Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem förföljelse.

Organisationen Open Doors: Kristna förföljs mest i Nordkorea och söder om Sahara

FÖRFÖLJELSE.

Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen.

17.1.2024 kl. 09:39

Organisationen Open Doors rapporterar att cirka 5 000 kristna dödades för sin tros skull under fjolåret. Fyratusen av dem dödades i Nigeria. I 15 av de 26 afrikanska länderna i Sahelområdet söder om Sahara är förföljelsen av de kristna extrem.

Organisationen Open Doors rangordnar i World Watch List årligen de 50 länder i världen där det är svårast att leva som kristen. Rangordningen bygger på ett eget poängsystem som baserar sig på det våld och förtryck som kristna utsätts för både personligen och kollektivt.

Årets lista visar att förföljelsen av kristna inte avtagit, snarare tvärtom. Extremistiska muslimer och envåldshärskare i Afrika och kommunistregimer i Nordkorea, Kina och Latinamerika hotar kristna.

Trots att Nigeria står för fyra femtedelar av alla mord på kristna är livet för kristna inte svårast där. Det är ännu värre i Nordkorea, Somalia, Libyen, Eritrea och Jemen.

– Utvecklingen i Sahelområdet är oroväckande. Det är ett område som lätt glöms bort av västländerna, men där de extrema islamisternas grymhet syns mest. Det sker i synnerhet i norra och centrala Nigeria där kristna utsätts för mest våld. Med utländskt stöd mördar främst Boko Haram och islamistiska fulani tusentals kristna. De erövrar systematiskt de kristnas byar och odlingsmarker i syfte att köra bort dem från området, säger Miika Auvinen som ansvarar för utlandsrelatioenrna vid Open Doors Finland.

Men också i andra länder i området är förföljelsen av svår. Utöver i Nigeria utnyttjar extremistiska islamister instabiliteten också i länder som till exempel Burkina Faso (20) och Somalia (2).

– I många av länderna har myndigheterna misslyckats med att stabilisera situationen och våldsspiralen bara fortsätter.

Exakt varifrån det utländska stödet kommer vet man inte, med det är sannolikt från den wahabistiska ideologin i Saudiarabien.

– De islamistiska gruppernas beväpning och organisation är på en professionell nivå och de har en klar ideologisk bakgrund.

En liten positiv utveckling har skett i Mali (14) där kristna erkänns som en av landets minoriteter, npgot som antogs i den nya konstitutionen i juli 2023. Men där begår ryska Wagnertrupper, som ersatte de franska styrkorna 2022, upprepade illdåd.

– Wagnertupper finns fortfarande i Niger och Mali. Trupperna har kallats dit av tidigare makthavare uttryckligen för att avväpna de extrema islamisterna, något de egna trupperna inte lyckats med. Men de kom inte med den lösning man hoppades på. Ur de kristnas synvinkel skiljer sig inte Wagnertruppernas terror från islamisternas.

Årets lista av länder där det är svårast att leva som kristen påminner om fjolårets: Nordkorea toppar fortfarande listan åtföljd av Somalia, Libyen, Eritrea, Jemen, Nigeria, Pakistan, Sudan, Iran, Afghanistan och Indien.

Ännu för några år sedan låg Afghanistan i topp. De få kristna som fortfarande är kvar i landet håller en så låg profil att Open Doors får betydligt färre indikationer på att de utsätts för våld.


Var sjunde kristen upplever svår förföljelse

Var sjunde kristen i världen upplever svår förföljelse på grund av sin tro. Under perioden som omfattas av World Watch Lists förföljelserapport dödades cirka 5 000 kristna för sin tro, men det verkliga antalet är sannolikt högre. De nästan 15 000 attackerna mot kyrkor, kristna skolor och sjukhus ökade sjufalt på ett år. Antalet övergrepp och hot mot kristna, cirka 43 000 fall, ökade med en tredjedel och antalet attacker mot hem femdubblades till över 21 000 fall. I rapporten anges också 280 000 fall där kristna vräktes eller flydde från sina hem, vilket innebär en fördubbling.

