Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.
Sven Grankulla är ordförande för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard i bönehusen en nyckelfråga

Nattvard.

Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minska
laestadianernas behov att bilda egna församlingar.

16.2.2024 kl. 12:41

I samtal med laestadianrörelsens arbetsgrupp har biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherdarna i församlingar där rörelsen har de flest medlemmarna lyft upp möjligheten till nattvard i bönehusen.

– Även om den fanns där hade vi inte räknat med den möjligheten. Därför utvidgade vi vår utredning till att se närmare på vad det innebär. Vårt egentliga uppdrag var att utreda närmare egna föreningsbaserade församlingar, säger Sven Grankulla, arbetsgruppens ordförande.

Det finns ingen automatik i att fira nattvard i bönehusen. Det tillståndet ger församlingens kyrkoherde varje gång. Kyrkoherden har också rätt att tillåta en präst från en kyrka som hör till Lutherska Världsförbundet att leda nattvardsmässan. Sven Grankulla, som är präst i den ingermanländska kyrkan, kunde därför leda en mässa utan att församlingens präst är närvarande.

– Den här dimensionen förhandlade vi oss inte till. Den fanns där. Jag tror att den förändrat många medlemmars inställning till de framtida möjligheterna.

Nattvard har redan firats i bönehusen i Larsmo och Pedersöre ledda av präster i den finländska kyrkan. Det har också förrättats dop. Men i alla bönehus har nattvard inte firats.

– Det är inget måste att fira nattvard i bönehusen även om man väljer att stanna kvar i kyrkan.

Rapporten med de två alternativen har nu presenterats i de nio bönehusföreningarna, tre i Larsmo, två i Pedersöre och en i Jakobstad, Karleby, Vasa och Helsingfors, som nu ala ska välja väg. Samtliga föreningar, utom Vasa som är minst, har haft två representanter i arbetsgruppen. Vasa har deltagit genom att ge utlåtanden. Laestadianernas förbund LFF har som organisation inte deltagit i arbetet, bara koordinerat det.

Sven Grankulla understryker att arbetsgruppen inte har något förslag till hur bönehusen ska välja. Men det oaktat har det förekommit kritik under utredningens gång mot att arbetsgruppen vill styra väckelsen åt ett visst håll genom att lyfta fram kyrkans liberala linje.

– Vi har konsekvent fokuserat på att utreda alternativen utan styrning. Vi har inte ens frågat de sexton medlemmarna i arbetsgruppen vad de har för åsikt, säger Grankulla.

För rörelsen är det viktigt att bevara enheten. Personer som gett utlåtanden som kommit Kyrkpressen till del under arbetets gång vill nu inte offentligt kommentera slutrapporten.

– En stor del av kritiken har byggt på missförstånd, anser Grankulla.

Det förekommer också en oro för att rörelsen ska splittras mellan medlemmar som hör till kyrkan och sådana som inte gör det.

Någon större orsak till oro för splittring ser Grankulla inte.

– Vem som hör till kyrkan och inte gör det är en icke-fråga i bönehusen. Inte ens föreningens ledning vet det. Man vill inte att relationen inom förningen ska påverkas av vilka individuella val man gjort i sitt förhållande till kyrkan.

Han ser ändå en fördel i att bönehusen kan välja samma linje.

– Men det är absolut inget måste.

– Hur bönehusen än väljer kommer vi från LFF rf:s sida att göra allt vi kan för att alla bönehusföreningar ska vara välkomna i LFF. Jag ser det inte som något problem om de väljer olika alternativ, säger LFF:s ordförande Olav Vikström.


Så du tror inte heller att LFF ställning som förbund påverkas ?

– Funktionerna som bönehusen har gett oss att sköta är bland annat missionsarbetet, barnläger, familjearbete och hemlandsmission med radioutsändningar. Vissa funktioner kanske påverkas beroende på hur bönehusen väljer, men det finns inget som blir problem för verksamheten, säger Vikström.

Beslutet att lämna medlemskapet i kyrkan är individuellt. Det finns inga exakta uppgifter på hur många laestadianer som gjort det. Enligt kyrkans officiella statistik från åren 2021–23 har totalt 280 personer i Jakobstad, 244 i Pedersöre 244, 164 i Karleby 167 och 63 i Larsmo gått ut ur kyrkan. Då Kyrkpressen frågar kyrkoherdarna om en uppskattning hur många av dem som kan ha en koppling till laestadianrörelsen är det endast Per Stenberg i Karleby som uppger en fingertoppskänsla på ett tiotal.

Grankulla och Vikström uppskar antalet medlemmar som lämnat kyrkan i de bönehus där de är verksamma,Risöhäll och Bosund i Larsmo, till färre än tio per bönehus.

– Men det finns föreningar där de är betydligt flera, säger Grankulla.

När Torvald Hjulfors kommenterar rapporten understryker han att han gör det som privatperson utan någon formell ställning inom rörelsen.


Ser du nån risk att rörelsen delas?

– Jag hoppas att det inte går så. De som lämnat kyrkan har samma möjlighet som de som stannat att delta i gudstjänster där vi firar nattvard och förrättar dop. Ännu har vi inte haft nån välsignelseakt i bönehuset, men det är möjligt efter en borgerlig vigsel. Så som rapporten skissar upp det ser jag väldigt positivt på det här. Vi vet ju inte vad framtiden för med sig, situationen kan ju ändra, säger Hjulfors.

I Flynängens bönehus i Kållby, Pedersöre, där Hjulfors är aktiv, ordnas nu i regel nattvard fyra gånger per år.


Vilket av de här två alternativen tror du bönehusföreningarna väljer?

– Alternativ ett är inte riktigt status quo. Möjligheten till egen nattvard ger ökade möjligheter. Det är underförstått att det kommer att fortgå med kyrkoherdarnas godkännande.


Finns det en konsensus bland bönehusföreningarna?

– Nej, men jag tror att de flesta är nöjda med att alternativet att få fira nattvard i bönehusen.

Nu har rapporten presenterats i bönehusföreningarna, som nu får smälta den.

– Antagligen tas den upp i egen takt på olika sätt i olika föreningar: vid diskussionskvällar eller årsmöten. Tar man beslut om alternativ ett fortsätter man som förr, plus att det finns möjlighet att fira nattvard i bönehuset, säger Grankulla.

I bönehusen har styrelsen det juridiska ansvaret.

– Strukturerna i föreningarna ser olika ut beroende på storlek och verksamhet. I en del föreningar har man ett äldstemöte eller församlingsråd.

Han understyrker att ingen ska kunna tvinga en förening att göra samma beslut som en annan.

– Jag tror att beslutet att börja fira nattvard kommer att föregås av en diskussion på ett föreningsmöte, säger Vikström.

Konsekvenserna för bönehus som väljer att bilda en föreningsbaserad församling blir flera. Där ska man bland annat ta ställning till om man ska anställa en pastor eller inte. De ekonomiska konsekvenserna har arbetsgruppen inte tagit ställning till.

– I rapporten sägs att det måste göras en noggrann analys av hur man ska finansiera en föreningsbaserad församling om man på allvar går in för det alternativet. Mer än så nämns de ekonomiska konsekvenserna inte. De kunde ha varit med, men de finns inte där, säger Grankulla.


Ska de dra upp teologiska riktlinjer också?

– De finns i grunden i Bibeln och de i lutherska bekännelseskrifterna. Vi ser inte någon anledning att avvika från bekännelseskrifterna, säger Grankulla.

– Arbetsgruppen har sagt det bra i rapporten: att det inte finns någon uttalad önskan inom LFF att ändra på läran. Vi ser att problemet är att kyrkan har ändrat på den, säger Vikström.

Text och foto: Johan Sandberg


Ulla-Maj Wideroos

förtroendevald. När Ulla-Maj Wideroos inte ställde upp i riksdagsvalet för fyra år sedan ville hon i stället engagera sig i lokalsamhället i Närpes. Men att det engagemanget skulle vara i församlingen hade hon inte tänkt. 3.4.2019 kl. 07:00

polisutredning. Polisen utreder om Martyrkyrkans vänner gjort sig skyldiga till penninginsamlingsbrott. Misstanken har lett till att Österbottens tingsrätt belagt föreningens tillgångar, motsvarande 2,58 miljoner euro, med kvarstad. 27.3.2019 kl. 13:36
"Det är ingen fars", säger Jörn Donner om att blir gammal.

Bok. Magbesvär. Svindel. Inkontinens. Ihållande trötthet. Olust. Ensamhet. Jörn Donner har skrivit en bok om att bli gammal och kanske obehövlig. 22.3.2019 kl. 11:00
Bengt Klemets föreslår att de fyra svenska församlingarna i Pedersörenejden ska bli en.

sammanslagning. De fyra svenska församlingarna i Pedersöre kyrkliga samfällighet föreslås bilda en ny gemensam Pedersöre svenska församling. Den nya församlingen får över 18 000 medlemmar och blir därmed den största i Borgå stift. 20.3.2019 kl. 15:38

Analys. Det är bäddat för en ytterst jämn och spännande andra omgång i biskopsvalet i Borgå stift. Utgående från resultatet i den första omgången är det omöjligt att förutspå vem som väljs till biskop. 19.3.2019 kl. 19:22
Lisa Enckell och hennes stödgrupp blickar framåt och fortsätter jobba för förnyelse i kyrkan.

biskopsval . Även om hennes biskopsval tagit slut är det mest glada miner på Lisa Enckells valvaka i Helsingfors. Kampanjen som de startat fortsätter mot andra mål. – Jag var den tredje som hade stafettpinnen, säger Lisa Enckell. 19.3.2019 kl. 16:53
Det blir antingen Sixten Ekstrand eller Bo-Göran Åstrand som blir nästa biskop i Borgå stift.

biskopsval. Det blir Bo-Göran Åstrand och Sixten Ekstrand som går vidare till den andra omgången i biskopsvalet i Borgå stift. 19.3.2019 kl. 14:33
Det är glada och spända miner på domkapitlet inför att omröstningen ska börja.

biskopsvalet. Om några timmar klarnar det om det är Harry Sanfrid Backström, Sixten Ekstrand, Lisa Enckell eller Bo-Göran Åstrand som går vidare i biskopsvalets första omgång. 19.3.2019 kl. 12:51
Niklas Wallis, Timo Saitajoki och Anders Store är idag  kyrkoherdar i var sin församling. Nu blir Store kyrkoherde medan Wallis och Saitajoki blir kaplaner i en gemensam församling.

sammanslagning. Kyrkoråden i Kronoby, Nedervetil och Terjärv vill att de tre församlingarna ska gå ihop den 1 januari 2020. Råden beslöt var för sig ta initiativ till samgång i går kväll. Besluten var enhälliga. 14.3.2019 kl. 13:17

nytt från domkapitlet. Borgå stifts domkapitel fastställde ett nytt handlingsprogram för bemötande och förebyggande av sexuella trakasserier och övergrepp. 12.3.2019 kl. 16:14
Mingel, mat och glad stämning var viktiga ingredienser när Petruskyrkan invigdes med mässa och festprogram.

fest. Petrus församling i Helsingfors har nått en milstolpe. Den första helt egna kyrkan i Månsas invigdes på söndag eftermiddag och samtidigt firades Petrus församlings tioårsjubileum. Kyrkan var fylld till bristningsgränsen. 10.3.2019 kl. 20:46
Camilla Ekholm och Karl af Hällström har sökt kyrkoherdetjänsten i Sibbo.

nytt från domkapitlet. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har sökts av Camilla Ekholm och Karl af Hällström. 7.3.2019 kl. 16:50
Familjen Holmgård: Nicklas, Oliver och Sandra.

Personligt. Familjen Holmgårds dagar kretsar mest runt mattan på vardagsrumsgolvet. Där är Oliver, 3,5 år, medelpunkten. Oliver lider av sjukdomen INCL och bryts sakta ner. 7.3.2019 kl. 13:00
Askonsdagen har fått sitt namn från Bibelns beskrivning av ånger och bot som symboliseras av att man klär sig i säck och strör aska över huvudet. På askonsdagen ordnar många församlingar mässor där prästen tecknar ett kors av aska i pannan på de deltagare som så önskar.

ekofasta. ”För att vi tillsammans skall kunna bevara hoppet.” I sin hälsning inför fastan vädjar biskoparna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland för klimatet. 6.3.2019 kl. 11:49
Ida Haapamäki kommer från Kristinestad och jobbar för Marthaförbundet i Helsingfors.

ekofasta. Avstå från nya kläder och vårda de du har, säger Ida Haapamäki. Fastan kan bli en solidarisk handling med miljön och människorna som producerat det du har på dig. 1.3.2019 kl. 17:40

Helgens långvägagäst, Blackrockstar eller Rivelino, flög in från Holland för att tala och uppträda för Höstdagspubliken.

HÖSTDAGARNA. Se mera bilder i artikeln! 7.11.2022 kl. 20:12
Kyrkoherdarnas roll är problematisk i kyrkan, anser Ulla-Maj Wideroos.

FÖRSAMLINGSVAL. Två tredjedelar av kandidaterna i församlingsvalets valkompass vill att kyrkan ska viga också par av samma kön. Frågan polariserar fortfarande Borgå stift tydligt. Ulla-Maj Wideroos hör kyrkfolk vara otåliga över att frågan fortfarande hänger i luften. 7.11.2022 kl. 10:27
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Tidiga resultat från församlingsvalet visar på att den nedåtgående trenden för röstningsprocenten fortsätter. Helsingfors hörde till de första samfälligheter som på söndagskvällen redovisade sina siffror. Tio procent av församlingsmedlemmarna i huvudstaden hade röstat. 20.11.2022 kl. 20:12
Två valsedlar - varför det? Kyrkpressen förklarar.

FÖRSAMLINGSVAL. Så här är kyrkans system för att påverka uppbyggt. Kyrkpressen reder ut begreppen inför valet. 7.11.2022 kl. 18:12
Sonen Olivers sjukdom och död har förändrat Sandra Holmgård för alltid. Ändå fortsätter livet. Till jul ska familjen få en bebis. Foto: Nicklas Storbjörk

sorg. Sandra Holmgård har skrivit en bok om det som för många känns som det värsta man kan drabbas av: att förlora ett barn. – Oliver var fantastisk, och jag tycker att alla familjer borde ha fått en egen Oliver. Men för egen del kan jag säga att jag aldrig kommer att repa mig helt efter hans sjukdom och död. 5.11.2022 kl. 09:00