”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

Israel–Palestina: Det religiösa hatet har Noga Ronen svårt för att ta in

ISRAEL-PALESTINA.

Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre.

19.2.2024 kl. 13:29

I höstas dog israeliska Noga Ronens pappa hemma i Israel. På ett kafé i Borgå sitter hon i dag och förundras att 51 år av hennes liv kunde gå innan hon fick hela berättelsen.

Han hade en gång varit en förmögen jude i Egypten. Men när staten Israel 1948 bildades var det kört i arab­länderna. Han fick ingenting av det han ägde sålt och var tvungen att på sitt italienska pass fly till Israel och börja om där – som utfattig.

Själv är hon född i Tel Aviv 1971, vid Rotschildbulevarden, nästan som om storstaden senare skulle ha vuxit ut just kring hennes hem.

När hon var sju år 1979 slöt Israel fred med Egypten. Sinaiöknen avträddes till egyptierna, men Gaza blev en del av Israel.

– Jag tyckte Egypten kunde ha behållit Gaza. Om det var egyptiskt i dag skulle världen aldrig ha hört om det, säger hon.

Familjen bytte upp sig och flyttade till 30-talsstadsdelen som kallas Gamla Norr i Tel Aviv, byggd före självständighetstiden. I skolan hörde Noga Ronen till den första årskull för vilken arabiskan drogs in från fjärde klass, för att komma in först senare i tonåren.

– Det var dumt. Judar som hade kunnat arabiska hade varit en bra grund för fred.


Gjorde värnplikt i Gaza

Sin värnplikt gjorde Noga Ronen som 2o-åring i Gaza, oroligt och farligt också då. Själv hade hon valt att vara vapenlös och skötte om studiebesök och kulturevenemang för soldaterna.

Hon stödde palestiniernas krav på fler rättigheter. Historiskt ansåg att hon att hela Israel tillhörde judarna, men ville vara pragmatisk.

– Jag var inte rädd, vi var starka. Men jag ville det skulle vara fred.

År 1993 enades premiärminister Yitzhak Rabin och palestiniernas ledare Yasser Arafat i det så kallade Osloavtalet om fred, och palestinsk autonomi. De två fick Nobels fredspris.

Men både bland judar och palestinier fanns missnöje mot avtalet, som de kände var en svag kompromiss. Noga Ronen deltog i stora fredsmanifestationer i Israel för att stöda Osloavtalet.

Brott av bibliska mått

Palestinska bussbomber detonerade på stan. Noga Ronens mamma skadades av en bomb på ett kafé. Den israeliska fredsmakaren Yitzhak Rabin blev 1995 mördad av en radikal jude.

– Jag gick och lade mig till Rabin och vaknade till (Benjamin) Netanyahu, säger Noga Ronen.

Högerpolitikern Netanyahu blev då premiärminister i Israel, vilket han är på nytt i dag. Han har utpekats för att antingen ha varit delaktig i, eller för att med sin politik ha agiterat fram, mordet på Rabin för snart 30 år sedan.

– Det var nästan bibliskt. Han dräpte och lyfte arvet, säger Noga Ronen och bläddrar i sin hebreiska bibelapp efter talesättet. Det står i Förs­ta Kungaboken; profeten Elia.

Noga Ronen har arbetat mot Netanyahu som copywriter för de så kallade Svarta flaggan-protesterna mot Netanyahu och anser att han borde sitta i fängelse. Hon har organiserat protestkonvojer i bil genom byarna i norra Israel där hon då bodde. Hon har ifrågasatt hans covidrestriktioner, korruptionen, polariseringen, bosättningarna på Västbanken. Till sist flyttande hon från landet och till Finland – för Netanyahus skull, säger hon.

"Jag är vegan och bryr mig om djur. Men gäller det lejonet eller mig, så försvarar jag mig."

Den 7 oktober blev vändningen

– Det var en lördagmorgon och jag sov länge. När jag vid niotiden öppnade Whatsapp såg jag att något stort var på gång, säger Noga Ronen.

Den var den 7 oktober. Palestinska Hamas hade på morgonnatten genomfört en brutal och massiv terrorattack i det lantliga kransområde som gränsar till Gaza. Israeler massmördades, våldtogs och kidnappades urskillningslöst.

När KP intervjuar Noga Ronen sitter 136 israeler fortfarande kidnappade i okända förhållanden. Tiden efter terrordåden har hon kämpat med sin pacifism.

– Det var fredsälskande människor som bodde i området. En vän hade ett foto­projekt tillsammans med palestinska pojkar över Gazagränsen; en av dem kom tillbaka som terrorist.

”Dödade barn krossar mitt hjärta”

Som hittills sekulariserad jude har Noga Ronen börjat fördjupa sig i de religiösa argumenten bakom kriget. Om hur man i traditionen kring profeten Muhammed citerar honom på ett talesätt om "att stenar och träd ska skvallra om det gömmer sig några judar bakom dem som förtjänar att dödas".

– Man har hört om att små barn leker med vapen. Och samtidigt krossar det verkligen mitt hjärta att de, som oskyldiga barn, dör allt i det här …

En fredlig lösning för israeler och palestinier är nu väldigt långt borta, säger hon.

– Om någon förklarar krig mot hela min existens ... säger hon. Jag är vegan, okej? Och bryr mig om djur. Men om det gäller lejonet eller mig, så har jag rätt att försvara mig.

– Nu är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt. Om man kan ge sin flyktingstatus i arv till barn, barnbarn och barnbarnsbarn – hur ska någonting då utvecklas? Kom igen!

Det är som med Israels barn som i historien gick ut ur Egypten, säger hon. De kunde ha gått till sitt nya land på ett par veckor, men det tog 40 år.

– Det tar en generation att förändras. Du kan inte ta slavar med slavars attityd, och göra dem till en fri nation.


Korrigerat 18.3: Citatet av profeten Muhammed var taget ur en hadith, ett skrivet vittnesmål om profetens liv, inte ur Koranen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Marina Wiik. En fredag i april fick jag nästan rågbrödet i halsen. Morgontidningens nyhetssida rapporterade om en demonstration som ägt rum på riksdagshusets trappa. Jag fäste mig speciellt vid ett citat från en av demonstranterna: ”Hakkaa päälle, pohjanpoika! Vi är precis lika fina som ni!” 12.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. De åländska församlingarna har inlett ett nytt informellt samarbete: Ålands unga kyrka. Det första projektet är Night in the Church, en vaknatt i Finströms kyrka den 14–15 maj med program hela natten. Kyrknatten välkomnar ungdomar från årskurs 9 och uppåt. 10.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Nästan 200 finlandssvenska skolelever samlades förra veckan till Bibelkuppens final i Tammerfors. I år segrade Bennäs skola, årskurs 5–6. 9.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Under helgen ordnades Församlingsförbundet en inspirationsdag för församlingens förtroendevalda. Förtroendeforumet samlades på båten till Tallinn och deltagarna fick ta del av inledningar och diskutera möjligheten att engagera kyrkans medlemmar i frivilligarbete för församlingen. 9.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Efter omröstning beslöt kyrkomötet att anteckna till kännedom kyrkostyrelsens utredning om möjligheten att grunda församlingar och kyrkliga samfälligheter oberoende av kommungränserna.  9.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet godkände enhälligt en ny paragraf i kyrkolagen om att församlingen ska ta ut en avgift för gravplats och tjänster i samband med gravsättningen. Då avgiften fastställs ska församlingens kostnader beaktas. Det har hittills inte funnits någon allmän reglering av grunderna för begravningsavgifterna i kyrkolagen.  9.5.2011 kl. 00:00

Världen. De svenska socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin föreslår att de svenska helgdagarna ses över i en särskild utredning. Hon tycker att Sverige behöver en muslimsk helgdag. 8.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Under lördagen samlas barnkörerna i de nyländska prosterierna till barnkörsstämma i Borgå. Barnen uppträder med sång på torget kl. 15. Vid regn flyttas torgkonserten till domkyrkan. 7.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är inga problem att få barnen att sjunga gospel. Anna-Pia Svarvar i Larsmo är nästan chockerad över hur snabbt de lär sig både text och stämmor. 6.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Folkmusikern Maria Kalaniemi återvänder i sin nyaste produktion till sina finlandssvenska rötter. 5.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det nya församlingshemmet i Esse byggs vid åstranden, på samma plats där det gamla församlingshemmet stod. 5.5.2011 kl. 00:00

Övriga. ”Du kan klä dig hur som helst i Helsingfors utan att sticka ut”, säger en av mina bekanta ett par veckor före min flytt till huvudstaden. 5.5.2011 kl. 00:00

Ledare. Den första maj vajar den blåvita flaggan officiellt för det finländska arbetets dag. För många handlar det mest om struvor och ballonger, men i glammet kan det vara skäl att reflektera över arbetets dag, och det faktum att den fokuserar något vi gemensamt behöver slå vakt om. 5.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Under året kommer Kyrkpressen att förnyas både till utseende och uppbyggnad. Vad och vem skulle du skriva om ifall du skulle hoppa in som redaktör på Kyrkpressen en vecka? Bland annat den frågan ställdes en grupp läsare inför när de gästade redaktionen för att tycka till om tidningen. 4.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötet pågår som bäst i Åbo. Se bilder! 4.5.2011 kl. 00:00

Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

film. Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme. 28.2.2020 kl. 10:24
Helen och David Weston

kärlek. Hon var en ung nunnenovis. Han var en abbot, ledare för munkarna i ett kloster. De möttes inom ramen för ett osannolikt projekt och påbörjade en 
lika osannolik resa. De förälskade sig i varandra, lämnade sina kloster och gifte sig fyra år senare. 27.2.2020 kl. 12:27
Gå till en gudstjänst eller andlig samling som du vanligtvis aldrig skulle besöka. Fråga dig: Vad får jag här? Tillåt dig själv att inte värdera eller ifrågasätta.

fasta. Vill ha ha mindre fokus på dina och andras brister? Redaktionen presenterar här tips som du kan låta dig inspireras av. 25.2.2020 kl. 09:40
I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.

ekofasta. Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben. 26.2.2020 kl. 00:01
Ulrika Mylius intervjuar Ditte Sandholm på scenen medan Christel Runne och Cecilia Stude förbereder sina frågor.

Tankar. Vad är en thinkshow? Jo, ett talkshow-inspirerat format som ska väcka tankar. Möt en grupp ungdomar som lyfte upp psykisk ohälsa i form av en thinkshow. 26.2.2020 kl. 00:01