Sven Grankulla är ordförande
för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen
för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.
Sven Grankulla är ordförande för den arbetsgrupp som utrett framtidsalternativen för de laestadianska bönehusföreningarna inom LFF.

Nattvard i bönehusen en nyckelfråga

Nattvard.

Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minska
laestadianernas behov att bilda egna församlingar.

16.2.2024 kl. 12:41

I samtal med laestadianrörelsens arbetsgrupp har biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherdarna i församlingar där rörelsen har de flest medlemmarna lyft upp möjligheten till nattvard i bönehusen.

– Även om den fanns där hade vi inte räknat med den möjligheten. Därför utvidgade vi vår utredning till att se närmare på vad det innebär. Vårt egentliga uppdrag var att utreda närmare egna föreningsbaserade församlingar, säger Sven Grankulla, arbetsgruppens ordförande.

Det finns ingen automatik i att fira nattvard i bönehusen. Det tillståndet ger församlingens kyrkoherde varje gång. Kyrkoherden har också rätt att tillåta en präst från en kyrka som hör till Lutherska Världsförbundet att leda nattvardsmässan. Sven Grankulla, som är präst i den ingermanländska kyrkan, kunde därför leda en mässa utan att församlingens präst är närvarande.

– Den här dimensionen förhandlade vi oss inte till. Den fanns där. Jag tror att den förändrat många medlemmars inställning till de framtida möjligheterna.

Nattvard har redan firats i bönehusen i Larsmo och Pedersöre ledda av präster i den finländska kyrkan. Det har också förrättats dop. Men i alla bönehus har nattvard inte firats.

– Det är inget måste att fira nattvard i bönehusen även om man väljer att stanna kvar i kyrkan.

Rapporten med de två alternativen har nu presenterats i de nio bönehusföreningarna, tre i Larsmo, två i Pedersöre och en i Jakobstad, Karleby, Vasa och Helsingfors, som nu ala ska välja väg. Samtliga föreningar, utom Vasa som är minst, har haft två representanter i arbetsgruppen. Vasa har deltagit genom att ge utlåtanden. Laestadianernas förbund LFF har som organisation inte deltagit i arbetet, bara koordinerat det.

Sven Grankulla understryker att arbetsgruppen inte har något förslag till hur bönehusen ska välja. Men det oaktat har det förekommit kritik under utredningens gång mot att arbetsgruppen vill styra väckelsen åt ett visst håll genom att lyfta fram kyrkans liberala linje.

– Vi har konsekvent fokuserat på att utreda alternativen utan styrning. Vi har inte ens frågat de sexton medlemmarna i arbetsgruppen vad de har för åsikt, säger Grankulla.

För rörelsen är det viktigt att bevara enheten. Personer som gett utlåtanden som kommit Kyrkpressen till del under arbetets gång vill nu inte offentligt kommentera slutrapporten.

– En stor del av kritiken har byggt på missförstånd, anser Grankulla.

Det förekommer också en oro för att rörelsen ska splittras mellan medlemmar som hör till kyrkan och sådana som inte gör det.

Någon större orsak till oro för splittring ser Grankulla inte.

– Vem som hör till kyrkan och inte gör det är en icke-fråga i bönehusen. Inte ens föreningens ledning vet det. Man vill inte att relationen inom förningen ska påverkas av vilka individuella val man gjort i sitt förhållande till kyrkan.

Han ser ändå en fördel i att bönehusen kan välja samma linje.

– Men det är absolut inget måste.

– Hur bönehusen än väljer kommer vi från LFF rf:s sida att göra allt vi kan för att alla bönehusföreningar ska vara välkomna i LFF. Jag ser det inte som något problem om de väljer olika alternativ, säger LFF:s ordförande Olav Vikström.


Så du tror inte heller att LFF ställning som förbund påverkas ?

– Funktionerna som bönehusen har gett oss att sköta är bland annat missionsarbetet, barnläger, familjearbete och hemlandsmission med radioutsändningar. Vissa funktioner kanske påverkas beroende på hur bönehusen väljer, men det finns inget som blir problem för verksamheten, säger Vikström.

Beslutet att lämna medlemskapet i kyrkan är individuellt. Det finns inga exakta uppgifter på hur många laestadianer som gjort det. Enligt kyrkans officiella statistik från åren 2021–23 har totalt 280 personer i Jakobstad, 244 i Pedersöre 244, 164 i Karleby 167 och 63 i Larsmo gått ut ur kyrkan. Då Kyrkpressen frågar kyrkoherdarna om en uppskattning hur många av dem som kan ha en koppling till laestadianrörelsen är det endast Per Stenberg i Karleby som uppger en fingertoppskänsla på ett tiotal.

Grankulla och Vikström uppskar antalet medlemmar som lämnat kyrkan i de bönehus där de är verksamma,Risöhäll och Bosund i Larsmo, till färre än tio per bönehus.

– Men det finns föreningar där de är betydligt flera, säger Grankulla.

När Torvald Hjulfors kommenterar rapporten understryker han att han gör det som privatperson utan någon formell ställning inom rörelsen.


Ser du nån risk att rörelsen delas?

– Jag hoppas att det inte går så. De som lämnat kyrkan har samma möjlighet som de som stannat att delta i gudstjänster där vi firar nattvard och förrättar dop. Ännu har vi inte haft nån välsignelseakt i bönehuset, men det är möjligt efter en borgerlig vigsel. Så som rapporten skissar upp det ser jag väldigt positivt på det här. Vi vet ju inte vad framtiden för med sig, situationen kan ju ändra, säger Hjulfors.

