafé. Den israeliska fredsmakaren Yitzhak Rabin blev 1995 mördad av en radikal jude.

– Jag gick och lade mig till Rabin och vaknade till (Benjamin) Netanyahu, säger Noga Ronen.

Högerpolitikern Netanyahu blev då premiärminister i Israel, vilket han är på nytt i dag. Han har utpekats för att antingen ha varit delaktig i, eller för att med sin politik ha agiterat fram, mordet på Rabin för snart 30 år sedan.

– Det var nästan bibliskt. Han dräpte och lyfte arvet, säger Noga Ronen och bläddrar i sin hebreiska bibelapp efter talesättet. Det står i Förs­ta Kungaboken; profeten Elia.

Noga Ronen har arbetat mot Netanyahu som copywriter för de så kallade Svarta flaggan-protesterna mot Netanyahu och anser att han borde sitta i fängelse. Hon har organiserat protestkonvojer i bil genom byarna i norra Israel där hon då bodde. Hon har ifrågasatt hans covidrestriktioner, korruptionen, polariseringen, bosättningarna på Västbanken. Till sist flyttande hon från landet och till Finland – för Netanyahus skull, säger hon.

"Jag är vegan och bryr mig om djur. Men gäller det lejonet eller mig, så försvarar jag mig."

Den 7 oktober blev vändningen

– Det var en lördagmorgon och jag sov länge. När jag vid niotiden öppnade Whatsapp såg jag att något stort var på gång, säger Noga Ronen.

Den var den 7 oktober. Palestinska Hamas hade på morgonnatten genomfört en brutal och massiv terrorattack i det lantliga kransområde som gränsar till Gaza. Israeler massmördades, våldtogs och kidnappades urskillningslöst.

När KP intervjuar Noga Ronen sitter 136 israeler fortfarande kidnappade i okända förhållanden. Tiden efter terrordåden har hon kämpat med sin pacifism.

– Det var fredsälskande människor som bodde i området. En vän hade ett foto­projekt tillsammans med palestinska pojkar över Gazagränsen; en av dem kom tillbaka som terrorist.

”Dödade barn krossar mitt hjärta”

Som hittills sekulariserad jude har Noga Ronen börjat fördjupa sig i de religiösa argumenten bakom kriget. Om hur man i traditionen kring profeten Muhammed citerar honom på ett talesätt om "att stenar och träd ska skvallra om det gömmer sig några judar bakom dem som förtjänar att dödas".

– Man har hört om att små barn leker med vapen. Och samtidigt krossar det verkligen mitt hjärta att de, som oskyldiga barn, dör allt i det här …

En fredlig lösning för israeler och palestinier är nu väldigt långt borta, säger hon.

– Om någon förklarar krig mot hela min existens ... säger hon. Jag är vegan, okej? Och bryr mig om djur. Men om det gäller lejonet eller mig, så har jag rätt att försvara mig.

– Nu är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt. Om man kan ge sin flyktingstatus i arv till barn, barnbarn och barnbarnsbarn – hur ska någonting då utvecklas? Kom igen!

Det är som med Israels barn som i historien gick ut ur Egypten, säger hon. De kunde ha gått till sitt nya land på ett par veckor, men det tog 40 år.

– Det tar en generation att förändras. Du kan inte ta slavar med slavars attityd, och göra dem till en fri nation.


Korrigerat 18.3: Citatet av profeten Muhammed var taget ur en hadith, ett skrivet vittnesmål om profetens liv, inte ur Koranen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


– En av de finaste sakerna i vår kyrka är att vi kan ha väldigt olika åsikter, men ändå på något sätt enas i en gemenskap, tycker Cecilia Alameri.

profilen. – Oberoende om vi vill inse det eller inte är ungdomarna den framtida kyrkan, säger Cecilia Alameri, teologistuderande, underlöjtnant i reserven och förespråkare för ungas delaktighet i kyrkans beslutsfattande. 2.2.2017 kl. 13:29
Martin Fagerudd är solidarisk med biskopen och viger inte samkönade par innan kyrkan gett grönt ljus. Kyrksalen i Vanda kan han däremot tänka sig att upplåta för vigsel, om paret i fråga hittat en präst som går med på att viga.

äktenskapet. I en enkät som Kirkko ja kaupunki och Helsingin Sanomat låtit göra framgår det att bland annat kyrkoherden i Vanda svenska församling kan tänka sig att upplåta församlingens kyrksal för vigsel av homosexuella par. 31.1.2017 kl. 15:36

vigselrätt. Ärkebiskop Kari Mäkinen har inte gett prästerna tillstånd att viga homosexuella par. Hans öppningstal på biskopsmötet har väckt diskussion. 30.1.2017 kl. 14:02

Helsingfors. Från och med vecka fem öppnar Hermansstads diakonihus i Helsingfors sina dörrar för hemlösa som behöver någonstans att sova över natten. Det betyder att de tillfälliga natthärbärgen som Helsingfors församlingar turats om att arrangera i stadens kyrkor upphör. 27.1.2017 kl. 14:57
Eila Helander utreder vigselrättens betydelse.

vigselrätt. Biskoparna vill utreda följderna av om kyrkan ger upp vigselrätten. 26.1.2017 kl. 14:43
Prästens uppgift är att tjäna människor, inte sina egna eller andras kyrkopolitiska mål, menar ärkebiskop Kari Mäkinen.

