"Slöseri med tid" – ombud och utskott blev trötta på det tröga kyrkomötet

KYRKOMÖTET.

Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer.

5.2.2024 kl. 10:00

Vinden susade i tallkronorna på den lilla skogsplätten på gården utanför Kristillinen opisto utanför Åbo. Det var den första veckan i maj 2022, men ännu gråkallt om dagarna. Här på skolan möts kyrkomötet två gånger per år, vår och höst.

Det var torsdag. Ordförandena för tre utskott i kyrkomötet hade mellan plenum möte med Kyrkostyrelsens kanslichef Pekka Huokuna och ärkebiskop Tapio Luoma i skolans brasrum.

Närvarande var framtidsutskottets ordförande Katri Korolainen från Helsingfors, Tapio Tähtinen från Kervo som ledde ekonomiutskottet och Ulla-Maj Wideroos från Närpes som ledde förvaltningsutskottet.

Under pandemin hade de tre utskotten börjat hålla gemensamma, informella videomöten på distans. Man ville snabba på kyrkomötet, särskilt om hur kyrkan borde vara organiserad inför framtiden. För initiativet stod också universitetsteologen Patrik Hagman från Borgå stift som satt i framtidsutskottet.

– Det pratades om de små, fattiga församlingarnas behov och mycket om varför tidigare reformförsök hade fallit, säger han.

– Vi diskuterade på ett ganska ytligt plan. Det var ingen revolution eller så på gång, säger Ulla-Maj Wideroos.

Mötet i brasrummet var inte framgångsrikt, säger hon.

– Det var förstås en civiliserad och saklig palaver, men tydlig, om man säger så. Ingen trevlig tillställning.

Bland kyrkomötets ombud spred sig snabbt bilden att det hade gjorts tydligt att frågor om kyrkans framtid bereds av Kyrkotyrelsen, som Pekka Huokuna leder, och ingen annanstans.

”En kvävande tröghet”.
"Ett totalt slöseri med tid”

Bara en fråga om tidtabellen

Pekka Huokunas arbetsrum på Södra kajen i Helsingfors är stort, på gränsen till en mind­re hall, ljusa färger, kal på löst liggande prylar. Bakväggen pryds av en Rafael Wardi i hjärtevarmt rött.

– Verkligen? säger Pekka Huokuna om Ulla-Maj Wideroos minne av mötet 2022.

Ja, var han brysk den gången så var han väl det då, säger han. Men det han ville säga var att det var för sent in i kyrkomötets mandatperiod att då starta ett stort reformarbete av hur kyrkan ska vara strukturerad.

”Slöseri med tid”

Utskott till ett beslutande organ ska visserligen i god förvaltning inte formellt agera på egen hand, utan utföra uppdrag som givits dem.

Men frustrationen i kyrkomötet kommer sig av att så många ärenden inte hinner slutbehandlats under dess fyra år, eller totalt åtta korta mötesveckor. Därefter förfaller de.

Efter tre perioder i kyrkomötet talar Katri Korolainen, till vardags sakkunnig vid ett fackförbund, om en ”kvävande tröghet”. Efter två talar Patrik Hagman om ”ett totalt slöseri med tid”.

En framtidskommittés stora rapport från 2016 på över 600 sidor, inklusive bilagor, har i stort sett inte lett till någonting alls.

– Det enda vi införde av betydelse tror jag var påverkansgrupper för unga. Det andra tror jag inte spelar någon roll, säger Patrik Hagman.

Klockan går. Kyrkan behöver anpassa sin organisation, säger Katri Korolainen.

– En ungdomsarbetsledare i en svensk församling kan ha fem nivåer ovanför sig som ska utveckla hens arbete. Lite måste vi strömlinjeforma här, säger hon.

Rör man en byggsten i kyrkan, rör sig de andra. Stärker man stiften, får man flytta över resurser dels från samfälligheterna, dels från Kyrkostyrelsen, säger hon.

”Kyrkomötet röstar ner alla förslag om
att reformera sig självt.”

När kyrkan saknar partier

Numera har kyrkomötesombuden börjat agera också mellan sessionerna, säger Tapio Tähtinen, till vardags chef vid en patientorganisation.

– I riksdagen finns partierna till för det, men det systemet finns ju inte i kyrkomötet.

Katri Korolainen talar om hur man i det senaste kyrkomötet hade många motioner som strävade efter strukturreformer.

– Men vi fick skjuta ner dem en och en för att de liksom rättade till filten i ett hörn, men inte såg till helheten, säger hon.

I plenisalen är gruppbildningarna flytande, säger Pekka Huokuna.

– I en fråga handlar det om stora församlingar mot små; i nästa om de (teologiskt) liberala mot de konservativa, säger han.

I kyrkomötets korridorer verkar ofta den stora konflikten i kyrkan stå mellan kyrkomötet och Kyrko­styrelsen. Många anser den vara en för stor överbyggnad. Pekka Huokuna verkar frustrerad, han också.

– Vår budget minskas hela tiden. Men varje session blir vi givna nya uppgifter. Det bara funkar inte på det sättet, säger han.

Motioner och initiativ får också vänta på en budget. Först sedan kan man starta utredningar. Och när utredningarna är gjorda, röstas resultaten ner.

Införde aftonskola

Pekka Huokuna säger att bland andra framtidskommittén ville förändra kyrkomötets arbete. Delegaternas antal föreslogs bantas ner från 109 till omkring 60, som i stället skulle mötas oftare.

– Men de förslagen röstade kyrkomötet ner först av alla, säger han.

Efter att Kyrkostyrelsen tog tillbaka rorkulten av beslutsfattarna i utskotten har man diskuterat kyrkans organisationsreform också i aftonskolor. De är forum där man också kan samtala om tågordningen för hur förändringar bäst ska genomföras.

– Det har varit en succé, säger Pekka Huokuna.

Men hur ska kyrkan reformera sig – skära i granens topp eller vid roten? En konsultutredning om Kyrkostyrelsens roll på 2030-talet blir klar i sommar.

Men om Pekka Huokuna tvingas välja den nivå där kyrkan behöver reformeras mest, väljer han …

– Församlingarna, säger han. Vi kan numera jobba med på ett annat sätt än förr, och hjälpa dem med att trygga sin identitet.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Rysslands anfallskrig och strävan efter rättvisa och hållbar fred blev ett av huvudtemana under mötet. 22.6.2023 kl. 11:28

EUROPEISKA KYRKOKONFERENSEN. Slotte är professor i religion och rätt vid Åbo Akademi och biträdande chef för spetsenheten för forskning i europeisk rätt, identitet och historia vid Helsingfors universitet. 22.6.2023 kl. 11:33

STOCKHOLM. Med alla sevärdheter, affärer och restauranger i Stockholm är det lätt hänt att du går förbi kyrkorna. De är många, stora och gamla, men stig in. Många har en egen profil och en aktiv verksamhet. Kyrkpressen har sammanställt vad du bör se. Efter artikeln kan du ladda ner KP:s kyrkguide för Stockholm. 14.6.2023 kl. 14:00

biskopar. I biskopskollegiet sitter i höst för första gången tre kvinnor som biskopar. Valet var överraskande jämnt. 16.6.2023 kl. 15:50

ekumenik. Susanna Lönnqvist bytte och blev präst i Metodistkyrkan. Efter närmare ett år förklarade domkapitlet i Borgå stift nu hennes "prästämbete förlorat". 16.6.2023 kl. 15:18

Konst. Pauliina Kittilä läste en bibeltext om hur Hesekiel profeterade över döda ben och väckte dem till liv. Bibelstället och bön ledde henne till en tjänstledig höst, en målarresa till Finlands fyra hörn – och en sommarutställning i Helsingfors domkyrkas krypta. 15.6.2023 kl. 13:54

ÄMBETSFRÅGAN. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, har på eget initiativ avsagt sig prästämbetet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 15.6.2023 kl. 11:06

LIVSBERÄTTELSE. Gud visar sin storhet i bön då han förvandlar, leder och upprättar. Det säger Saul Mäenpää, delägare i Friends & Burgers. – Jag ber inför arbetsdagen och inför möten. När man praktiserar bön ser man också med tiden Guds svar. Det är mycket som börjar med bön. 14.6.2023 kl. 14:00

LIVSFÖRÄNDRING. Under sin uppväxt och sina konststudier i Serbien fick Ivana Milosavljevic en bild av en avlägsen Gud som bryr sig om och älskar oss, men vars kärlek man måste förtjäna. Kyrkan förstärkte den bilden med sina regler och ritualer. 14.6.2023 kl. 10:00

konfirmand. Ingrid Björklöf blir konfirmerad i Åbo svenska församling i år. – Konfirmandtiden har öppnat min syn på tro, säger hon. 15.6.2023 kl. 19:00

PRÄSTSKJORTA. Svordomarna tystnar på bensinstationskaféet i Karleby och äldre damer i Spanien gör korstecknet. – Att gå klädd i prästskjorta påverkar prästen, men också andra, säger Peter Kankkonen. 13.6.2023 kl. 12:00

KONFIRMANDLÄGER. Hela lägret på en lägergård i Lochteå närmare 200 kilometer bort åkte hem. "Många upplevelser gick nu förlorade", säger kyrkoherde Camilla Svevar. 12.6.2023 kl. 19:00

eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50