Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Kritikern värjer sig mot det övertydliga: Måste man förklara sönder allting i kyrkan?

Konst.

– Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad.

5.2.2024 kl. 15:15

Filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad inledde diskussionen om när kyrkan möter kulturen, arrangerad av Petrus församling, med ett svep över aktuella titlar med koppling till tro och kyrka. Det blir snabbt tydligt att många, kanske de flesta berättelser, innehåller något andligt stråk eller symbolik.

– Det intressanta är skillnaden mellan när det okej, och när det blir för mycket för den finländska publiken. En film om exorcism höjde inte på särskilt många ögonbryn medan filmen Jesus Revolution väckte vild debatt.

Sören Lillkung, vd för Svenska kulturfonden och en av kvällens inbjudna gäster, kommer med ett liknande exempel från musikscenen:

– Passionsmusik drar alltid fulla hus under påsken och det anses som någon form av högkultur att lyssna på texterna om Jesu sista dagar och död. Men en körkonsert med andlig repertoar kan bli för mycket för en del av publiken, till och med under julen.


Hel och tillrättalagd

Ett basproblem gällande berättelser med uttalat kristna förtecken är enligt Silja Sahlgren-Fodstad att de lätt känns förenklade.

– Lite som i romantiska komedier så levde de lyckliga i alla sina dagar, fast vi alla vet att det egentligen är först när själva relationen inleds som utmaningarna börjar. Visst är det helt naturligt att producera och upprätthålla berättelser med lyckliga slut som speglar och bekräftar gruppen, men de är kanske inte så intressanta för den som befinner sig utanför gruppen. Kritikern ser gärna de problem som kanske inte inkluderats i berättelsen.

Sören Lillkung tror också att den kristna berättelsen kan provocera den som känner sig utanför gruppen.

– Där kommer de där lyckliga troende igen, tänker man kanske. Men så är det ju inte, som kristen blir jag aldrig färdig men jag får misslyckas och försöka igen. Jag kämpar med att hålla min värdegrund vid liv.

Gott och ont, tvivel och osäkerhet. Läraren, musikern och pastorn Jani Edström påpekar att det verkligen finns många bra berättelser i kyrkan.

– Människor som har vandrat genom det allra djupaste av mörker. Vi får inte vara rädda för berättelserna med mörker och svärta.

Författaren, poeten och teologen Katarina Gäddnäs kommer med ett exempel på hur man försöker bredda kyrkans berättelser på Åland genom att bjuda in författare att predika i kyrkan.

– Vi kan göra det på gästfrihetens konto och det skapar nya möten mellan kyrkan och samhället och kulturen. Dessutom är det att göra Gud ganska liten om det endast är jag, prästen, som kan berätta om hurdan han är. Vi behöver ge konsten en plats i kyrkan.

Hon får medhåll av Sören Lillkung.

– Släpp in konsten utan att tämja den. Tvinga inte någon att vara något annat än den är, och låt människor mötas på sina egna villkor i kyrkan. Den bästa konsten uppstår alltid i grupp eller möten, och det är kyrkans trumfkort att vara en öppen mötesplats.


Fortsätter diskussionen?

Med anledning av Borgå stifts 100-årsjubileum arrangerade Petrus församling två diskussionskvällar, först på temat kyrkan möter samhället och sedan kyrkan möter kulturen.

Ge gärna respons på diskussionskvällarna! Vi tar också emot önskemål på flera teman att samlas kring: petrus.fors@evl.fi.

Text: NINA ÖSTERHOLM 


Christer Lönnqvist är en bekant syn bland hyllorna på Oravais Livsmedel. (foto: Johan Sandberg)

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34
Kyrkans diakoni motiverar till medlemskap, anser finländarna.

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58
Amanda Audas-Kass började blogga redan 2005. På kyrkpressen.fi ska hon i januari temablogga om kvinnligt och manligt. 
(foto: Linus Mickelsson)

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00
Zia Meral kämpar för religionsfrihet, men känner också i skinnet vad det kostar att byta tro.

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38
Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49
Julen är en kristen högtid som hör hemma i den finländska kulturen, heter det i direktiven till undervisningsstyrelsen. (foto: May Wikström/KP-arkivbild)

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00
Kerstin Seliverstov skriver fortfarande gärna julkort.

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28
Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08
Med facit i hand har Martin Glader levt ”ett slumpmässigt liv med få egna beslut”. (foto: Rolf af Hällström)

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33
Lucia Julia Hanhikoski provar mössor. Allt lucia bär ska vara vitt – utom bältet förstås. (foto: Sofia Torvalds)

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25
(foto: KP-arkiv)

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29
(foto: KP-arkiv)

Kyrkans kulturpris 2012 ges till finska missionssällskapets evenemang de vackraste julsångerna. 12.12.2012 kl. 10:39

Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33