I Flynängens bönehus i Kållby, Pedersöre, där Hjulfors är aktiv, ordnas nu i regel nattvard fyra gånger per år.


Vilket av de här två alternativen tror du bönehusföreningarna väljer?

– Alternativ ett är inte riktigt status quo. Möjligheten till egen nattvard ger ökade möjligheter. Det är underförstått att det kommer att fortgå med kyrkoherdarnas godkännande.


Finns det en konsensus bland bönehusföreningarna?

– Nej, men jag tror att de flesta är nöjda med att alternativet att få fira nattvard i bönehusen.

Nu har rapporten presenterats i bönehusföreningarna, som nu får smälta den.

– Antagligen tas den upp i egen takt på olika sätt i olika föreningar: vid diskussionskvällar eller årsmöten. Tar man beslut om alternativ ett fortsätter man som förr, plus att det finns möjlighet att fira nattvard i bönehuset, säger Grankulla.

I bönehusen har styrelsen det juridiska ansvaret.

– Strukturerna i föreningarna ser olika ut beroende på storlek och verksamhet. I en del föreningar har man ett äldstemöte eller församlingsråd.

Han understyrker att ingen ska kunna tvinga en förening att göra samma beslut som en annan.

– Jag tror att beslutet att börja fira nattvard kommer att föregås av en diskussion på ett föreningsmöte, säger Vikström.

Konsekvenserna för bönehus som väljer att bilda en föreningsbaserad församling blir flera. Där ska man bland annat ta ställning till om man ska anställa en pastor eller inte. De ekonomiska konsekvenserna har arbetsgruppen inte tagit ställning till.

– I rapporten sägs att det måste göras en noggrann analys av hur man ska finansiera en föreningsbaserad församling om man på allvar går in för det alternativet. Mer än så nämns de ekonomiska konsekvenserna inte. De kunde ha varit med, men de finns inte där, säger Grankulla.


Ska de dra upp teologiska riktlinjer också?

– De finns i grunden i Bibeln och de i lutherska bekännelseskrifterna. Vi ser inte någon anledning att avvika från bekännelseskrifterna, säger Grankulla.

– Arbetsgruppen har sagt det bra i rapporten: att det inte finns någon uttalad önskan inom LFF att ändra på läran. Vi ser att problemet är att kyrkan har ändrat på den, säger Vikström.

Text och foto: Johan Sandberg


Starka SFP-kommuner i Österbotten naggas av unga som röstar KD

politik. Bibelförankrad konservatism betraktade man på SFP:s partikansli som ”gubbarnas” världssyn. Men riksdagsvalet visade partisekreterare Fredrik Guseff på någonting annat. Unga laestadianer i Österbotten är nu en politisk faktor som utmanar SFP – via Kristdemokraterna. 1.5.2023 kl. 19:00
Camilla Svevar är kyrkoherde i Replots församling och Johan Kanckos är tf. kaplan i Esbo svenska församling.

kyrkoherdeval. Domkapitlet har konstaterat att både Camilla Svevar och Johan Kanckos är behöriga för tjänsten. Domkapitlet placerar Camilla Svevar i första förslagsrum. 28.4.2023 kl. 10:10
Sonja Jakobsson jobbar som studentpräst vid Helsingfors universitet, Hanken och Arcada.

KOLUM. I mitt arbete som studentpräst träffar jag unga studerande som söker sig till mig för samtal. Deras värld har mörknat så mycket att de har klivit över den tämligen höga tröskeln att söka hjälp hos en präst. 24.4.2023 kl. 08:00

biskopar. Den finländska teologen Jaakko Rusama har valts till biskop för den lutherska kyrkan i Storbritannien. 26.4.2023 kl. 15:02
Jomala församling är en av de församlingar som fick understöd.

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum har beviljat församlingarna understöd för sammanlagt 7,38 miljoner euro ur den statliga finansieringen för skötseln av församlingarnas kulturarv. 25.4.2023 kl. 11:01
Förlåtelse är något du överräcker för en gåva som inte kräver något i gengäld.

FÖRLÅTELSE. Vad händer när någon behandlar dig fel? Du känner dig arg, sårad, ledsen och övergiven. Du vill ha rättvisa, och du vill att någon betalar. Men om rättvisan inte kommer – vad gör du då? Du förlåter. Sjuttio gånger sju gånger gör du det – och då sjunker inte bara ditt blodtryck utan du bygger också din karaktär. 20.4.2023 kl. 10:18
– Jag satt nästan mer utanför dörren än inne i klassrummet. Nu sitter min lärare i församlingsrådet med mig.

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00
Tanja von Knorring i Tammerfors församling väntade i 40 år med att komma ut som kvinna.

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41
Daniel Björk

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08
– Jag kunde inte gå omkring och ha ångest över mitt jobb varje dag, jag måste göra någonting, säger Sabina Lumivirta.

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00
– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43
”Om palestinierna kan hata oss så, är det deras sak att bygga upp förtroendet på nytt”.

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29
Mohammed Nasser i Borgå ska aldrig ge upp sitt blåa palestinska flyktingspass.

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55
Att vara ung har varit en del av Eva Kelas identitet.

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41
Lars Lundsten är docent och förtroendevald i Johannes församling.

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00