Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

Fanny Willman, 25 år, blir ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige

PERSONEN.

När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter.

6.2.2024 kl. 17:56

I Åbo är det smällkallt. Fanny Willman kom tidigt på morgonen med Stockholmsfärjan.

– Jag är bara här över dagen: jag och min sambo ska hämta mina föräldrars hund, en chokladbrun labrador, och ta hand om henne en tid i Stockholm, säger hon.

Här i Åbo har de flesta finlandssvenska teologer fått sin utbildning, men Fanny Willman studerade i Uppsala och Stockholm.

Det var ingen självklarhet att hon skulle bli teolog – fast hennes mamma, en syster och två svågrar är teologer. Juridiken lockade mer – efter studentexamen i Vasa började hon studera i Oslo.

– Alla som går på universitet i Norge och Danmark börjar med filosofi under första terminen. Vi började med de gamla grekerna. Vi studerade vetenskapsteoretiska grunder: Vad är det om man påstår att någonting är rätt, bra eller gott?

Hon kände att något perspektiv fattades i juridiken.

– Och där väcktes tanken att börja studera teologi. Kristendomen har präglat väldigt mycket av min familj, mina sociala sammanhang, och ja, hela Österbotten egentligen. Jag kände att det är frågor som jag vill kunna hantera. Om jag kom från en familj där många exempelvis hade läst kulturantropologi hade det kanske blivit det ämnet istället. I slutändan är jag tacksam att jag valde att bli teolog, det finns inga frågor som det ämnet inte rymmer.

I slutändan är jag tacksam att jag valde att bli teolog, det finns inga frågor som det ämnet inte rymmer.


Ung, ivrig debattör

När hon bara var sexton år ”planterade” hennes mamma Ann–Mari Audas-Willman en idé.

– Mamma lämnade en tidning uppslagen på köksbordet och jag såg en annons.

Vasabladet efterlyste unga skribenter till en serie som hette ”Ung torsdag”.

Fanny blev uttagen.

– I den åldern hade jag mycket åsikter. Jag tyckte om att debattera. På den tiden var det mycket sociala medier som lärde mig om feminism, mänskliga rättigheter och perspektiv på rättvisa.




Fanny Willman har studerat teologi i Uppsala och Stockholm. Nu bor hon i Stockholm. Foto: Christa Mickelsson




Snart fick hon sommarjobb på Vasabladet. Resten är historia, som man brukar säga.

År 2022 grundade Svenska kyrkan en skribentskola för unga blivande opinionsbildare.

– Jag gick Svenska kyrkans skribentskola under ett år. Det var egentligen nuvarande biskop ärkebiskop Martin Modéus som kom på hela grejen. Han ville att utbildningen skulle ordnas i kyrkans regi som ett demokratiskt ansvar: Hur kan kyrkan ta ansvar för det offentliga samtalet och försöka göra det bättre?

Utbildningen arrangerades av Linköpings stift i samarbete med Svenska kyrkans nationella nivå. Ledare för utbildningen är Patrik Hagman, Fanny Willmans syster Emma Audas man.

– På kursen pratade vi mycket om vad det är att vara en god människa och tron på att det går att bygga ett gott samhälle. Det är ju väldigt kristna frågor, oavsett om man skriver om explicit kristna teman eller inte.


Vad betydde mest för dig under kursen?

– Att träffa andra unga som vågar tro på att det går att göra skillnad. I Martin Lönnebos och Tomas Sjödins brevbok Väder, vind & livets allvar skriver Lönnebo i början av ett brev ungefär så här: ”Ta livet på allvar, men inte dig själv.” Jag tänker på citatet när jag tänker tillbaka på kursen. Vi fick se att det går att skapa ett gott samhälle – samtidigt fanns det ingen prestige alls.

Vi fick se att det går att skapa ett gott samhälle – samtidigt fanns det ingen prestige alls.


Vill du bo i Malmö i sommar och skriva ledare?

Efter att Fanny hade gått kursen fick hon möjlighet att skriva några ledare i Kyrkans Tidning.

Efter en tid fick hon ögonen på en annons: ”Vill du bo i Malmö i sommar och skriva ledare?” Det var Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad som letade efter skribenter.

