Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

Farmor öppnade Jennis intresse för kyrkan

SÅNGARE.

Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland.

10.1.2024 kl. 09:48

Hon kommer från en familj som inte var särskilt kyrkligt aktiv, mamman är ateist i andra generationen och pappan har aldrig visat några tecken på kristen tro. Men Jenni började ändå sjunga i församlingens barnkör i Kärsämäki i femårsåldern. Sedan dess har hon sjungit.

– Både jag och min syster tyckte om att sjunga och det fanns heller inte så många andra alternativa aktiviteter för barn i Kärsämäki.

Jenni Johansson är född i Uleåborg och uppvuxen i Kajanaland.

– När mina föräldrar skilde sig flyttade min mamma till Kajanaland för att studera och vi barn följde med henne. Jag har gått gymnasiet i Kajana.

När hon kom till Jakobstad talade hon en svenska som hon lärt sig i skolan i Kajana.

– För att lära sig svenska i Kajana måste man vara aktiv själv. Attityden till att lära sig svenska var dålig bland ungdomarna där. Men jag har alltid tyckt om språk.

Hon talar fem språk: finska, svenska, engelska, tyska och spanska.

– Jag lärde mig tyska i gymnasiet, men det är svårt att hitta någon att tala tyska med. Spanska har jag lärt mig på finska Arbis här i Jakobstad.

Jennis attityd till svenskan underlättades av att hon har släktingar från både mammas och pappas sida i Sverige.

– Min mammas faster är en av dem. Hennes man är svensk och med dem har jag talat svenska.

Jenni kom till Jakobstad 2018 i akt och mening att lära sig svenska och studera sång på Novia.

– Jag gjorde det med en tydlig vision att studera vidare i Sverige. Där finns flera utbildningsmöjligheter där inom musiken. Nu är jag inte så säker längre. Nu tar jag en sak i taget och fokuserar på att skriva mitt slutarbete. Jag hoppas bli färdig i vår.

Jakobstad en kulturchock

Flytten till Jakobstad var en liten kulturchock.

– Det var konstigt att se matbutikerna skylta först på svenska och att expediterna började på svenska. Först påmindes jag om tyska ordsatser jag inte hade använt på länge. Det var lite frustrerande när jag behövde de svenska orden, inte de tyska. Jag upplevde att folk vad glada när de hälsade på mig och när de frågade hur jag mådde ville de faktiskt veta det. Man märker att det finns en gemenskap bland svenskspråkiga. Det tycker jag är fint.

– När min syster besökte mig tyckte hon det kändes som att komma utomlands.

Det rika kulturlivet i staden överraskade henne också.

– Det är mycket som händer här trots att staden inte är så stor. Det kan ha att göra med att internationella influenser kommer hit fortare.

Tvåspråkigheten ser hon som en rikedom.

Trots att hon vuxit upp i Kajanaland har hon aldrig känt sig hemma där.

– Jag lärde mig aldrig den lokala dialekten, vilket kan ha att göra med att inte heller mina föräldrar har en stark dialekt.

Ibland har hon känt ett litet utanförskap.

– Men inte just nu. Just nu känner jag mig mest som Jeppisbo. Jag trivs riktigt bra här. Jag beundrar arkitekturen och det offentliga rummet här. Jag tycker det är så vackert att gå genom Skata. Kajana har byggts om efter kriget så nästan alla hus ser likadana ut.

När den här intervjun för papperstidningen gjordes kunde Jenni ännu inte avslöja att hon ska delta i årets Voice of Finland. Nu står det i alla fall klart att hon är med i teveproduktionen som inleds den 19 januari. Inför den har hon valt Johansson som artistnamn.

– Jag vill ha ett svenskt artistnamn för jag vill känna gemenskap med min släkt som funnits före mig och med det tvåspråkiga Jakobstad. Jag valde Johansson, för det hette min farmorsmor som är begraven i Sverige. Men jag byter inte namn officiellt.

Guldramen var tom

Under studietiden i Jakobstad har Jenni börjat gå i kyrkan.

– Det har att göra med att fammo gick bort 2020. För henne var tron viktig. Hon krävde att jag skulle bli döpt. Hon lärde mig också de första aftonbönerna. Jag minns dem fortfarande. De var korta och enkla.

Det var också farmor som fick Jenni att gå skriftskolan och bli konfirmerad.

– Hon klagade i två år över att mitt konfirmationsfotografi saknas i de guldfärgade ramarna hon hade köpt. Efter två år gav jag med mig.

Jenni var sexton år när hon blev konfirmerad, lite äldre än de andra i gruppen.

– Jag var i samma ålder som hjälpledarna. Det var en helt okej upplevelse, inte socialt eftersom jag var lite äldre än de andra. Men jag var den första som lärde mig trosbekännelsen och bönen Fader vår utantill.

Andligt sett var konfirmandtiden inte särskilt viktig.

– Men jag tycker om filosofi och religion som ämnen. Jag studerade dem i gymnasiet och skrev religion i studentskrivningarna. Jag har alltid varit intresserad av hur människor tänker och av de stora livsfrågorna.

Medverkar i gudstjänsterna

Att hon valde att börja gå i den svenska församlingens gudstjänster och inte den finska har att göra med praktiska orsaker.

– Den svenska gudstjänsten börjar senare så jag orkar upp till den även om jag varit ute kvällen innan. Nu känns det naturligt och jag känner mig bekväm i den gudstjänsten. Jag förstår ju vad de talar om.

I gudstjänsten medverkar hon ofta med textläsning och sång, både som solist och i olika körer. Ibland har hon också fiolen med sig.

– Jag njuter av att få sjunga och dela med mig något till de andra. Det är en glädje för mig.

I kyrkan söker hon stillhet.

– Det handlar också om en möjlighet att fundera över de djupa frågorna. Jag tycker det är skönt att sjunga, be böner och delta i trosbekännelsen. En stor motiverande faktor till att gå i kyrkan är att jag i den situationen känner gemenskap med de andra gudstjänstbesökarna. Jag har ju inte heller så mycket annat att göra på söndagarna, så varför inte gå till kyrkan.

Fokus på struphuvudet

I skolan får Jenni en pop– och jazzinrikad undervisning. I kyrkosången har hon glädje avEstill-röstträning, ett sätt att studera röstanvändning och som inkluderar rösten som helhet.

– Det var en vikarierande lärare från Uleåborg som lärde mig den medan jag studerade vid Konservatoriet i Kajana. Han är kanske den människa som influerat min röst mest. Det är tack vare Estillträningen jag är den sångare jag är i dag.

Det slutarbete hon skriver på som bäst handlas om stämbandsunktionerna och bygger på Estill-röstträningen.

– I träningen går man riktigt detaljerat igenom vad som händer i struphuvudet.Ofta började vi lektionen med att titta på en anatomisk bild av struphuvudet, vilka delar som finns där, deras funktion och hur de påverkar röstens klang.

Även om Jenni Johansson sjunger kyrkomusik är det ändå inte den genre hon främst förknippar sig med.

– Jag kategoriserar mig som en popsångare, men jag tycker också om schlager. Helst sjunger jag sånger med ett budskap. Det får vara gärna om något som berör mig personligen.

Det behöver inte vara ett andligt budskap.

– I de sångtexter jag sjunger i kyrkan finns några riktigt bra element som att söka trygghet och få tröst. Det är vackra saker som kommer en nära.

En sång hon tycker har att bra budskap är You say av Lauren Daigle.

– Texten handlar om osäkerhet och om kampen att räcka till. Jag tycker den är så häftig för den är både tröstande och kraftig.

Just nu lyssnar hon helst på K-pop, alltså koreansk pop.

– Den musiken gör att det börjar rycka i fötterna. Men K-pop handlar också om andra aspekter än musiken, den har organiserade musikvideon och bandmedlemmarna har alla tydliga roller och alla dansar. Den är visuellt häftig. Jag tycker också det är ljuvligt att österbottningar skriver K-popmusik som de sänder till Asien.

Att hon lyssnar på koreansk musik betyder ändå inte att hon vill sjunga den.

– Jag lyssnar på musik främst för att underhålla mig själv, inte för att tänka på vad jag vill sjunga.

Framtiden är ännu öppen. Hon fokuserar just nu på sitt slutarbete.

– Att studera vidare är fortfarande ett alternativ, men för tillfället upplever jag att jag vill jobba som musiker.

Hon tänker i alla fall överleva att hon är 27 år.

– Det är en farlig ålder för musiker.

