Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.
Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

Amanda Jansson: "Jag vill inte porträttera tron som ett ok – både för Sara och Maja är tron en positiv kraft"

film.

Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja.

10.1.2024 kl. 17:11

Den svenska skådespelaren Amanda Jansson hade ingen aning om vem Stormskärs Maja var när hon först blev tillfrågad att provfilma för filmen.

– Men nu är det det finaste jag har gjort. Maja är, i sin enkelhet, så stor och kraftfull på något vis. Hon har ett driv i sig. Jag tycker att det ord som definierar Maja mest är mod, säger Jansson.

Den nya filmatiseringen av Stormskärs Maja är en av 2020-talets största finländska filmproduktioner och den hittills största inhemska filmproduktionen på svenska.

– Trots att Maja stöter på så mycket motgångar, hamnar i svåra situationer och förlorar folk som hon älskar har hon ändå den här glöden i sig. Jag har gett liv åt Maja men hon har också gett liv åt mig på något vis – att vara sårbar och att våga vara den man är.

– Filmen är en otroligt fin kärlekshistoria. Janne säger ju att ”om det är viktigt för dig så måste det vara viktigt för mig”. FOTO: Solar Films/Antti Rastivo


”Det är det som kärlek handlar om”

Filmen är baserad på Anni Blomqvists roman med samma namn och utspelar sig i den åländska skärgården på 1800-talet. Den 17-åriga Maja gifter sig mot sin vilja med fiskaren Janne. Hennes liv på Stormskäret är fyllt av utmaningar och motgångar.

– Maja sätts i situationen att dra ut till Stormskäret med Janne, utan att hon egentligen själv vill det. Och det är klart att det är jättejobbigt för henne till en början. Men filmen är en otroligt fin kärlekshistoria. Janne säger ju att ”om det är viktigt för dig så måste det vara viktigt för mig”.

– Det är ju det som kärlek handlar om.


Amanda är född i Uppsala, och har tagit examen 2016 vid Teaterhögskolan i Luleå.


En sinnlig film

Filmen utspelar sig på 1800-talets Åland, där kristendomen, men också naturtron, var stark. Även idag finns det något andligt över nordbornas naturupplevelser, hävdar religionshistorikern David Thurfjell i en bok som kom ut 2020. Thurfjell påvisar hur naturen är påtagligt närvarande i nordisk kultur än idag.

I Stormskärs Maja skildras en kristen, biblisk tro, men också djupa existentiella upplevelser i naturen.

– Maja är i kontakt med naturen: vattnet, stenar, rävar och fjädrar. Jag älskar att den här filmen är så sinnlig på något vis, att det får ta så mycket plats.

"Jag tror att det finns någonting större än oss."


Var det svårt att tolka Majas tro?

– Nej, inte alls faktiskt. Jag tror att det finns någonting större än oss. Tro är inte främmande för mig på något vis, utan den är väldigt naturlig, tycker jag.

Amanda säger att hennes inspiration att tolka tro kommer från alla möjliga håll.

– Dels från mig själv, dels från det som jag läst på om. Maja har ju ett rikt inre liv också. Det händer mycket innanför hennes huvud som jag tror att jag är ganska bra på att få fram. Jag kan känna det själv när jag liksom kliver in i Maja.


Amanda blev Sara

Amanda fick 2021 sitt stora genombrott som skådespelare i serien Tunna blå linjen på SVT.

Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet av Tunna blå linjen på SVT Play, där Amanda spelade huvudrollen, den kristna polisen Sara. Enligt SVT har ingen dramaserie hittills fått lika stort genomslag på webben. Också i Finland har serien blivit en succé. Den har visats på Yle och Yle Arenan.

Jag tyckte att din gestaltning av Saras tro i serien Tunna blå linjen var trovärdig, också för en troende publik.

– Tack! Det var mitt mål, eller hela produktionens mål, att göra Sara till en människa. Oftast kan ju folk med tro porträtteras som att tron är ett ok, eller att tron blir påtvingad en. För både rollkaraktärerna Sara och Maja är tron en positiv kraft. Tron blir någonting som de kan landa hos – landa hos Gud eller landa i naturen för att hitta tillbaka till en stabilitet i livet.

"Det var mitt mål, eller hela produktionens mål, att göra Sara till en människa. Oftast kan ju folk med tro porträtteras som att tron är ett ok, eller att tron blir påtvingad en."

– I arbetet med polisen Sara pratade jag väldigt mycket med en bekant som är präst, och också med en polis som är kristen. Jag läste också Polisbibeln, där Nya testamentet finns. (Allkristna Polisförbundet har tagit fram Bibeln tillsammans med Bible for the Nations.)