– Jag trodde aldrig att jag skulle få sommarjobbet. Det är ett ganska märkligt jobb att vara ledarskribent. Det finns ju inga egentliga behörighetskrav.

– Men jag fick jobbet och vikarierade på tidningen hela hösten.

För henne är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter.

– Kanske för att jag har lite svårt att skildra någonting utan att värdera eller ta ställning – även om alla journalistiska texter handlar om att lyfta upp någonting litet för att illustrera någonting stort.

Hon blir ledarskribent och debattredaktör för Kyrkans Tidning i februari. Kyrkans Tidning är en redaktionellt fristående tidning med Svenska kyrkan och kyrkliga frågor som största bevakningsområden.




Hon knackade på

Fanny Willman tar ett stort steg när hon, om några veckor, utnämns till ledarskribent och debattredaktör för Kyrkans Tidning.

Jonas Eek, som har varit Kyrkans Tidnings opinionschef, blev domprost i Stockholm i fjol.

– I och med att han slutade knackade jag på och hörde mig för. Tidningen visste då inte riktigt hur de skulle göra med hans tjänst. Sedan blev det så att jag fortsatte skriva ledare i tidningen som frilansskribent och så småningom blev det aktuellt att tillsätta en tjänst.



Hur känns det?

– Det känns jätteroligt! Jag är glad över att bli läst och förstådd från olika håll. Och min strävan när jag skriver ledare i ett kyrkligt sammanhang är att överbrygga åsiktslägren, utan att för den sakens skull låta bli att ta ställning. Sedan är det en viktig uppgift att försöka nå ut utanför kyrkans värld. Det finns tillfällen när ett kristet eller kyrkligt perspektiv är relevant för andra debattörer och beslutsfattare att förhålla sig till.


Sedan är det en viktig uppgift att försöka nå ut utanför kyrkans värld. Det finns tillfällen när ett kristet eller kyrkligt perspektiv är relevant för andra debattörer och beslutsfattare att förhålla sig till.

Kan du beskriva din gudsrelation?

– Jag tror på Gud. För mig är det väldigt viktigt att gå i gudstjänsten. Jag tror att världen skulle vara en bättre plats om alla gick i gudstjänsten. För mig är det en fysisk upplevelse, att känna att jag kan gå med lättare steg från nattvarden. Att känna sig grundad i ett kristet sammanhang är någonting som jag inte vill leva utan.

Min tro har förändrats mycket i och med att jag blivit vuxen och blev medlem i Svenska kyrkan. När jag växte upp kändes det som kristendomen handlade så mycket om att det fanns en kontrast mellan Gud och oss som är kristna och världen utanför. Nu är det snarare så att när jag går i kyrkan och bekänner min tro tillsammans med andra får jag en helt ny blick på världen – jag känner mig mer som en del av världen.

Blicken på världen går igen när hon skriver en opinionstext.

– Det handlar inte bara om att skriva om frågor som berör tro, eller hur kyrkan ska organiseras. Det handlar också om att ta med sig den blick man får av att tro på Gud och försöka se på den yttre världen med den blicken.



– Det handlar inte bara om att skriva om frågor som berör tro, eller hur kyrkan ska organiseras. Det handlar också om att ta med sig den blick man får av att tro på Gud och försöka se på den yttre världen med den blicken, säger Fanny Willman.



Vad tycker du om fenomenet att det har blivit en mikrotrend att tro på Gud i Sveriges kulturkretsar?

– Kulturkretsarna är en trendig subkultur. Det är en väldigt liten, liten klick som tar mycket utrymme i spalterna. Jag tror att det ännu är väldigt många arbetsplatser där det är obekvämt att säga att man är kristen. Men den kristna trenden i kulturkretsar gör nog att fler som har nära till kulturen, eller har en konstnärlig ådra, blir mer benägna att knyta an till kyrkans språk.

– Samtidigt som det är en liten klick som kanske uttalar sig i de här frågorna kan det ju ändå spela en stor roll för människor i stort. En folkkär skådespelare berättade nyligen i en stor morgontidning att han har en varm kristen tro på ett sätt som kändes väldigt uppriktigt. Det hade antagligen inte hänt för tio år sedan – det känns som om pendeln slår tillbaka.



Fanny Willman

– Född i Pedersöre, uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

– Har studerat teologi i Uppsala och Stockholm, bor i Stockholm.

– Familj: sambo (gifter sig i augusti), föräldrar och fem halvsystrar.

– Är 25 år.

– Huvudämne i teologin: Etik, systematisk teologi och religionsfilosofi.

– Blir ledarskribent och debattredaktör för Kyrkans Tidning i februari. (Kyrkans Tidning är en redaktionellt fristående tidning med Svenska kyrkan och kyrkliga frågor som största bevakningsområden.)

– Hemlig talang: Kan sjunga strupsång.

– Fritidssysselsättning: Körsång, dans och landsvägscykling.

– Den största läsupplevelsen förra året: Morgonstjärnan av Karl Ove Knausgård.

Christa Mickelsson


Saara Kinnunen

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19
– Jag vet aldrig vad som väntar mig när jag kommer på jobb. En patient som i en stund lovprisar Herren kan i nästa stund se demoner omkring sig, berättar Anders Blomberg.

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28
Det är orättvist mot kyrkans medlemmar om de ska betala för att regeringen sparar, säger Åsa A Westerlund.

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31
Fast sändningstid på söndag förmiddag för de tio finlandssvenska gudstjänster som sänds per år – det är möjligt när Yle Fem och Yle Teema ska dela kanalplats.

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54
Heikki Sarmanto vill inte fastna i jazzklichéer. I musiken till oratoriet om Johannes
döparen har han inspirerats särskilt av orientalisk musik.

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00
– Känslan av att vi gör det här tillsammans med församlingarna har hela tiden funnit och kanske också stärkts, säger Patricia Högnabba om Höstdagarna.

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24
Emma Lidman och Patrick Koski är programledare på Höstdagarna 2016.

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26
Johanna Korhonen tror att det finns hopp för den finländska debattkulturen – om vi lär oss lyssna.

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20
Kyrkans framtidskommitté har visionerat om hur kyrkan ser ut om 25-30 år. Vi bad Wilfred Hildonen teckna sin egen framtidsvision.

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00
En ny period inleds i Margita Lukkarinens liv då hon går i pension om ett år.
– Jag vill vara närvarande för våra barnbarn så som min mamma också varit och är i våra barns liv.

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00
Antalet icke-medlemmar som begravts på församlingarnas kyrkogårdar har på femton år ökat med 37 procent. FOTO: ARKIVBILD

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Här en skärmdump av en video som visar hur Rabbe Tiainen förs bort av polis.

KRIGET I UKRAINA. Igår kväll stod Rabbe Tiainen och demonstrerade som vanligt utanför ryska ambassaden i Helsingfors. Nu blev han bortförd av poliser och skjutsad hem till Drumsö. – Jag tog genast följande buss tillbaka till Fabriksgatan, säger han. Helsingforspolisen kommenterar frågan med att säga att de följer sin normala praxis och att polisen i första hand alltid vill lösa konflikter genom att diskutera. 18.3.2022 kl. 09:29
– Vi gav, men fick jättemycket tillbaka. Vår vänfamilj har gett vårt liv en ny mening, säger Linnea Ekstrand.

VÄNFAMILJER. När flyktingvågen nådde Finland 2015 ställde Linnea Ekstrand och hennes man upp som vänfamilj. 18.3.2022 kl. 08:17
Så här ser örhängena som Edda Klingenberg gjort ut.

UKRAINAINSAMLING. Åttaåriga Edda Klingenberg började tillverka Ukrainaflaggor som örhängen för att samla pengar till Röda korset. – Det känns bra att hjälpa till, säger hon. 17.3.2022 kl. 12:50

sorg. Susanne Ringell har skrivit en bok som handlar om kärlek, vänskap, nåd och tro. – Det finns nåd, och den är enkel. 16.3.2022 kl. 16:50
Daniel och Rebecka Björk tillsammans med sin ukrainska gästfamilj.

KRIGET I UKRAINA. Familjen Björk har välkomnat fyra ukrainska flyktingar i gästlägenheten i sin källare i Helsingfors. Just nu köar de på polisstationen för att få familjen registrerad. – Vi tänkte att vi har ett hus som vi upplever Gud gett oss av en orsak, säger de. 15.3.2022 kl. 13:57