Här avser Jenni att hon inte tänker göra de val som lett till att många musiker dött som 27-åringar: Brian Jones 1969, Jimi Hendrix och Janis Joplin 1970, Jim Morrison 1971, Kurt Cobain 1994, Amy Winehouse 2011 och hennes favoritsångare i K-pop Kim Jonghyun 2017.

Johan Sandberg


Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01
Johan Westerlund är kyrkoherde i Johannes församling. Hans favoritplats i stan: olika kaféer runt järnvägsstationen.

Kyrkflytt. "Om vi inte kan fira gudstjänst, lovsjunga, lyssna och be, så upphör vi att existera som församling." 16.9.2020 kl. 00:01

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01
Mikaela Björklund har några veckors erfarenhet av stadsdirektörsjobbet. Men i tolv år har arbetet för Närpes tagit upp mycket av hennes tid.

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30
Den kyrkliga samfälligheten i Borgå, där den svenskspråkiga sidan är i ständig minoritet, visar inga tecken på att vilja restaurera det svenska församlingshemmet, som är fuktskadat och saknar varmvatten.

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06
Tre sägs upp i Kronoby församling, meddelar kyrkoherde Anders Store idag.

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46
I maj 2017 såg det ut så här när  finlandssvenska ekumeniska kyrkodagar och finska kyrkodagar ordnades i Åbo – då som en del i firandet av reformationens märkesår.

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04

stiftsfullmäktige. – Vi behövs alla för olika uppgifter, säger Anita Ismark om lekmännens roll i församlingarna. Vid det nya stiftsfullmäktiges första sammanträde valdes hon till ordförande. Hon ser att det omdiskuterade organet har en viktig roll som länk mellan församlingsgolv och domkapitel. 4.9.2020 kl. 16:17
Församlingens missionskrets och andra frivilliga ger värmande sockor åt de nydöpta.

Dopsockor. Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020. 4.9.2020 kl. 15:06
Biskoparnas syn på hur kyrkans äktenskap borde se ut placerar sig över hela skalan.
På bilden fr.v. biskoparna Keskitalo, Åstrand, fältbiskop Pekka Särkiö, Repo, Hintikka, Kalliala, ärkebiskop Luoma, Jolkkonen, Peura, Häkkinen och Laajasalo.

äktenskapssyn. Tre biskopar håller fast vid kyrkans nuvarande syn, två vill ha ett helt könsneutralt äktenskapsbegrepp. De övriga placerar sig däremellan, en vill inte svara. 4.9.2020 kl. 12:17
Gustav Björkstrand är aktuell med biografin ”På avstånd ser man klarare”.

Bok. När Gustav Björkstrand skrev sin självbiografi upptäckte han nya perspektiv.Han har också fått syn på nya sidor av sig själv, till exempel en dragning till mystik. 3.9.2020 kl. 13:28
Esbokören Furorna uppträder iförda munskydd.

körsång. Den här hösten får församlingarnas körer fundera på om de kan öva trots smittorisken. En del ställer in, andra sjunger i mindre grupper, vädrar och håller avstånd. 2.9.2020 kl. 09:06
Daniela Strömsholm är musikledare i Matteus församling. Hennes favoritplats i stan: "I mina löpskor på Blåbärslandet, med utsikt över vattnet och Helsingfors. Där uppfylls jag av tacksamhet och frihet och känslan av att det här är min stad."

föräldraskap. "Det här är hennes första hjärtesorg och jag vet att det inte är den sista." 2.9.2020 kl. 00:01
Det går att spara pengar genom att laga maten själv, storhandla och lägga upp ett basförråd av matvaror. Att laga mat är något man lär sig genom att pröva sig fram – våga testa!

studieliv. För många innebär studietiden att man flyttar hemifrån och ska lära sig att få vardagen i det egna hemmet att fungera. Marthaförbundets ekonomirådgivare Mia-Maja Wägar tipsar om hur man styr upp vardagen. 2.9.2020 kl. 00:01
Biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen ansåg inte att det var problematiskt att församlingen informerade om konfirmandundervisningen i skolan, eftersom det inte var frågan om en religiös tillställning eller religionsutövning.

religionsfrihet. Justitieombudsmannen har tagit ställning till flera frågor gällande religionsfrihet i skolorna som väckts av ateistföreningen Uskonnottomat Suomessa. 28.8.2020 kl. 12:51

Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15