Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem förföljelse.

Organisationen Open Doors: Kristna förföljs mest i Nordkorea och söder om Sahara

FÖRFÖLJELSE.

Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen.

17.1.2024 kl. 09:39

Organisationen Open Doors rapporterar att cirka 5 000 kristna dödades för sin tros skull under fjolåret. Fyratusen av dem dödades i Nigeria. I 15 av de 26 afrikanska länderna i Sahelområdet söder om Sahara är förföljelsen av de kristna extrem.

Organisationen Open Doors rangordnar i World Watch List årligen de 50 länder i världen där det är svårast att leva som kristen. Rangordningen bygger på ett eget poängsystem som baserar sig på det våld och förtryck som kristna utsätts för både personligen och kollektivt.

Årets lista visar att förföljelsen av kristna inte avtagit, snarare tvärtom. Extremistiska muslimer och envåldshärskare i Afrika och kommunistregimer i Nordkorea, Kina och Latinamerika hotar kristna.

Trots att Nigeria står för fyra femtedelar av alla mord på kristna är livet för kristna inte svårast där. Det är ännu värre i Nordkorea, Somalia, Libyen, Eritrea och Jemen.

– Utvecklingen i Sahelområdet är oroväckande. Det är ett område som lätt glöms bort av västländerna, men där de extrema islamisternas grymhet syns mest. Det sker i synnerhet i norra och centrala Nigeria där kristna utsätts för mest våld. Med utländskt stöd mördar främst Boko Haram och islamistiska fulani tusentals kristna. De erövrar systematiskt de kristnas byar och odlingsmarker i syfte att köra bort dem från området, säger Miika Auvinen som ansvarar för utlandsrelatioenrna vid Open Doors Finland.

Men också i andra länder i området är förföljelsen av svår. Utöver i Nigeria utnyttjar extremistiska islamister instabiliteten också i länder som till exempel Burkina Faso (20) och Somalia (2).

– I många av länderna har myndigheterna misslyckats med att stabilisera situationen och våldsspiralen bara fortsätter.

Exakt varifrån det utländska stödet kommer vet man inte, med det är sannolikt från den wahabistiska ideologin i Saudiarabien.

– De islamistiska gruppernas beväpning och organisation är på en professionell nivå och de har en klar ideologisk bakgrund.

En liten positiv utveckling har skett i Mali (14) där kristna erkänns som en av landets minoriteter, npgot som antogs i den nya konstitutionen i juli 2023. Men där begår ryska Wagnertrupper, som ersatte de franska styrkorna 2022, upprepade illdåd.

– Wagnertupper finns fortfarande i Niger och Mali. Trupperna har kallats dit av tidigare makthavare uttryckligen för att avväpna de extrema islamisterna, något de egna trupperna inte lyckats med. Men de kom inte med den lösning man hoppades på. Ur de kristnas synvinkel skiljer sig inte Wagnertruppernas terror från islamisternas.

Årets lista av länder där det är svårast att leva som kristen påminner om fjolårets: Nordkorea toppar fortfarande listan åtföljd av Somalia, Libyen, Eritrea, Jemen, Nigeria, Pakistan, Sudan, Iran, Afghanistan och Indien.

Ännu för några år sedan låg Afghanistan i topp. De få kristna som fortfarande är kvar i landet håller en så låg profil att Open Doors får betydligt färre indikationer på att de utsätts för våld.


Var sjunde kristen upplever svår förföljelse

Var sjunde kristen i världen upplever svår förföljelse på grund av sin tro. Under perioden som omfattas av World Watch Lists förföljelserapport dödades cirka 5 000 kristna för sin tro, men det verkliga antalet är sannolikt högre. De nästan 15 000 attackerna mot kyrkor, kristna skolor och sjukhus ökade sjufalt på ett år. Antalet övergrepp och hot mot kristna, cirka 43 000 fall, ökade med en tredjedel och antalet attacker mot hem femdubblades till över 21 000 fall. I rapporten anges också 280 000 fall där kristna vräktes eller flydde från sina hem, vilket innebär en fördubbling.

Också i Indien, där parlamentsvalet våren 2024 närmar sig, har våldet mot kristna ökat kraftigt. Antalet kristna dödsfall, 160 fall, ökade niofaldigt och de fler än 2 200 attackerna på kyrkor och kristna skolor och de cirka 5 900 kristna hemmen mångdubblades också.

I Kina (19) begränsas religionsfriheten fortfarande på ett oroväckande sätt. Där stängdes uppskattningsvis 10 000 kyrkor.

Också i en del central- och sydamerikanska länder begränsar de kommunistiska regimerna livet för kristna. Nicaragua, som för ett år sedan för första gången noterades på femtionde plats på listan, har nu stigit till tjugonde plats.

– Det beror på president Daniel Ortegas kommunistiska ideologi som strävar efter att begränsa all kristen verksamhet, i synnerhet den som talar för religionsfrihet och mänskliga rättigheter, säger Auvinen.

Efter valet i november 2020 begränsade Ortega systematiskt kyrkornas och kyrkoledarnas rörelsefrihet. I februari 2022 förlorade biskop Rolando Álvarez, som försvarade medborgerliga friheter, sitt medborgarskap och dömdes till ett 26-årigt fängelsestraff.

De pågående krigen i Ukraina och mellan Israel och Hamas lyfter inte upp länderna bland de 50 värsta. De palestinska områdena finns på sextionde plats i år medan Ryssland är på plats 62 och Ukraina 77. Det kan beror på att Hamas angrep Israel den 7 oktober medan uppföljningsperioden för årets lista slutar i september 2023. Eventuella konsekvenser för kristna syns först om ett år.

– Vi vet att i synnerhet protestantiska kristna utsätts för begränsningar i de områden Ryssland ockuperat i Ukraina. Där har också församlingar stängts. Det problemet syns inte i övriga delar Ukraina. Också i Ryssland utsätts protestantiska församlingar för myndigheternas och milisens godtyckliga maktutövande.

Text: Johan Sandberg


Kyrkpressen och Fontana Media har haft sina utrymmen på sjunde våningen på Sandvikskajen 13 i Helsingfors.

Flytt. Kirkkopalvelut sålde huset – det innebär flytt för Kyrkpressen och Fontana Media senast i januari 2020. 13.8.2019 kl. 11:57
Karolin Wargh tycker det känns mäktigt att spela orgel.

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23
Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00
– Det är fortfarande min grundtanke att förvandla orden till gärningar, att det inte bara ska se bra ut på ytan.

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30
–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30
Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57
Maria Åkerblom gjorde redan som ung sensation som sömnpredikant. Oravais teaters version av Under liten himmel inleds med den första dramatiska predikan från sjuksängen.

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00
Emina Arnautovic
jobbar som Sfp:s kontaktchef i Österbotten. Hon pendlar till jobbet i Vasa från hemmet 
i Närpes.

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00
"Musik är inte matematik", säger Nina Åström. Musiken är mer än summan av sina delar.

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33
Fred Wilén fascineras av berättelserna bakom gravstenarna.

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.

FÖRSVARET. Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer. 22.11.2022 kl. 22:46
Guy Kronqvist fick flest röster i Korsnäs

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06
Ulla-Maj Wideroos fick flest röster i Närpes församling

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46
Stefan Vikström och hans dotter Rebecka Stråhlman samlade mest röster i församlingsvalet i Borgå.

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01