”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

Israel–Palestina: Det religiösa hatet har Noga Ronen svårt för att ta in

ISRAEL-PALESTINA.

Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre.

19.2.2024 kl. 13:29

I höstas dog israeliska Noga Ronens pappa hemma i Israel. På ett kafé i Borgå sitter hon i dag och förundras att 51 år av hennes liv kunde gå innan hon fick hela berättelsen.

Han hade en gång varit en förmögen jude i Egypten. Men när staten Israel 1948 bildades var det kört i arab­länderna. Han fick ingenting av det han ägde sålt och var tvungen att på sitt italienska pass fly till Israel och börja om där – som utfattig.

Själv är hon född i Tel Aviv 1971, vid Rotschildbulevarden, nästan som om storstaden senare skulle ha vuxit ut just kring hennes hem.

När hon var sju år 1979 slöt Israel fred med Egypten. Sinaiöknen avträddes till egyptierna, men Gaza blev en del av Israel.

– Jag tyckte Egypten kunde ha behållit Gaza. Om det var egyptiskt i dag skulle världen aldrig ha hört om det, säger hon.

Familjen bytte upp sig och flyttade till 30-talsstadsdelen som kallas Gamla Norr i Tel Aviv, byggd före självständighetstiden. I skolan hörde Noga Ronen till den första årskull för vilken arabiskan drogs in från fjärde klass, för att komma in först senare i tonåren.

– Det var dumt. Judar som hade kunnat arabiska hade varit en bra grund för fred.


Gjorde värnplikt i Gaza

Sin värnplikt gjorde Noga Ronen som 2o-åring i Gaza, oroligt och farligt också då. Själv hade hon valt att vara vapenlös och skötte om studiebesök och kulturevenemang för soldaterna.

Hon stödde palestiniernas krav på fler rättigheter. Historiskt ansåg att hon att hela Israel tillhörde judarna, men ville vara pragmatisk.

– Jag var inte rädd, vi var starka. Men jag ville det skulle vara fred.

År 1993 enades premiärminister Yitzhak Rabin och palestiniernas ledare Yasser Arafat i det så kallade Osloavtalet om fred, och palestinsk autonomi. De två fick Nobels fredspris.

Men både bland judar och palestinier fanns missnöje mot avtalet, som de kände var en svag kompromiss. Noga Ronen deltog i stora fredsmanifestationer i Israel för att stöda Osloavtalet.

Brott av bibliska mått

Palestinska bussbomber detonerade på stan. Noga Ronens mamma skadades av en bomb på ett kafé. Den israeliska fredsmakaren Yitzhak Rabin blev 1995 mördad av en radikal jude.

– Jag gick och lade mig till Rabin och vaknade till (Benjamin) Netanyahu, säger Noga Ronen.

Högerpolitikern Netanyahu blev då premiärminister i Israel, vilket han är på nytt i dag. Han har utpekats för att antingen ha varit delaktig i, eller för att med sin politik ha agiterat fram, mordet på Rabin för snart 30 år sedan.

– Det var nästan bibliskt. Han dräpte och lyfte arvet, säger Noga Ronen och bläddrar i sin hebreiska bibelapp efter talesättet. Det står i Förs­ta Kungaboken; profeten Elia.

Noga Ronen har arbetat mot Netanyahu som copywriter för de så kallade Svarta flaggan-protesterna mot Netanyahu och anser att han borde sitta i fängelse. Hon har organiserat protestkonvojer i bil genom byarna i norra Israel där hon då bodde. Hon har ifrågasatt hans covidrestriktioner, korruptionen, polariseringen, bosättningarna på Västbanken. Till sist flyttande hon från landet och till Finland – för Netanyahus skull, säger hon.

"Jag är vegan och bryr mig om djur. Men gäller det lejonet eller mig, så försvarar jag mig."

Den 7 oktober blev vändningen

– Det var en lördagmorgon och jag sov länge. När jag vid niotiden öppnade Whatsapp såg jag att något stort var på gång, säger Noga Ronen.

Den var den 7 oktober. Palestinska Hamas hade på morgonnatten genomfört en brutal och massiv terrorattack i det lantliga kransområde som gränsar till Gaza. Israeler massmördades, våldtogs och kidnappades urskillningslöst.

När KP intervjuar Noga Ronen sitter 136 israeler fortfarande kidnappade i okända förhållanden. Tiden efter terrordåden har hon kämpat med sin pacifism.

– Det var fredsälskande människor som bodde i området. En vän hade ett foto­projekt tillsammans med palestinska pojkar över Gazagränsen; en av dem kom tillbaka som terrorist.

”Dödade barn krossar mitt hjärta”

Som hittills sekulariserad jude har Noga Ronen börjat fördjupa sig i de religiösa argumenten bakom kriget. Om hur man i traditionen kring profeten Muhammed citerar honom på ett talesätt om "att stenar och träd ska skvallra om det gömmer sig några judar bakom dem som förtjänar att dödas".

– Man har hört om att små barn leker med vapen. Och samtidigt krossar det verkligen mitt hjärta att de, som oskyldiga barn, dör allt i det här …

En fredlig lösning för israeler och palestinier är nu väldigt långt borta, säger hon.

– Om någon förklarar krig mot hela min existens ... säger hon. Jag är vegan, okej? Och bryr mig om djur. Men om det gäller lejonet eller mig, så har jag rätt att försvara mig.

– Nu är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt. Om man kan ge sin flyktingstatus i arv till barn, barnbarn och barnbarnsbarn – hur ska någonting då utvecklas? Kom igen!

Det är som med Israels barn som i historien gick ut ur Egypten, säger hon. De kunde ha gått till sitt nya land på ett par veckor, men det tog 40 år.

– Det tar en generation att förändras. Du kan inte ta slavar med slavars attityd, och göra dem till en fri nation.


Korrigerat 18.3: Citatet av profeten Muhammed var taget ur en hadith, ett skrivet vittnesmål om profetens liv, inte ur Koranen.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


Lucia Julia Hanhikoski provar mössor. Allt lucia bär ska vara vitt – utom bältet förstås. (foto: Sofia Torvalds)

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25
(foto: KP-arkiv)

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29
(foto: KP-arkiv)

Kyrkans kulturpris 2012 ges till finska missionssällskapets evenemang de vackraste julsångerna. 12.12.2012 kl. 10:39
Imorgon sänder påven Benedictus XVI sitt första twitter.

Påven Bendictus XVI har gått med i mikrobloggen Twitter. 11.12.2012 kl. 13:45

Varje kväll avslutar försvarsminister Carl Haglund med att be aftonbön. De kvällar han stoppar om sin treåriga son för natten ber han också tillsammans med honom. För mig har det blivit ett sätt att tänka igenom dagen, säger han. 7.12.2012 kl. 10:50

Johan Myrskog som är journalistpraktikant på KP har vunnit årets UK-temasångstävling. Hans komposition Andrum handlar om att det kan vara svårt att hitta tid för Gud. 5.12.2012 kl. 15:44
(foto: Sofia Torvalds)

Onsdagen den 5.12 blev det klart att Dickursby kyrka rivs. 5.12.2012 kl. 16:07

Ulla-Lena Lundbergs roman Is har vunnit Finlandiapriset. Boken är en kärleksberättelse om en präst och hans församling. 4.12.2012 kl. 13:27

Det första julkortet i KP:s adventsserie handlar om den bästa gåvan. 30.11.2012 kl. 22:02
Glädjen som försvann då islam tog över i Iran har nu återvänt. Då Daniel Shayesteh mötte Jesus förändrades hans liv radikalt. Han besökte Österbotten senaste vecka. (foto: Johan Sandberg)

Hans mål var att utplåna Israel. Nu försvarar den tidigare Hizbollah-terroristen judarnas rätt till landet, med Koranen som grund. 29.11.2012 kl. 10:28
Stefan Sigfrids är pastor i Sion i Vasa. Han påminner om att alla församlingar är en produkt av den tid de verkar i. (foto: Patrik Hellström)

frikyrkor. Hur länge ska gamla misstag få stämpla ett samfund? Många har gjort upp med gammal teologi och gammal frikyrkokultur. Döm inte dagens samfund för gårdagens fel, säger tre frikyrkopastorer till KP. 29.11.2012 kl. 10:14
Gunvor Österlund är en av eldsjälarna i den karismatiska friförsamlingen Betel i Karis. (foto: Christa Mickelsson)

Under hela livet har Gunvor Österlund gått på de vägar Gud har stakat ut för henne och på många områden blivit en riktig frikyrkans pionjär. Med åldern blir ansvarsområdena färre, men kallelsen står kvar. 29.11.2012 kl. 10:04

Stiftets förtroendevalda samlades i Tammerfors på onsdagen. 28.11.2012 kl. 09:16
Heli Hämäläinen utanför sin hemkyrka på Brändö i Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

Heli Hämäläinen är en transperson. Hon föddes i en manskropp men har alltid känt sig som en kvinna. Därför anser hon att hon aldrig har bytt kön. Hon är kristen och förtroendevald i kyrkan och politiskt aktiv sannfinländare. 22.11.2012 kl. 09:47
Till vardags jobbar Mats Björklund i en miljö som omges av manliga attribut. Han är lantbrukare i Pedersöre. (foto: Johan Sandberg)

Männen drivs av behovet att göra hjältedåd. Det behovet kunde kyrkan bättre ta vara på. Kyrkan borde söka sig till platser där det hettar till, anser Mats Björklund. 22.11.2012 kl. 09:59

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22
Åsa Dalkarl-Gustavsson tycker det är viktigt att plocka fram olika sidor hos dem vi saknar. – Annars blir vi ju så endimensionella.

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20