äktenskap. Det är viktigt att vi i kyrkan förstår vilken betydelse ändringen i äktenskapslagen har för regnbågsfolket och deras nära, sa ärkebiskop Kari Mäkinen då han öppnade biskopsmötet i Helsingfors igår. 26.1.2017 kl. 11:12

film . – Jag har inget nytt att säga mina barn, nu är det min tid att lyssna, säger skådespelaren Ville Virtanen. 26.1.2017 kl. 00:00

Kultur. Kyrkans kulturpris 2016 tillföll de två teaterregissörerna Arto Myllärinen och Jouni Laine. 24.1.2017 kl. 17:00
På lördagen kunde UK-deltagarna mingla med olika utställare. Här försöker Visa Lammentausta pricka måltavlan i Förbundet Kyrkans ungdoms tävling.

ungdomens kyrkodagar . För jämlikhet i församlingsarbetet, digitalisering och fler unga till kyrkomötet, röstade de som samlats på Lärkkulla under veckoslutet. Många frågor och beslut delade åsikterna bland ombuden. 23.1.2017 kl. 16:56

Östnyland. Kyrkpressen har ställt tre frågor till Clas Abrahamsson om den utredning som domkapitlet i Borgå stift gjort kring församlingsstrukturen i Östra Nyland. 23.1.2017 kl. 15:36
Alina Blomberg fyller 30 år nästa år, vilket betyder att det här året är hennes sista på Ungdomens kyrkodagar.

ung kyrka. Årets upplaga av Ungdomens kyrkodagar körde i gång på torsdag kväll i Karis. 20.1.2017 kl. 11:18
Max Mannola är frankofil. – Jag vill kämpa emot engelskans dominans. Det är väldigt synd att så många artister numera sjunger sina Eurovisionsbidrag på engelska. Det blir så mycket tråkigare.

liberal. Han vill förändra kyrkan. – Jag hoppas att alla som vill att samkönade par ska få vigas i kyrkan väljer att stanna kvar i den. 23.1.2017 kl. 15:57

film. Agnus Dei väcker frågor om hur man bäst tjänar Gud och hur man kan fortsätta att tro när det värsta hänt. 20.1.2017 kl. 15:57
Maria Sundblom-
Lindberg känner sig lyckligt lottad över att hon får jobba med det hon gör.
– Men jag saknar också det kyrkliga och andliga.

teve. Trygghet och tillit är förutsättningen för ärlighet och öppenhet. Det vet Maria Sundblom Lindberg, som intervjuat femton familjer om det som är svårast och viktigast i livet. 19.1.2017 kl. 10:34

ungdomens kyrkodagar. "Ha ett öppet sinne, våga ta ställning, ha roligt och knyt kontakter." Det är goda råd från en av programvärdarna till alla dem som deltar i den 49:e upplagan av Ungdomens kyrkodagar. 18.1.2017 kl. 17:00

Heidi Juslin-Sandin blir ny "personalchef" vid domkapitlet.

BORGÅ DOMKAPITEL. Hon för in erfarenhet av över 20 år vid Röda Korset – och är nyvigd som präst. 8.4.2022 kl. 09:34
Före en månad sedan kom Olha Holubova till tryggheten hos dottern Mariia Skog och barnbarnen i Vasa. Lova heter det yngre barnbarnet.

Ukraina. Det tog Olha Holubova över en vecka att ta sig från hemmet i Charkiv till tryggheten hos dottern Mariia Skog med familj i Korsholm. Kvar i Charkiv blev maken Yevhen. 8.4.2022 kl. 19:00
Den ortodoxa kyrkan i Finland lyder under patriarkatet i Konstantinopel. Den ortodoxa kyrkan i Ryssland lyder under Moskva­patriarkatet.

ORTODOXA KYRKAN I FINLAND. Vi har hundratals ryskspråkiga från Ryssland här, och redan innan flyktingarna kom hade vi ganska heta diskussioner efter gudstjänsterna. Jag är orolig. Det är så otroligt lätt att piska fram en het och krigisk atmosfär, säger Aleksej Sjöberg, ortodox kyrkoherde i Tammerfors. 30.11.-0001 kl. 08:21
Över 17 procent av de församlingsanställda berättade att någon hade framfört elaka kommentarer eller förolämpningar relaterade till kön eller sexualitet på deras nuvarande arbetsplats.

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35

val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03