Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

”Kom, våga – det ger mer än det tar!”

esbo.

I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän.

9.1.2024 kl. 18:58

För Marianne Blom har frivilligverksamhet legat varmt om hjärtat i många år.

– Jag är sjukhusvän, det är det nyaste inom min frivilliga verksamhet i kyrkan.

Hon blev tillfrågad för cirka ett år sedan. Att vara sjukhusvän innebär att teamen går runt på avdelningar vid Esbo sjukhus.

– På varje avdelning finns en infodisk. Där får vi tips om vem vi kunde gå och träffa. Ibland blir det jättebra diskussioner, som går på djupet. Om det är någon som önskar en mer teologisk och religiös diskussion kan vi ordna med en präst.

– Ibland är det mera ytligt, vi träffas och pratar en stund.

Marianne Blom hoppas att också patienten får lite annat att tänka på än sin egen sjukdom just då.

– Jag tycker det är meningsfullt. Till alla som funderar på att komma säger jag bara: Våga – det ger mer än det tar!


Anställda har minskat märkbart

Heidi Jäntti, kaplan i Esbo svenska, säger att församlingen inte endast består av de anställda.

– Vi anställda finns inte till för vår egen skull utan för församlingens skull!

– Församlingen finns där medlemmarna finns, i tjänst för varandra.

– Dessutom har ju varje kristen och varje församlingsmedlem en uppgift att gå ut med glädjebudskapet. Det är ju det som hela julevangeliet handlar om, att herdarna lyssnade på ängelns ord, gick till stallet och därefter återvände till sitt dagliga arbete som herdar.

– Orsaken är densamma som i hela kyrkan: eftersom antalet anställda har minskat märkbart de tio senaste åren och trenden knappast kommer att vända, ökar behovet av frivilliga medarbetare för att församlingarnas utåtriktade verksamhet ska kunna fortsätta och upprätthållas.

Heidi Jäntti tror inte alls att Esbo svenska på något sätt är speciell med att satsa på frivilligarbete i dessa tider.

– Det gör nog varenda församling. De finska församlingarna har ett mycket digert och utbrett frivilligarbete jämfört med de svenska, men vi har ju självklart inte samma förutsättningar eftersom vi är så mycket färre, och många föreningar och frivilligorganisationer konkurrerar om samma människor.


Pop-up-projekt

Hur är det då om man vill vara frivillig, men inte vill binda sig för lång tid?

– Då kan man komma för ett mindre projekt, ett så kallat pop-up-projekt, ge en räckande hand och hjälpa med konkreta uppgifter. Min förhoppning är också att det skulle finnas verksamhet som går över generationsklyftorna, säger Marianne Blom.



INFO:

– Den 25 januari och den 8 februari kl. 18–20 ordnas det två infokvällar som samtidigt är fortbildningskvällar i Alberga kyrkas församlingssal.

– Den ena kvällen (25 januari) ordnas för dem som har intresse att ge en räckande hand och hjälpa med konkreta uppgifter.

– Den andra kvällen (8 februari) är för dem som vill hjälpa med att vara stöd, samtalsvän och sjukhusvän och vågar ge sig in i ett möte med människor (vuxna som redan har en del livserfarenhet).

Text och foto: Christa Mickelsson


kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet