Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

"Jag är mera aktiv i församlingen här än i England"

PERSONEN.

Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han.

9.2.2024 kl. 09:58

I september 1994 kom Alasdair ”Alex” Pollock till Jakobstad som English Clubs lärare i engelska. Han undervisade i engelska i skolor och företag och han höll kurser.

– Jag blev tidigt engagerad i Pedersöre kyrkokör och efter det blev det fler körer: Bel Canto, Motettkören, Take Off, Laulu Jaakot, Let’s Go Sixties, Chorus Novus och min egen sånggrupp The Cantet. Och när det blev känt att jag varit engelsklärare i Italien och Spanien blev jag tillfrågad om jag kunde undervisa i italienska och spanska, säger han.


Hur många språk talar du?

– Det beror på dagen. Tisdagen är den italienska dagen, onsdagen den spanska, torsdagen både tyska och spanska, fredagen den engelska och varannan lördag den spanska.

Det är de dagar han undervisar i de olika språken, främst vid Arbis och Työväenopisto.

Men under intervjun, som gjordes på svenska, kommer det fram att han studerat holländska på universitetsnivå, att han har en konversationsgrupp i franska och skriver dikter även på finska.


Språkkunnig familj

Men vi börjar från början. Alex Pollock är från Brooklands, en förort till Manchester i nordvästra England, där han växte upp med föräldrar och tre systrar.

– Mina föräldrar var lärare i ryska i gymnasiet och universitetet. De träffades 1959 i Leningrad, nuvarande Sankt Petersburg, på en språkresa för lärare från London. Jag får tacka dem för mitt språkintresse.

Ryska har han ändå inte lärt sig. Ryska förblev språket som föräldrarna talade när de inte ville att barnen skulle förstå vad de sade.

– Jag intresserade mig för de latinska och i synnerhet de germanska språken och lockades av de nordiska länderna. I skolan läste jag franska, latin och tyska. I universitetet studerade jag holländska som huvudämne och EU-politik som biämne.

Systrarna är också språkintresserade. En syster kan spanska och franska, en turkiska och en undervisar i engelska och latin i högstadiet. Hon kan också grekiska.

– Efter universitetet visste jag inte vad jag skulle göra. Min far föreslog att jag skulle undervisa engelska som ett främmande språk. Min mor understödde tanken, för då skulle jag få uppleva olika länder och språk. Så blev det. Jag har aldrig jobbat i hemtrakten. Sedan 1987 har jag jobbat utomlands.

Först undervisade Alex i engelska i Logroño i norra Spanien. Efter två år flyttade han till Milano i Italien, där han bodde i fyra år. Innan han kom till Jakobstad var han ett år i Gdansk i Polen.

– Det har varit mitt personliga val att lära mig språket dit jag kommer. Det är ett stort nöje att få uppleva olika språk. Varje språk har en egen melodi och egna ord.

Det brukar ta honom två år att lära sig språket.

– Jag var bara ett år i Polen så jag hann inte lära mig polska.


Liknar Skottland

I Polen såg han att Federation of Finnish British Society annonserade efter lärare i engelska till olika orter i Finland.

– Jag ansökte, blev kallad till intervju på finska ambassaden i London och erbjuden Jakobstad. Jag ville till en ort där man talade svenska, för jag planerade vara två år i Finland och sedan flytta till Sverige, som på den tiden var mitt löftesland.

Han hade ingen aning om var Jakobstad fanns men när han fick se bilder tyckte han om det han såg.

– Bortsett från bergen likar det de skotska högländerna som jag blev förtjust i medan jag gick i skolan. Som familj brukade vi vara två veckor runt påsk i Skottland hos mina farföräldrar. Hyresvärdinnan var en grevinna som talade fem språk – danska, svenska, engelska, franska och tyska – vilket inspirerade mig.

Under de två åren i Jakobstad blev Alex så engagerad att Sverige förblev landet på andra sidan Bottniska viken, inte alltför långt borta att besöka.

– När jag kom hit och knäppte på teven såg jag att de engelska programmen hade undertext. Det hade man inte i länderna jag varit i. På det sättet fick jag lära mig lite svenska och finska, och jag skrev upp ord från undertexterna. Det var ett bra sätt att börja lära mig.


Hur går det med finskan?

– Det går bättre nu, mycket tack vare Greklandsvännerna, Laulu Jaakot och kören Let’s Go Sixties, där de flesta medlemmar talar finska.


Vad fann du här som inte fanns i Spanien, Italien och Polen?

– Jag tycker om att staden är tvåspråkig och att här finns gott om utrymme. Det nära till hav och skog. Här upplever man de fyra årstiderna. Men man måste vänta väldigt länge för att uppleva våren på riktigt. I Storbritannien kommer den redan i februari. Det saknar jag.

– Jag har smak för bakelser och gillar att det i kalendern den här årstiden ingår både Runebergstårta och fastlagsbulle!

Musiken och körsången spelar också en mycket viktig roll för trivseln.

– Jag har skrivit flera sånger och gjort flera arrangemang och tonsättningar. Jag har också skrivit kanske hundra dikter, mest på engelska men ibland också på svenska och finska.

Den egna sånggruppen The Cantet brukar sjunga åtminstone på Carol Service, den engelskspråkiga versionen av De vackraste julsångerna.

– Vi är åtta, nio sångare som samlas åtminstone inför den andra söndagen i advent. Men vi sjunger också vid andra samlingar, nu ska vi sjunga på Kalevaladagen i Sjönejdens hus.


Församlingen en stor familj

Hemma i England gick Alex regelbundet i kyrkan, men han var inte så aktiv som sångare.

– På grund av olika erfarenheter under många år har jag blivit mera aktiv i församlingen här. I England sjöng jag i kör i skolan och på universitetet, men inte i kyrkan. Men numera när jag besöker min hemkyrka Saint John’s Brooklands gör jag inhopp i kyrkokören där, speciellt på julafton och juldag.

Han ser församlingen som en stor familj och tycker det är ännu bättre då man får umgås efter gudstjänsten, samtala och utbyta lite tankar.

– Jag känner mig trygg här och det är en stor sak. Det är något man inte känner överallt, särskilt i ett land med en stor befolkning. Det nära till skog och vatten, Här finns utrymme och det finns alltid någon att samtala med, särskilt i församlingen.

En stor skillnad mellan sången under gudstjänsten här och i Brooklands är att man står under sången där.

– Det är bättre för kroppen att stå medan man sjunger, man kan andas bättre och får bättre stöd. Att sitta och sjunga var lite märkligt för mig till en början.

I Brooklands leds sången av kyrkokören, som deltar varje söndag.

– Där är körens uppgift att stöda församlingen i psalmsången, i synnerhet när det är en ny psalm.


Har du sett Guds ledning?

– Många gånger. Jag har sett pusselbitar falla på plats. Det händer varje vecka, även om jag ibland är omedveten om det. Gud är här och Gud svarar på bön, ibland redan innan man bett för saken eller ens varit medveten om frågan. Gud svarar också på det man bett man bett tidigare och som man undrar om Gud glömt.

Alex finner trygghet i sångerna.

– Som till exempel i går kväll, när jag diskadel, kom en sång som Camilla Cederholm skrivit, He cares for you, till mig. Det finns alltid en sång som berör mitt inre och som anknyter till Guds närhet och gudomlighet.

Förutom familjen och våren, den längsta årstiden i England, saknar han också Fish and chips.

– Den rätten får man också här och den är god, men den tillreds inte på samma sätt som i England.

Han besöker hemmet i Brooklands cirka fyra gånger årligen. Det är lätt att flyga till Manchester.

– Jag har alltid bott på två ställen. Jag är glad över att jag fått bo i Jakobstad och i Brooklands i många år. Jag har mycket att vara tacksam för.

Text och foto: Johan Sandberg


Samgången innebär att det efter årsskiftet inte längre är obligatoriskt att hålla gudstjänst i Snappertuna kyrka alla söndagar.

Snappertuna, Raseborg. Snappertuna är gammal skärgårds- och landsbygd med Raseborgs slottsruin i mitten. Nästa år går församlingen samman med fösamlingarna i Ekenäs, Tenala och Bromarf. 26.5.2014 kl. 15:58

Askola. Irja Askola talade för det europeiska nätverket av kristna grupper för sexuella minoriteter och könsminoriteter på lördagen. 24.5.2014 kl. 14:00

Johannes församling. Johan Westerlund har sökt kyrkoherdetjänsten i Johannes församling. Kyrkoherdetjänsten i Johannes församling har varit obesatt sedan tidigare kyrkoherden Stefan Djupsjöbacka meddelade att han går i pension. 23.5.2014 kl. 15:20
"Uppdrag granskning" är ett aktualitetsprogram som har väckt en stormig debatt om medieetik i Sverige, redan innan själva programmet sänts i tv. (Det här fotot har ingen koppling till programmet.)

Ett aktualitetsprogram i Sveriges teve som ännu inte sänts, har väckt en livlig debatt i svenska medier. Programmet kommer att sändas den 28 maj i SVT. – Kritiken var väntad, men inte att den skulle komma så tidigt, en och en halv månad innan programmet sänds. Men det blir allt vanligare att vårt arbete uppmärksammas redan på inspelningsstadiet. Så stort genomslag har programmet numera, säger ansvarig utgivare Nils Hanson till Kyrkpressen. 22.5.2014 kl. 13:58
Thérèse Eriksson påminner om att det psykiska illamående unga bär på också följer med till församlingens ungdomsarbete.

De finns också på församlingens läger: unga som skär sig, som inte äter, som har ångest. Församlingens uppgift är att erbjuda en gemenskap som inte ställer krav och berätta om en Gud som älskar alla, oberoende av prestationer. 22.5.2014 kl. 13:01

Peter Kankkonen. Pensionär i Finland fortsätter söderöver bland finländska långtidsresenärer. 22.5.2014 kl. 11:44
Barnkörstämmans huvudkonsert hölls i Brukshallen på lördag kväll.

barnkörsstämma. Barnkörer från tjugo olika församlingar samlades till barnkörsstämma på Kimitoön förra helgen. Kimitoöns församling var värd för evenemanget, som ordnades i samarbete med Borgå stift. 19.5.2014 kl. 11:17

barnkonsekvensbedömning. Från och med 2015 ska beslut som fattas i kyrkliga organ föregås av en konsekvensanalys där barnen hålls i åtanke. Men beslutsfattarna måste inte formellt höra barnen, och förbises de leder det inte till några sanktioner. 19.5.2014 kl. 08:32

EU. EU-kandidaternas fullständiga svar på Kyrkpressens valfrågor hittar du här. Flera kandidater lyfter fram den kristna värdegrunden, de mänskliga rättigheterna och religionsfriheten. 15.5.2014 kl. 10:33
Milla Rautiainen vill ge mera positiv synlighet åt kyrkan i medierna.

Att medierna skulle gotta sig i kyrkliga skandaler tror Milla Rautiainen är en missuppfattning. – Man ska kunna granska kyrkan kritiskt, som vilken annan stor institution som helst, säger Milla Rautiainen. 14.5.2014 kl. 09:55

kyrkomötet 2014. Ombudsinitiativet om en förnyelse av kyrkans organisation remitterades till framtidsutskottet, där bland andra Stig Kankkonen sitter. 9.5.2014 kl. 12:40

kyrkomötet 2014. Ska alla församlingar i framtiden tvingas höra till en samfällighet? I den frågan går åsikterna i sär bland kyrkomötets ombud, också när det kommer till ombuden från Borgå stift. 9.5.2014 kl. 12:34
I sitt arbete som ungdomsledare i Finström-Geta församling möter Katarina Gäddnäs ofta frågor om sexualitet. (Foto: Johan Sandberg)

I femton år har berättelsen om Maria Johansdotter från Föglö fascinerat Katarina Gäddnäs. Av berättelsen har hon skrivit librettot till operan Magnus-Maria som har premiär i Mariehamn den 15 juli. Om ett år blir det en roman. 9.5.2014 kl. 09:40
Bodil Sandell tycker att vi förlorat sanningsbegreppet när alla sanningar i vår tid är lika gångbara.
– Livet är som en saga, men ändå på riktigt, säger hon. (Foto: Tomas von Martens)

Efter att själv ha fostrat sex barn och varit hemma i sjutton år, känner hon starkt för stora familjer med ekonomiska svårigheter. – Jag tycker jag har märkt en hårdare attityd i samhället, säger Bodil Sandell. 8.5.2014 kl. 09:00
Kyrkomötets vårsession pågår den här veckan i Åbo. På bilden syns Åsa A Westerlund och Bo-Göran Åstrand, två av Borgå stifts sex ombud.

Kyrkomötet. Frågor om struktur och ekonomi slår sin stämpel på Kyrkomötets vårsession. 7.5.2014 kl. 13:58

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55
Niko Huttunen är forskare i teologi och Anneli Portman är socialpsykolog och värderingsforskare.

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01
Lisa Enckell är präst och  journalist.

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08
Magnus Riska är docent i gammaltestamentlig exegetik. FOTO: ARKIV/HENRIK MIETTINEN

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40