Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

”Jag hade en längtan efter att bli sedd”

profilen.

Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund.

9.1.2024 kl. 18:27

Sedan november är Daniel Asplund verksamhetsledare för hemlandsmission och personalchef vid Laestadianernas Fridsföreningars Förbund.

Tillsvidare jobbar han halvtid, med fokus på arbetet i Finland.

– Vi har nio medlemsföreningar och jobbar bland annat med själavård, familjeterapi, barnläger, skriftskola och gruppverksamhet.


Behöver ni missionera? Föds inte barn in i LFF så där ganska naturligt?

– Nej, det håller jag inte med om! Som kristna har vi också en annan uppgift än att föda barn och föra dem till bönehuset. Vi ser oss som medlemmar i den världsvida kristna kyrkan, och missionsbefallningen gäller också oss. Vi satsar på allt från kristna radiosändningar till utlandsmission.


Minns du när du först började tro på Gud? Vad tänker du om Gud?

– Jag har alltid levt i en kristen gemenskap, som barn i bönehuset i Esse, sedan i Åbo i åtta år, sedan i Vasa och nu i Bosund bönehus. Jag studerade till teologimagister i Åbo och ville satsa på LFF och själavård. Att bli prästvigd fanns inte i planerna.

– Under andra studieåret i Åbo blev jag utmanad i min tradition och var trött, på gränsen till utbränd. Då kom tanken: tänk om jag skulle överge tron och gå ut och leva som en vanlig människa, utan Gud. Då skulle mina egna möjligheter och rättigheter få fritt spelrum. Och jag kände hur det skulle betyda mer frihet, men samtidigt skulle all mening vara borta. Det här har hjälpt mig att förstå att om vi lever för vår egen skull så lever vi ett ganska meningslöst liv.


Vilka principer är viktiga för dig?

Ecce homo, se människan. Jag var ett ensamt barn omgiven av många människor. Därför försöker jag alltid se barnen. Men jag har senare lärt mig att vi vuxna har samma behov av att bli sedda, hörda och respekterade, och när vi blir äldre går vi tillbaka till barndomen och behöver samma omedelbara kärlek som barnen.

– Jag är utbildad själavårdsterapeut. Min andra princip är: Den verkliga glädjen finns i att tjäna andra.


Vilken i ordningen är du i syskonskaran och hur har det påverkat dig?

– Jag är den tredje av sju, med två aktiva före mig och två aktiva efter mig. Jag var det snälla barnet som inte krävde något, så jag fick leva väldigt självständigt och ta ansvar för mig själv. Eftersom mina föräldrar måste satsa så mycket på mina syskon hade jag en längtan efter att bli sedd. Så jag har presterat genom skolan och arbetslivet, bränt ut mig och varit deprimerad. Men Gud har gjort under genom själavården. Idag kan jag fortsätta att prestera, men mer göra det för att det är roligt och inspirerande och en del av mig. Men om jag är trött så vilar jag. Jag brukar säga: Nu behöver jag aktiv vila.


Med vilka ord skulle människor som känner dig beskriva dig?

– Jag ringde och kollade: omtänksam, effektiv och humoristisk. När jag frågade efter brister blev jag påmind om att jag har svårt att säga nej och att tillåta mig att bara vara.

Vad önskar du av framtiden?

– Jag önskar jag fick behålla den tro på Jesu försoning jag har idag. Nästa önskemål är att mitt äktenskap ska få fortsätta vara den bästa relation jag har. Vi har varit gifta i sjutton år och aldrig haft det bättre. Sedan önskar jag att min relation till våra barn skulle få fortsätta vara kärleksfull och nådefull, men också full av upptåg och humor. Jag önskar också att Gud ska bevara det barn vi väntar i maj.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet