Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

Biskopens nio timmar med presidentkandidaterna

PRESIDENTVAL.

Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt.

22.1.2024 kl. 10:00

Domkyrkans rymliga krypta i Helsingfors lockar ofta inför val ledande politiker och partiledare att tala om sin politik för en publik inom kyrkan.

Inför presidentvalet lyckades Helsingforsbiskopen Tee­mu Laajasalo få alla nio presidentkandidaterna till ett entimmes samtal som videostreamades i samarbete med kvällstidningen Iltasanomat.

– De flesta kandidater talade väldigt fint om hopp. När jag hade utgått mera från problem, med klimat, ekonomi och krig, så talade de starkt för hoppet. Om att allt det här fortfarande kan sluta riktigt väl, säger Teemu Laajasalo till Kyrkpressen.

Tid för eftertanke

I samtalsserien får vi höra Hjallis Harkimo tala med biskopen om kärleken, eller att han är en lättrörd person som tårarna rinner på när han ser på sorgliga filmer. Li Andersson säger att hon upplever nåd när hennes familj står ut med hennes tidtabeller som politiker.

Alexander Stubb avslöjar att konfirmandön Lekholmen har blivit ett minne för livet för honom från uppväxttiden i Helsingfors och Olli Rehn minns rörd sin syster som dog i en trafikolycka.

Jussi Halla-Aho minns att kyrkans Kom alla-rörelse en gång bojkottade honom, och undrar om rörelsen borde heta ”Kom alla, utom Jussi Halla-Aho”. Pekka Haavisto minns hur han en gång med en befrielserörelseledare i Sudan debatterade på telefon om det är förenligt med islam att kidnappa människor.

"De hade bildade och avvägda svar och också mellan raderna ett slag boklig bildning de utgick från, fast utan börja föreläsa."

Kunniga kandidater

På domkapitlet på Bulevarden i Helsingfors reflekterar biskop Teemu Laajasalo nu efteråt hur i snitt pålästa och kunniga alla kandidater verkade vara.

– Jag var överraskad över hur smarta och bildade de var. De hade bildade och avvägda svar och också mellan raderna ett slag boklig bildning som de utgick från, fast utan börja föreläsa, säger han.

Teemu Laajasalo var också överraskad över hur många som ansåg att Finlands folk går att ena – och att de själva hade det som krävdes för det.

– Precis varenda en av dem, trots att vi just nu talar så mycket om polarisering! Det inser jag nu, att också det är fyllt av hopp. Jo, vi kan slåss om olika saker men det här folket går också att ena, säger Teemu Laajasalo.

Var hämtade de sitt hopp då, i sin ideologi, övertygelse, tro …?

– Det kom snarast ur att de förstod vår nationalitet och vårt folk. Av att vi har ett lite speciellt språk, att vi är som vi är, men det är här vi bor och allt här är på just vårt ansvar. Ur det kom ett slags hopp.

De nio presidentkandidaterna hade biskopen relativt lätt lyckats få att ställa upp på varsitt entimmessamtal på scen och inför streaming­kamerorna i kyrkan.

Eftersom så många uppenbart är överens om utrikespolitiken, och presidenten sedan inte ska blanda sig i inrikespolitiken, återstod mest bara att diskutera presidentens värderingar.

– Fast vad är värderingar? Det är lite på mode att tala om det just nu. Vad är värde, vad är dygd, vad är åsikt? Det blir lätt mest bara snubbelord och en analys av begrepp på ett fel sätt, eller reduceras lätt till små, smala frågor av typ ska vi ha abort, eutanasi eller kärnvapen – ja eller nej?

Så Teemu Laajasalo sökte ett annat format som mera skulle handla om presidentkandidaterna som personer, i ett längre, lugnt samtal om livets stora och viktiga frågor.

Vid himlens port

I frågor om kandidaternas personliga tro beslöt sig Teemu Laajasalo för att ”på lutherskt vis” inte vara påträngande. Som enda slutkläm skrev han in den kända Hollywoodintervjuaren James Liptons (1926–2020) standardfråga: ”Om Gud finns, vad önskar du han skulle säga till dig vid himmelens port.”

De svaren kommenterade han sedan aldrig, utan lätt dem stå för sig själva under slutapplåderna.

Också biskop Teemu Laajasalo röstar själv i presidentvalet på söndag. Men förändrade nio timmars samtal hur han själv tänker rösta?

– Jag gick nog in i samtalen öppen för det. Men samtalen förändrade inte till slut vem jag tänker rösta på.


– – –

En vacker dag vid pärleporten

I samtalen med presidentkandidaterna ställde biskop Teemu Laajasalo samma fråga som den amerikanske tv-intervjuaren James Lipton ställt till ett otal Holly­woodkändisar: ”Om det finns en Gud, vad önskar du att han ska säga dig vid himlens port?” Så här svarade presidentkandidaterna:

”Tack för att du försökte!”

– Li Andersson (Vf)

”Morjens Hjallis! Så du är här redan.”

– Hjallis Harkimo (Rörelse Nu)

”Hur tycker du, Alex, så där själv att det gick?”

– Alexander Stubb (Saml)

”Välkommen hem!”

– Jutta Urpilainen (SDP)

– Genom Natura- och al Hol-besluten har jag väl fått någon syndabörda. Gud får bestämma vad han vill säga om det.

– Pekka Haavisto (Gröna, valmansförening)

”Har du lyckats älska?”

– Mika Aaltola (valmansförening)

”Nåden räcker till.”

– Sari Essayah (KD)

”Det gick väl helt okej.”

– Jussi Halla-Aho (Sannf)

”Vi låter väl nåd gå före rätt.”

– Olli Rehn, (C, valmansförening)

Text och foto: Jan-Erik Andelin


kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet