Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

Amanda Jansson: "Jag vill inte porträttera tron som ett ok – både för Sara och Maja är tron en positiv kraft"

film.

Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja.

10.1.2024 kl. 17:11

Den svenska skådespelaren Amanda Jansson hade ingen aning om vem Stormskärs Maja var när hon först blev tillfrågad att provfilma för filmen.

– Men nu är det det finaste jag har gjort. Maja är, i sin enkelhet, så stor och kraftfull på något vis. Hon har ett driv i sig. Jag tycker att det ord som definierar Maja mest är mod, säger Jansson.

Den nya filmatiseringen av Stormskärs Maja är en av 2020-talets största finländska filmproduktioner och den hittills största inhemska filmproduktionen på svenska.

– Trots att Maja stöter på så mycket motgångar, hamnar i svåra situationer och förlorar folk som hon älskar har hon ändå den här glöden i sig. Jag har gett liv åt Maja men hon har också gett liv åt mig på något vis – att vara sårbar och att våga vara den man är.

– Filmen är en otroligt fin kärlekshistoria. Janne säger ju att ”om det är viktigt för dig så måste det vara viktigt för mig”. FOTO: Solar Films/Antti Rastivo


”Det är det som kärlek handlar om”

Filmen är baserad på Anni Blomqvists roman med samma namn och utspelar sig i den åländska skärgården på 1800-talet. Den 17-åriga Maja gifter sig mot sin vilja med fiskaren Janne. Hennes liv på Stormskäret är fyllt av utmaningar och motgångar.

– Maja sätts i situationen att dra ut till Stormskäret med Janne, utan att hon egentligen själv vill det. Och det är klart att det är jättejobbigt för henne till en början. Men filmen är en otroligt fin kärlekshistoria. Janne säger ju att ”om det är viktigt för dig så måste det vara viktigt för mig”.

– Det är ju det som kärlek handlar om.


Amanda är född i Uppsala, och har tagit examen 2016 vid Teaterhögskolan i Luleå.


En sinnlig film

Filmen utspelar sig på 1800-talets Åland, där kristendomen, men också naturtron, var stark. Även idag finns det något andligt över nordbornas naturupplevelser, hävdar religionshistorikern David Thurfjell i en bok som kom ut 2020. Thurfjell påvisar hur naturen är påtagligt närvarande i nordisk kultur än idag.

I Stormskärs Maja skildras en kristen, biblisk tro, men också djupa existentiella upplevelser i naturen.

– Maja är i kontakt med naturen: vattnet, stenar, rävar och fjädrar. Jag älskar att den här filmen är så sinnlig på något vis, att det får ta så mycket plats.

"Jag tror att det finns någonting större än oss."


Var det svårt att tolka Majas tro?

– Nej, inte alls faktiskt. Jag tror att det finns någonting större än oss. Tro är inte främmande för mig på något vis, utan den är väldigt naturlig, tycker jag.

Amanda säger att hennes inspiration att tolka tro kommer från alla möjliga håll.

– Dels från mig själv, dels från det som jag läst på om. Maja har ju ett rikt inre liv också. Det händer mycket innanför hennes huvud som jag tror att jag är ganska bra på att få fram. Jag kan känna det själv när jag liksom kliver in i Maja.


Amanda blev Sara

Amanda fick 2021 sitt stora genombrott som skådespelare i serien Tunna blå linjen på SVT.

Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet av Tunna blå linjen på SVT Play, där Amanda spelade huvudrollen, den kristna polisen Sara. Enligt SVT har ingen dramaserie hittills fått lika stort genomslag på webben. Också i Finland har serien blivit en succé. Den har visats på Yle och Yle Arenan.

Jag tyckte att din gestaltning av Saras tro i serien Tunna blå linjen var trovärdig, också för en troende publik.

– Tack! Det var mitt mål, eller hela produktionens mål, att göra Sara till en människa. Oftast kan ju folk med tro porträtteras som att tron är ett ok, eller att tron blir påtvingad en. För både rollkaraktärerna Sara och Maja är tron en positiv kraft. Tron blir någonting som de kan landa hos – landa hos Gud eller landa i naturen för att hitta tillbaka till en stabilitet i livet.

"Det var mitt mål, eller hela produktionens mål, att göra Sara till en människa. Oftast kan ju folk med tro porträtteras som att tron är ett ok, eller att tron blir påtvingad en."

– I arbetet med polisen Sara pratade jag väldigt mycket med en bekant som är präst, och också med en polis som är kristen. Jag läste också Polisbibeln, där Nya testamentet finns. (Allkristna Polisförbundet har tagit fram Bibeln tillsammans med Bible for the Nations.)


Har framgången förändrat ditt liv?

– Till en viss del har den gjort det, men jag är ju fortfarande jag. Men jag tror till exempel inte att jag hade provfilmat för Maja om jag inte hade gjort Sara.

– Jag tror att Sara har öppnat dörrar till mer jobb. Och det har känts väldigt lyxigt att få göra en så pass stor roll så tidigt i ens karriär.

Linus Troedsson spelar Janne. – Vi hittade varandra från första stund, säger Amanda Jansson. FOTO: Solar Films/Antti Rastivo



”Det är ju mormors händer”

För åtta år sedan gick Amanda Janssons mormor bort.

– Hon betyder fortfarande jättemycket för mig. Jag tänkte mycket på min mormor när jag gjorde Stormskärs Maja. Det hade varit så fint om hon varit vid livet – jag hade önskat att hon hade sett den här filmen.

Amanda kommer ihåg en vanlig inspelningsdag då hon tittade på sina händer. Händerna var sminkade så att de skulle se ut som att de har arbetat under ett långt liv.

– Då insåg jag att det ju var mormors händer. Hon bodde ensam i ett stort hus och hon målade, klättrade på taket och gjorde en massa grejer. Så hon har ju funnits med här. Jag tror ju på ett sätt att hon är med här ändå nu och ser vad jag håller på med.

Vilka känslor har arbetet med Stormskärs Maja väckt hos dig?

– Den här filmen har väckt jättemycket känslor i mig. Privat har jag tidvis haft ångest, alla som någon gång har haft det vet hur jobbigt det är. Maja mår ju inte alltid bra heller, framför allt när personer i hennes närhet går bort.

– På något sätt hjälpte det mig att jag också har haft tunga tider i mitt liv.

– Filmen har lärt mig att man får vara den man är. Det har varit en resa i sig för mig – att acceptera hur jag är och vara stolt över den jag är. Också att omge sig med människor som tillåter en att vara den man är. Så det tar jag verkligen med mig.





Var det svårt att lära sig åländska?

– Det var jättesvårt! Jag hade inte hört åländska så mycket tidigare, och jag trodde att det var mer som finlandssvenska. Men det var ju något helt annat! Det är lite som en mix av svenskans norrländska och gotländska tycker jag. Både Gotland och Åland är ju öar i Östersjön så jag tänker att språken på något vis har influerat varandra.

Amanda har jobbat mycket med dialektcoachen Andrea Björkholm, som är från Åland.

– Jag har jobbat mycket med var vokalerna ligger i munnen, och åländskan ligger ganska långt bak. Jag har fått jobba om musklerna i munnen lite, skrattar hon.


Hur har din bild av Åland och Finland förändrats?

– Jag har varit mycket på Åland och även i Helsingfors. Jag älskar ålänningarnas och finländarnas sätt att kommunicera med varandra. Ni är så raka och tydliga.

– På Åland framför allt har vi haft otroligt mycket hjälp av lokalbor i form av statister, det skulle aldrig ha gått utan dem.

Det är en vintrig och snöig dag i Helsingfors när vi pratas vid.

– Jag tycker mycket om Helsingfors. Men jag älskar ju vatten. Så alla städer som ligger vid vatten är väldigt fina.


Vad drömmer du om i framtiden?

– Jag drömmer om att få göra fler sådana här underbara roller som Maja har varit. Jag vill att Stormskärs Maja-filmen får ett rikt liv och sprids till många ställen. Allt handlar inte om jobb heller, utan jag vill också må bra och vara med mina nära och kära. Det drömmer jag om.


Vilka livsinsikter har du fått med tiden?

– En viktig insikt som jag har fått är att livet inte alltid är så kul. Och att det är okej. Även om man jobbar med det som man drömmer om så måste det få vara okej att också tycka att det är tråkigt ibland.

– En annan viktig insikt är att vi skulle må bättre av att öppna våra hjärtan lite mer, hellre än att sluta dem. Man kan lätt bli väldigt mån om att ha saker för sig själv och skilja på mitt och ditt. Vi har så mycket att lära av varandra. Många är väldigt snabba med att döma. Jag tror att vi hade haft en finare värld om vi bara såg allas styrkor.


Hon har blivit tryggare

På hösten sänds tredje säsongen av Tunna blå linjen.

– Det blir spännande. Vi har ju fått vara med Sara och hela det där gänget ett tag. Hon har verkligen utvecklats från sina första steg i Tunna blå linjen tills nu.

– Min och Saras utvecklingskurva går jämsides. Hon har blivit tryggare och jag har blivit tryggare.

Text och foto: Christa Mickelsson


kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet