Själv hör jag till den bittelilla minoritet av kyrkans medlemmar som faktiskt får rösta. Jag är förtroendevald i en församling med över 11 000 medlemmar. Endast vi förtroendevalda – och alla präster – har rösträtt, alltså ett tjugotal röstberättigade av elva tusen medlemmar. Min röst uppfattas alltså motsvara cirka 500 vanliga församlingsbors vilja.
I församlingsrådet är jag vald att sköta helt andra saker än de ärenden som kyrkomötet behandlar. Hur kan vi anta att min röst i valet till kyrkomöte uttrycker församlingsbornas vilja?
Hur kan vi anta att min röst i valet till kyrkomöte uttrycker församlingsbornas vilja?
Kyrkomötet kan jämföras med riksdagen trots vissa avgörande skillnader. Det gäller valsätt, valbarhet och ett strängt krav om kvalificerad majoritet i vissa frågor.
Riksdagen väljs av medborgarna med allmän och lika rösträtt. Kyrkomötet väljs av lokala förtroendevalda. Som om kommunfullmäktige fick välja riksdag.
Dessutom väljer prästerna en tredjedel av kyrkomötet. Det är som om kommundirektörerna, skoldirektörerna och andra ledande tjänstemän i kommunerna fick välja en tredjedel av riksdagen.
Själv är jag övertygad om att folkkyrkan behöver verklig demokrati för att överleva. Vi måste införa direkt val av kyrkomöte. Vi måste också slopa prästerskapets status av överhus inom kyrkomötet. Sist men inte minst måste vi avskaffa kravet om kvalificerad majoritet i vissa viktiga beslut.
Utan de här reformerna kommer den lutherska kyrkan att krympa ihop till en exklusiv klubb för den lilla minoritet som uppfattar sig som ”sanna kristna”.
Utan de här reformerna kommer den lutherska kyrkan att krympa ihop till en exklusiv klubb för den lilla minoritet som uppfattar sig som ”sanna kristna”. Fortfarande hör över hälften av finländarna till folkkyrkan. För att kunna bevara en öppen och inklusiv folkkyrka måste vi platta till hierarkierna och låta makten vila hos dem som utgör kyrkan.