Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

Lägg fastekalendern på kylskåpet och dyk in i fastan

fastan.

Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken.

13.2.2024 kl. 14:19

Fastekalendern innehåller uppmuntrande levnadstips, vänliga förslag, böner och bibelverser.

– Idén med just en kalender är dels att den ska vara en fysisk grej som församlingarna kan trycka upp och dela ut vid sina samlingar inför eller under fastan. Man kan också själv skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller kylskåpet. Fastekalendern är som en adventskalender men för fastetiden, helt enkelt, säger Emelie Wikblad, sakkunnig i webbkommunikation vid Kyrkostyrelsen.


Vilken dag i fastekalendern känns särskilt relevant för dig?

– Jag måste nog säga Askonsdagen, eftersom det är den dag som inleder fastan och ställer in kompassriktningen för hela kalendern. ”Var fäster du din blick?” frågar dagens lucka. Med andra ord: Vad är viktigt för dig? Vad behöver du? Vad vill du fokusera på under de här sju veckorna?

Var fäster du din blick?” frågar dagens lucka. Med andra ord: Vad är viktigt för dig? Vad behöver du? Vad vill du fokusera på under de här sju veckorna?



Tagit inspiration från Svenska kyrkan.

Kalendern har ursprungligen tagit inspiration från Svenska kyrkan. Det här är femte året kalendern görs och konceptet har utvecklats lite med åren.

– Den görs på svenska och finska. Kyrkostyrelsen håller i projektet men till den svenskspråkiga kalendern har också några församlingskommunikatörer samt våra Ekofasta-samarbetspartner för i år, Finska Missionssällskapet och Finlands Svenska Scouter, varit med och bidragit, säger Emelie Wikblad.

– Kalendern är alltså huvuddelen, men den som vill ta del av mer innehåll och fördjupande reflektioner kring varje lucka kan gärna följa #fastekalender och #ekofasta på sociala medier.


Kan du berätta lite om ekofastan? Är det första gången ni integrerar fastekalendern med ekofastan?

– Ekofastan i sig är betydligt äldre än fastekalendern. Att ekofasta har etablerats som ett sätt att uppmärksamma fastetiden sedan 2012, och nått också människor som inte har någon stark koppling till den kristna fastan. Att värna om skapelsen hör ju till kyrkans grunduppgift, det går inte egentligen att skilja den från den kristna tron och omsorgen om våra medmänniskor. Och måttlighet och en hållbar livsstil hör naturligt hemma under fastetiden.

Ekofastans tematik har egentligen redan i flera år varit synlig i fastekalendern.

– Men det här är första året de två är helt sammanvävda, så det är lite av ett experiment.

Här hittar du kalendern:

https://evl.fi/sv/familjefester-och-helgdagar/helgdagar/pasken/fastekalender/


Kalendern i textform:


Tisdag 13.2

FASTLAGSTISDAG Bjud någon på en bulle!

Onsdag 14.2
ASKONSDAG Första dagen i fastan. Var fäster du din blick?

Torsdag 15.2
Gör för någon annan det du önskar att någon gjorde för dig. #gemensamtansvar

Fredag 16.2
Fasta från skärmar en kväll. Se omvärlden utan filter.

Lördag 17.2
Vilka eko-val gör du i din vardag? Låt många små bäckar bli en vårflod av hopp.

Söndag 18.2
Han skall befalla sina änglar att skydda dig var du än går. Ps 91:11.

Måndag 19.2
Kärlek är inte vad du säger utan vad du gör.

Tisdag 20.2
Allt som tynger dig är inte ditt att bära.

Onsdag 21.2
Våga lämna stigarna. Åtminstone för en stund.

Torsdag 22.2
Be för världens fattiga och för dem som arbetar för en bättre morgondag.

Fredag 23.2
Sänk tempot och var närvarande i de små ögonblicken.

Lördag 24.2
Gör en utfärd i naturen; lämna bara fotspår.

Söndag 25.2
Vem är han som till och med förlåter synder? Luk 7:49.

Måndag 26.2
Hej och Tack är små ord som betyder mycket.

Tisdag 27.2
Spara in på konsumtionen, slösa med kärleken.

Onsdag 28.2
Vad behöver du verkligen, egentligen? Ens så mycket som du kan bära?

Torsdag 29.2
Idag ger kalendern dig en extra dag. Vad gör du av den?

Fredag 1.3
Ge något gammalt nytt liv.

Lördag 2.3
Låt klimatångest bli aktivism, bli ett aktivt hopp.

Söndag 3.3
En gång var ni mörker, men i Herren har ni nu blivit ljus. Ef 5:8–9.

Måndag 4.3
Vem känner du som skulle bli glad av ett besök eller samtal?

Tisdag 5.3
Sätt din telefon och dig själv i flygplansläge. Vad hittar du, var svävar du?

Onsdag 6.3
Stillhet är närvaro av någonting som är mera än alla ord och ljud.

Torsdag 7.3
Tacka för mat på bordet.

Fredag 8.3
Glastak är gjorda för att spräckas. #kvinnodagen

Lördag 9.3
Andas ut i naturen. Befria dig själv och dina tankar från fyrkantiga rum.

Söndag 10.3
Du öppnar din hand och stillar allt levandes hunger. Ps 145:16.

Måndag 11.3
Konsumera sånt som inte kostar: tystnad, tid och vänliga ord till andra.

Tisdag 12.3
Lämna inte tillbaka ditt liv oanvänt.

Onsdag 13.3
Gå ut. Luta dig mot ett träd. Låt dina bekymmer rinna ner mellan rötterna.

Torsdag 14.3
Klä dig i svart och säg nej till våldet. #ThursdaysInBlack

Fredag 15.3
Livet känns ibland enklare med fingrarna i jorden.

Lördag 16.3
Du är en del av den här planeten, byggd av samma ingredienser.

Söndag 17.3
MARIE BEBÅDELSEDAG Var modig, lita på Gud.

Måndag 18.3
Alla bär på bördor. Ibland är de osynliga.

Tisdag 19.3
Din åsikt är viktig. Du är fri att uttrycka dig.

Onsdag 20.3
Ta av dig dina skor, du står på helig mark. 2 Mos 3.

Torsdag 21.3
Medmänsklighet är ett verb.

Fredag 22.3
Fyll ett glas med rent vatten. Drick med andakt.

Lördag 23.3
Släck lampan, tänd hoppet! #EarthHour

Söndag 24.3
PALMSÖNDAG I ringhet kommer han, ridande på en åsna. Sak 9:9.

Måndag 25.3
Jesus säger: “Stanna här och vaka med mig.” Matt 26:38.

Tisdag 26.3
“Jag känner inte den mannen”, förnekade Petrus. Och du?

Onsdag 27.3
Ta ditt tvivel på allvar. Och din tro. Var inte rädd för osäkerheten. Eller vissheten.

Torsdag 28.3
SKÄRTORSDAG “Tag och ät, detta är min kropp.” Matt 26:26.

Fredag 29.3
LÅNGFREDAG Det var våra sjukdomar han bar, våra plågor han led. Jes 53:4.

Lördag 30.3
Vänta i stillhet. Lita på Gud. Lita på morgondagen.

Söndag 31.3
PÅSKDAGEN Han är inte här, han har uppstått.

Måndag 1.4
ANNANDAG PÅSK Mycket är falskt men hoppet är verkligt.

Christa Mickelsson


Nämnden för Kyrkans central för svenskt arbete KCSA har den 11 april enhälligt beslutat föreslå stiftsdekan Sixten Ekstrand för tjänsten som direktor för KCSA. 18.4.2013 kl. 12:37
Calev myers tycker det är konstigt att israelerna ser ner på palestinierna och vice versa. Är inte alla människor lika värda?

Europa och USA pumpar in stora pengar för återuppbyggnad av de palestinska områdena. Enligt den israeliska människorättsjuristen Calev Myers går det mesta till att finansiera den palestinska regeringen. 18.4.2013 kl. 09:29
Sedan han gick i pension i november har Rainer Böling i Närpes fått mera tid får sitt specialintresse, lokalhistoria. Han intresserar sig för Närpesbornas insats för judarna under kriget.

En sommardag 1942 kommer hundra judiska flyktingar med tåget till Närpes. De övernattar på riksdagsman Karl Johan Wenmans gård och fortsätter sin färd nästa dag. 18.4.2013 kl. 13:04
Ulla dönsberg har som pensionär tillbringat mycket tid i olika kök. Kanske en motvikt mot de fyrtio åren av  klientsamtal i arbetslivet, funderar hon.

Det är det andliga som är det centrala i församlingen. Men det är också bra med mat i magen och bra om disken försvinner. Spänningen mellan Marta och Maria är något Ulla Dönsberg funderat mycket på. Någon tillfredställande förklaring har hon inte. 14.4.2013 kl. 12:00
Att ge och få förlåtelse är en fin sak som kan användas fel. Då ber man om ursäkt och blir förlåten utan att den religiösa organisationen förändras. Allt fortsätter som förut, utan bättring eller förändring. Då har man skyddat förövarna, inte offren, säger Janne Villa som är aktuell med boken Hengellinen väkivalta.

Andligt våld kan handla om allt från regler för hur man ska bete sig för att ha ”rätt tro” till grova fysiska och psykiska övergrepp.  Janne Villas färska bok är en slags religiös konsumentupplysning. 13.4.2013 kl. 12:00
Begravningsplatserna hör till det för vilket staten betalar ersättning åt församlingarna för deras samhällsfunktion. FOTO: KP-ARKIV

Församlingarnas andel av samfundsskatten kommer att vara 2,35 procent.  Viktigare än höjningen är löftet från regeringen att det bortfall som skattelättnaderna för företagen innebär ska kompenseras helt. 12.4.2013 kl. 15:00
Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta säger att ett eget ledningsorgan för de åländska församlingarna är en hjälp också för domkapitlet i Borgå. FOTO: ERKKI SANTAMALA

Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta församling leder inget åländskt kyrkouppror, tvärtom. – En åländsk ledningsgrupp kan hjälpa domkapitlet i Borgå att bättre förstå Åland. 12.4.2013 kl. 12:24
Matteus församling är pionjär inom församlingsliv i sociala medier. FOTO: Malin Aho

Matteus församling har som en av de första församlingarna i Norden skapat en mobilapp för konfirmander. Appen är bara en liten del av ett långsiktigt förnyande av skriftskolan. 11.4.2013 kl. 10:18
May Wikström blir vd för Fontana Media, men fortsätter som chefredaktör för Kyrkpressen.

Kyrkpressens chefredaktör May Wikström blir vd för Fontana Media. Hon kommer dessutom att fortsättningsvis sköta uppdraget som chefredaktör för Kyrkpressen. 8.4.2013 kl. 11:12
Biskop emeritus Erik Vikström läste under hela sin ämbetstid in en dagbok. Allt finns nu inbundet i fem band i hans privata bokhylla. FOTO: May Wikström

Dagens trosproffs är mer tilltufsade och ifrågasatta kulturellt än för bara tio år sedan. Emeritusbiskopen trivs numera som resepredikant. Han tror på påskens hopp som medicin mot uppgivenheten. 31.3.2013 kl. 12:00
Församlingspastor Emma Audas är övertygad om att prästhemmen också i fortsättningen har en roll att spela. Foto: Linnea Ekstrand

Prästhemmens och prästmakens/makans roll har förändrats mycket sedan prästfruarnas förbund bildades. I dag har förbundet bytt namn och många ”prästfruar” är män och prästerna ibland ensamstående. 28.3.2013 kl. 15:00
Medlemmar ur rollspelsföreningen Eloria deltog i en konsert i jakobstad i mars 2010. FOTO: Johan Sandberg

Styrelsen för Pörkenäs har nekat rollspelsföreningen Eloria att hålla ett lajv på lägergården under påsken. 28.3.2013 kl. 12:00
Att låta två parter gräla med varann i medierna blir ofta undehållande, men då har journalisten inte gjort sitt jobb: att föra oss närmare sanningen, säger Lars Lundsten. FOTO: Sofia Torvalds

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik. 27.3.2013 kl. 12:45
Maria från Magdala möter Jesus (Tizian)

I trädgården. 31.3.2013 kl. 10:00
Nedtagandet av korset (Mästaren till St Bartolomeus altartavla)

Vid graven i trädgården. 29.3.2013 kl. 18:00

Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00