Har framgången förändrat ditt liv?

– Till en viss del har den gjort det, men jag är ju fortfarande jag. Men jag tror till exempel inte att jag hade provfilmat för Maja om jag inte hade gjort Sara.

– Jag tror att Sara har öppnat dörrar till mer jobb. Och det har känts väldigt lyxigt att få göra en så pass stor roll så tidigt i ens karriär.

Linus Troedsson spelar Janne. – Vi hittade varandra från första stund, säger Amanda Jansson. FOTO: Solar Films/Antti Rastivo



”Det är ju mormors händer”

För åtta år sedan gick Amanda Janssons mormor bort.

– Hon betyder fortfarande jättemycket för mig. Jag tänkte mycket på min mormor när jag gjorde Stormskärs Maja. Det hade varit så fint om hon varit vid livet – jag hade önskat att hon hade sett den här filmen.

Amanda kommer ihåg en vanlig inspelningsdag då hon tittade på sina händer. Händerna var sminkade så att de skulle se ut som att de har arbetat under ett långt liv.

– Då insåg jag att det ju var mormors händer. Hon bodde ensam i ett stort hus och hon målade, klättrade på taket och gjorde en massa grejer. Så hon har ju funnits med här. Jag tror ju på ett sätt att hon är med här ändå nu och ser vad jag håller på med.

Vilka känslor har arbetet med Stormskärs Maja väckt hos dig?

– Den här filmen har väckt jättemycket känslor i mig. Privat har jag tidvis haft ångest, alla som någon gång har haft det vet hur jobbigt det är. Maja mår ju inte alltid bra heller, framför allt när personer i hennes närhet går bort.

– På något sätt hjälpte det mig att jag också har haft tunga tider i mitt liv.

– Filmen har lärt mig att man får vara den man är. Det har varit en resa i sig för mig – att acceptera hur jag är och vara stolt över den jag är. Också att omge sig med människor som tillåter en att vara den man är. Så det tar jag verkligen med mig.





Var det svårt att lära sig åländska?

– Det var jättesvårt! Jag hade inte hört åländska så mycket tidigare, och jag trodde att det var mer som finlandssvenska. Men det var ju något helt annat! Det är lite som en mix av svenskans norrländska och gotländska tycker jag. Både Gotland och Åland är ju öar i Östersjön så jag tänker att språken på något vis har influerat varandra.

Amanda har jobbat mycket med dialektcoachen Andrea Björkholm, som är från Åland.

– Jag har jobbat mycket med var vokalerna ligger i munnen, och åländskan ligger ganska långt bak. Jag har fått jobba om musklerna i munnen lite, skrattar hon.


Hur har din bild av Åland och Finland förändrats?

– Jag har varit mycket på Åland och även i Helsingfors. Jag älskar ålänningarnas och finländarnas sätt att kommunicera med varandra. Ni är så raka och tydliga.

– På Åland framför allt har vi haft otroligt mycket hjälp av lokalbor i form av statister, det skulle aldrig ha gått utan dem.

Det är en vintrig och snöig dag i Helsingfors när vi pratas vid.

– Jag tycker mycket om Helsingfors. Men jag älskar ju vatten. Så alla städer som ligger vid vatten är väldigt fina.


Vad drömmer du om i framtiden?

– Jag drömmer om att få göra fler sådana här underbara roller som Maja har varit. Jag vill att Stormskärs Maja-filmen får ett rikt liv och sprids till många ställen. Allt handlar inte om jobb heller, utan jag vill också må bra och vara med mina nära och kära. Det drömmer jag om.


Vilka livsinsikter har du fått med tiden?

– En viktig insikt som jag har fått är att livet inte alltid är så kul. Och att det är okej. Även om man jobbar med det som man drömmer om så måste det få vara okej att också tycka att det är tråkigt ibland.

– En annan viktig insikt är att vi skulle må bättre av att öppna våra hjärtan lite mer, hellre än att sluta dem. Man kan lätt bli väldigt mån om att ha saker för sig själv och skilja på mitt och ditt. Vi har så mycket att lära av varandra. Många är väldigt snabba med att döma. Jag tror att vi hade haft en finare värld om vi bara såg allas styrkor.


Hon har blivit tryggare

På hösten sänds tredje säsongen av Tunna blå linjen.

– Det blir spännande. Vi har ju fått vara med Sara och hela det där gänget ett tag. Hon har verkligen utvecklats från sina första steg i Tunna blå linjen tills nu.

– Min och Saras utvecklingskurva går jämsides. Hon har blivit tryggare och jag har blivit tryggare.

Text och foto: Christa Mickelsson


Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00