I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.
I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

Kevin Holmström: ”Ingenting är definitivt för mig”

LIVSÅSKÅDNING.

Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen.

24.1.2024 kl. 16:42

Vid en ålder av 30 år kan Kevin Holmström fira 15 år som underhållare, skådespelare och artist. Halva livet har han fått folk att skratta.

– Sen jag blev klar med mina studier har det varit mitt heltidsjobb, men det är först de senaste åren som jag börjat se på det som ett jobb. Ganska länge har det bara fått vara en kul förlängd hobby, säger han.

År 2009 hade han sin första spelning tillsammans med sina kumpaner i humorgruppen KAJ. Sen dess har det rullat på.

Hur är det egentligen att ha varit finlandssvensk kändis i halva sitt liv, redan då man är 30? Stiger det en åt huvudet?

– Det är svårt att säga. Jag tänker ofta att det ännu kommer att komma, att jag inte sett backlashen ännu.

Kevin Holmström konstaterar att den direkta uppskattningen för vissa blir något av ett beroende. Att få en applåd och ett skratt, att få vara världens mittpunkt för en liten stund – det är en så tydlig belöning.

– Det är inget som jag märkt att har blivit ett problem, men jag kanske borde fråga frun om jag behöver en applåd mer än de flesta andra. Om just det stigit mig åt huvudet.

Torgskräck

Sedan KAJ slog igenom har de varit aktuella med allt från sketcher på Youtube till utsålda föreställningar och satsade musikvideor, bland annat. Uppmärksamheten har varit konstant.

– Det har jag kunnat må dåligt av ibland. Jag kan få en viss torgskräck, känna att jag har för många ögon på mig.

– Vi har varit och handlat någon gång då det har blivit lite för mycket. Då måste vi sätta oss i bilen igen och åka bort från situationen, säger Kevin.

Det är då han märker att han blir igenkänd, att folk tittar på honom eller pratar om honom, som det blir jobbigt. Han kan höra namnet på någon av sina karaktärer nämnas i periferin, eller se att någon närmar sig för att säga hej.

– Det är mycket möjligt att det också blir en paranoia. Men oberoende av så är det något jag måste hantera.

Han tycker att det är konstigt, hur någon som vill stå på scen och underhålla kan få ångest av att bli igenkänd i butiken.

– Men jag tror att det också är förväntningen man ställer på sig själv. Ibland då någon kommer fram till mig ute på stan så tänker jag att jag borde ha en vits, att jag borde kunna leverera en show. Men det är ju ingen som förväntar sig det. Det är en förväntan jag ställer på mig själv i det läget.

Han övar sig i att lita på det, och på en bra dag är det inga problem. Då tycker han det är roligt att folk tar del av KAJ:s jobb och uppskattar det så pass mycket att de vill hälsa.

– Vi har världens snällaste publik. Det är de egna spökena man måste förstå sig på, men det kan ta lite tid. Även om jag tänker att nu händer det aldrig igen så kan jag falla tillbaka.

Kevin Holmström pratar ren dialekt då vi träffas på ett café i centrala Helsingfors. Han är lugn och vänlig på ett avväpnande sätt. Han känns som en trygg människa.





Är du det, trygg i din identitet?

– Delvis. Det finns ju många delar av ens varande, men vi har konstaterat det då vi diskuterat med frun att jag har varit ganska omedveten och obrydd kring hur jag uppfattas. På något sätt har jag inte haft den delen av analysen av social samvaro. Därför har jag bara kunnat vara och inte behövt göra mig till.

Tonåren är en period då många är medvetna om hur omgivningen uppfattar en. Det var inte han.

– Min omgivning har också varit väldigt snäll. Att hålla på med teater i högstadiet är ju inte det coolaste man kan göra, men redan då möttes det av uppskattning. Både jag och min omgivning har tillåtit mig att vara som jag är.

Det är något han också vill ge andra utrymme att vara – sig själva. Han pratar varmt om att inkludera, om att skapa bra stunder tillsammans.

Hur skulle du beskriva din livsåskådning?

– Jag skulle säga att jag är en sådan person som plockar russinen ur kakan och använder det jag behöver då jag behöver det.

– Jag och min fru har diskuterat tro mycket de senaste åren just för att det känns som att det finns mycket sökande. Jag vet inte om det beror på vår ålder, men det uppstår fenomen som folk vill tro på. Många söker personlig utveckling och läser självhjälpsböcker, säger Kevin.

Men vad han själv tror på, förutom medmänsklighet, öppenhet och gemenskap, kan han inte sätta fingret på.

– Jag är i ett skede där jag vill tänka att det finns något annat som påverkar oss. Vi som människosläkte är så otroligt svaga inför de krafter som finns runt omkring oss, till exempel för klimatförändringen som vi är så otroligt skyldiga till.

– Samtidigt finns det ju också någon slags slump, något som kan påverka oss otroligt starkt. Jag undrar om det är en slump eller inte.

Han säger att han nog kan tänka att det inte finns någon högre makt. Att det är vi och slumpen som styr. Några minuter senare säger han:

– Ibland behöver jag ändå den där tryggheten och tänker att det finns någon som håller mig i handen. Däremellan är jag tillräckligt stark för att kunna stå och säga att allt som händer är vårt eget fel och vår egen förtjänst. Det skiftar något otroligt.

– Jag skulle kanske säga att jag är en sökare, för det känns som att inget är definitivt för mig. Livet är så ombytligt. Sökandet är konstant.

Ju mer info han får, ju mer han läser, desto svårare blir det.

– Jag upplever mig själv som lite ryggradslös. Jag kan själv känna att kan jag inte någonstans någon gång ställa mig bakom något och tycka något. Samtidigt kan man ju se allt från hundra olika vinklar.

Vi måste odla vår trädgård

För några år sedan dog Kevins farföräldrar. Han var med och städade ur deras hus, och i bokhyllan hittade han sin farmors exemplar av Voltaires Candide.

– Jag läste den för ett tag sen och den handlar väl på något sätt om att trots att man upplevt en massa så blir slutsatsen att man ska odla sin trädgård och leva i gemenskap. Att det är det som är innehållet i livet.

Det är något han vill styra sitt liv mot.

– Det handlar om att försöka sköta om varandra. Ur min synvinkel är det en ganska enkel ekvation. Samtidigt är det svårt att hålla huvudet skarpt och fokusera på det.

Mörkret under den här årstiden påverkar honom. Det gör honom mer sökande.

– Det är också något med det här livsskedet. Jag har fyllt 30 och jag har haft samma yrke otroligt länge.

Han har studerat, letat boende, gift sig och skaffat hund och kanin. Vänner kommer hem från BB med små knyten att ta hand om, och det verkar så omvälvande. Och på samma gång som nästa steg.

– Samtidigt avlöser teaterföreställningarna varandra och jag har kvar fler år av arbetslivet än åren jag hittills levt. Ska det fortsätta så här? Är det det här som är livet?

– Men om jag tar ett steg tillbaka, och bara existerar i de sammanhang jag har. Då kan jag andas i det.



Kevin Holmström

Är aktuell med revyn Fina pipor på Svenska teatern i Helsingfors.

Utgör en tredjedel av humorgruppen KAJ.

Är utbildad ljudtekniker.

Bor i Berghäll i Helsingfors tillsammans med sin fru.

Kommer från Komossa i Vörå.

Läser bruksanvisningar då han inte kan sova, gärna kopplade till ljudsystem och mixning. ”Jag är en riktig nörd”.

Foto: Rebecca Pettersson


Tim Sparvs väg till EM-slutspelet började hemma i Oravais.

fotboll. Ju närmare EM-slutspelet vi kommer desto mer ökar intresset och förväntningarna på laget. Men det är inget som skrämmer Tim Sparv. Snarare tvärtom. Han tycker det enbart är häftigt. 30.1.2020 kl. 10:24
Bland de som utträder ur kyrkan är tron fortsättningsvis en viktig vattendelare.

medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56
Ulf och Birgitta Ekman besökte Finland förra veckan. – Mina två äldsta syskon är födda i Finland, berättar Birgitta Ekman

ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01
Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01
Lärkkulla är stiftsgård, kursgård och folkakademi i Karis.

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36
Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00