Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem förföljelse.

Organisationen Open Doors: Kristna förföljs mest i Nordkorea och söder om Sahara

FÖRFÖLJELSE.

Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen.

17.1.2024 kl. 09:39

Organisationen Open Doors rapporterar att cirka 5 000 kristna dödades för sin tros skull under fjolåret. Fyratusen av dem dödades i Nigeria. I 15 av de 26 afrikanska länderna i Sahelområdet söder om Sahara är förföljelsen av de kristna extrem.

Organisationen Open Doors rangordnar i World Watch List årligen de 50 länder i världen där det är svårast att leva som kristen. Rangordningen bygger på ett eget poängsystem som baserar sig på det våld och förtryck som kristna utsätts för både personligen och kollektivt.

Årets lista visar att förföljelsen av kristna inte avtagit, snarare tvärtom. Extremistiska muslimer och envåldshärskare i Afrika och kommunistregimer i Nordkorea, Kina och Latinamerika hotar kristna.

Trots att Nigeria står för fyra femtedelar av alla mord på kristna är livet för kristna inte svårast där. Det är ännu värre i Nordkorea, Somalia, Libyen, Eritrea och Jemen.

– Utvecklingen i Sahelområdet är oroväckande. Det är ett område som lätt glöms bort av västländerna, men där de extrema islamisternas grymhet syns mest. Det sker i synnerhet i norra och centrala Nigeria där kristna utsätts för mest våld. Med utländskt stöd mördar främst Boko Haram och islamistiska fulani tusentals kristna. De erövrar systematiskt de kristnas byar och odlingsmarker i syfte att köra bort dem från området, säger Miika Auvinen som ansvarar för utlandsrelatioenrna vid Open Doors Finland.

Men också i andra länder i området är förföljelsen av svår. Utöver i Nigeria utnyttjar extremistiska islamister instabiliteten också i länder som till exempel Burkina Faso (20) och Somalia (2).

– I många av länderna har myndigheterna misslyckats med att stabilisera situationen och våldsspiralen bara fortsätter.

Exakt varifrån det utländska stödet kommer vet man inte, med det är sannolikt från den wahabistiska ideologin i Saudiarabien.

– De islamistiska gruppernas beväpning och organisation är på en professionell nivå och de har en klar ideologisk bakgrund.

En liten positiv utveckling har skett i Mali (14) där kristna erkänns som en av landets minoriteter, npgot som antogs i den nya konstitutionen i juli 2023. Men där begår ryska Wagnertrupper, som ersatte de franska styrkorna 2022, upprepade illdåd.

– Wagnertupper finns fortfarande i Niger och Mali. Trupperna har kallats dit av tidigare makthavare uttryckligen för att avväpna de extrema islamisterna, något de egna trupperna inte lyckats med. Men de kom inte med den lösning man hoppades på. Ur de kristnas synvinkel skiljer sig inte Wagnertruppernas terror från islamisternas.

Årets lista av länder där det är svårast att leva som kristen påminner om fjolårets: Nordkorea toppar fortfarande listan åtföljd av Somalia, Libyen, Eritrea, Jemen, Nigeria, Pakistan, Sudan, Iran, Afghanistan och Indien.

Ännu för några år sedan låg Afghanistan i topp. De få kristna som fortfarande är kvar i landet håller en så låg profil att Open Doors får betydligt färre indikationer på att de utsätts för våld.


Var sjunde kristen upplever svår förföljelse

Var sjunde kristen i världen upplever svår förföljelse på grund av sin tro. Under perioden som omfattas av World Watch Lists förföljelserapport dödades cirka 5 000 kristna för sin tro, men det verkliga antalet är sannolikt högre. De nästan 15 000 attackerna mot kyrkor, kristna skolor och sjukhus ökade sjufalt på ett år. Antalet övergrepp och hot mot kristna, cirka 43 000 fall, ökade med en tredjedel och antalet attacker mot hem femdubblades till över 21 000 fall. I rapporten anges också 280 000 fall där kristna vräktes eller flydde från sina hem, vilket innebär en fördubbling.

Också i Indien, där parlamentsvalet våren 2024 närmar sig, har våldet mot kristna ökat kraftigt. Antalet kristna dödsfall, 160 fall, ökade niofaldigt och de fler än 2 200 attackerna på kyrkor och kristna skolor och de cirka 5 900 kristna hemmen mångdubblades också.

I Kina (19) begränsas religionsfriheten fortfarande på ett oroväckande sätt. Där stängdes uppskattningsvis 10 000 kyrkor.

Också i en del central- och sydamerikanska länder begränsar de kommunistiska regimerna livet för kristna. Nicaragua, som för ett år sedan för första gången noterades på femtionde plats på listan, har nu stigit till tjugonde plats.

– Det beror på president Daniel Ortegas kommunistiska ideologi som strävar efter att begränsa all kristen verksamhet, i synnerhet den som talar för religionsfrihet och mänskliga rättigheter, säger Auvinen.

Efter valet i november 2020 begränsade Ortega systematiskt kyrkornas och kyrkoledarnas rörelsefrihet. I februari 2022 förlorade biskop Rolando Álvarez, som försvarade medborgerliga friheter, sitt medborgarskap och dömdes till ett 26-årigt fängelsestraff.

De pågående krigen i Ukraina och mellan Israel och Hamas lyfter inte upp länderna bland de 50 värsta. De palestinska områdena finns på sextionde plats i år medan Ryssland är på plats 62 och Ukraina 77. Det kan beror på att Hamas angrep Israel den 7 oktober medan uppföljningsperioden för årets lista slutar i september 2023. Eventuella konsekvenser för kristna syns först om ett år.

– Vi vet att i synnerhet protestantiska kristna utsätts för begränsningar i de områden Ryssland ockuperat i Ukraina. Där har också församlingar stängts. Det problemet syns inte i övriga delar Ukraina. Också i Ryssland utsätts protestantiska församlingar för myndigheternas och milisens godtyckliga maktutövande.

Text: Johan Sandberg


Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37