Också i Indien, där parlamentsvalet våren 2024 närmar sig, har våldet mot kristna ökat kraftigt. Antalet kristna dödsfall, 160 fall, ökade niofaldigt och de fler än 2 200 attackerna på kyrkor och kristna skolor och de cirka 5 900 kristna hemmen mångdubblades också.

I Kina (19) begränsas religionsfriheten fortfarande på ett oroväckande sätt. Där stängdes uppskattningsvis 10 000 kyrkor.

Också i en del central- och sydamerikanska länder begränsar de kommunistiska regimerna livet för kristna. Nicaragua, som för ett år sedan för första gången noterades på femtionde plats på listan, har nu stigit till tjugonde plats.

– Det beror på president Daniel Ortegas kommunistiska ideologi som strävar efter att begränsa all kristen verksamhet, i synnerhet den som talar för religionsfrihet och mänskliga rättigheter, säger Auvinen.

Efter valet i november 2020 begränsade Ortega systematiskt kyrkornas och kyrkoledarnas rörelsefrihet. I februari 2022 förlorade biskop Rolando Álvarez, som försvarade medborgerliga friheter, sitt medborgarskap och dömdes till ett 26-årigt fängelsestraff.

De pågående krigen i Ukraina och mellan Israel och Hamas lyfter inte upp länderna bland de 50 värsta. De palestinska områdena finns på sextionde plats i år medan Ryssland är på plats 62 och Ukraina 77. Det kan beror på att Hamas angrep Israel den 7 oktober medan uppföljningsperioden för årets lista slutar i september 2023. Eventuella konsekvenser för kristna syns först om ett år.

– Vi vet att i synnerhet protestantiska kristna utsätts för begränsningar i de områden Ryssland ockuperat i Ukraina. Där har också församlingar stängts. Det problemet syns inte i övriga delar Ukraina. Också i Ryssland utsätts protestantiska församlingar för myndigheternas och milisens godtyckliga maktutövande.

Text: Johan Sandberg


UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48

KONFIRMANDTIDEN. Ungefär 68 procent av unga som konfirmerades i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 2023 tycker att konfirmandtiden har påverkat deras psykiska välbefinnande på ett positivt sätt. Det här kommer fram i kyrkans nationella självutvärdering för konfirmander. 29.11.2023 kl. 08:00

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Vem har sökt tjänsten som ledande kaplan i Väståbolands svenska församling? Vem blir citykaplan i Johannes församling? Läs mera i notisen från domkapitels senaste sammanträde. 28.11.2023 kl. 13:58

kyrkoherde. Kyrkoherdetjänsten i Ekenäsnejdens svenska församling har sökts av en person – församlingens kaplan Wille Westerholm. 25.11.2024 kl. 14:52

UTTRÄDE. Metodistkyrkans svenska församling i Åbo vill gå ur sin kyrka. Det följer av att kyrkan i maj i år globalt beslöt att öppna för samkönade äktenskap och hbtq-personer som präster. 20.11.2024 kl. 15:56

USA. USA:s återvändande president Donald Trump belönar sin evangelikala kristna väljarbas med att utnämna baptistpastorn och den förre guvernören i Arkansas Mike Huckabee till ambassadör i Jerusalem. 20.11.2024 kl. 15:37

Personligt. Hon är präst och hon är gift med Norges ambassadör. Under åren av utlandskommenderingar har Cecilie Jørgensen Strømmen tackat för varje plats där de fått bo. Hon är nyfiken på allt. – Kan du förklara för mig varför finländare är en kvart tidiga när de kommer till en bjudning? 20.11.2024 kl. 13:34

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet i Borgå stift har beslutat om förändringar som påverkar församlingarna i stiftet. 20.11.2024 kl. 13:07