Biskop Bo-Göran Åstrand tog i sitt hälsningstal till Johan Kanckos bland annat fasta på att någon sagt att kyrkan ska vara som brandkåren.
– Den ska finnas där när man behöver den. Och när jag hör hur du själv tänker på församlingens uppgift kan jag se att det passar in på det. Du vill att församlingen ska finnas till för medlemmarna i glädje och sorg. Församlingen ska finnas där dagar när livet visar sig från sina svåraste och tyngsta sidor. Men också dagar när vi samlas för att vi är tacksamma över det som livet ger, sade Åstrand.
Åstrand betonade också att den nya kyrkoherden inte är ensam i det han ställs inför.
– Församlingen ska också vara ett sammanhang där vi lyssnar och hjälps åt. Om alla får trivas i gemenskapen orkar vi bättre med de utmaningar vi ställs inför. När vi jobbar tillsammans hjälper det oss samtidigt att vara en gemenskap som ger oss det vi behöver; nåd, förlåtelse, barmhärtighet, omsorg och kärlek.
– Det är en sådan församling du får vara med och bygga. Men du behöver inte börja det här bygget från början, andra kyrkoherdar har gått före dig och du får fortsätta bygget där de har slutat.
I sin predikan lyfte nya herden själv fram det här.
– I sakristian hänger tavlor på de som varit kyrkoherdar här tidigare. Men det finns ju många andra anställda i församlingen förutom herden, så många att jag knappt kan räkna upp dem alla. Dessutom finns det också många frivilliga som i alla tider hjälpt till i olika uppgifter i församlingen, kanske det till och med finns sådana som inte fått ett tack för att det de gjort. Så redan här och nu vill jag tacka er alla som kommit hit idag. Må Gud välsigna vår församling, sade Kanckos.
Det som den samlade församlingen genast kunde notera är att de fått en herde med en bärande stämma. Det visade sig att Johan Kanckos glömt mikrofonen när han begav sig upp i predikstolen för att hålla sin predikan, men trots det torde det inte ha varit svårt för någon att höra hans predikan. Det här tog biskop Åstrand också fasta på i samband med hälsningstalen under den efterföljande lunchen.
– Du har förmågan att tala högt utan att ropa. Så jag kan konstatera att Solf församling är väl rustade ifall strömmen skulle ha gått någon söndag förmiddag när det är gudstjänst, sade Åstrand.
Först ut i den långa skaran av personer som hälsade den nya herden välkommen var församlingsrådets viceordförande Solveig Pått. Hon gav bland annat en chokladask som välkomstgåva till församlingen och den träffade mitt i prick åtminstone av två orsaker. För det första erkände den nya herden utan omsvep att han är svag för godsaker. Därtill träffade konfektasken rätt då det vid infarten till Solf finns en skylt som hälsar de förbipasserande välkomna till paradiset.