Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

”Jag hade en längtan efter att bli sedd”

profilen.

Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund.

9.1.2024 kl. 18:27

Sedan november är Daniel Asplund verksamhetsledare för hemlandsmission och personalchef vid Laestadianernas Fridsföreningars Förbund.

Tillsvidare jobbar han halvtid, med fokus på arbetet i Finland.

– Vi har nio medlemsföreningar och jobbar bland annat med själavård, familjeterapi, barnläger, skriftskola och gruppverksamhet.


Behöver ni missionera? Föds inte barn in i LFF så där ganska naturligt?

– Nej, det håller jag inte med om! Som kristna har vi också en annan uppgift än att föda barn och föra dem till bönehuset. Vi ser oss som medlemmar i den världsvida kristna kyrkan, och missionsbefallningen gäller också oss. Vi satsar på allt från kristna radiosändningar till utlandsmission.


Minns du när du först började tro på Gud? Vad tänker du om Gud?

– Jag har alltid levt i en kristen gemenskap, som barn i bönehuset i Esse, sedan i Åbo i åtta år, sedan i Vasa och nu i Bosund bönehus. Jag studerade till teologimagister i Åbo och ville satsa på LFF och själavård. Att bli prästvigd fanns inte i planerna.

– Under andra studieåret i Åbo blev jag utmanad i min tradition och var trött, på gränsen till utbränd. Då kom tanken: tänk om jag skulle överge tron och gå ut och leva som en vanlig människa, utan Gud. Då skulle mina egna möjligheter och rättigheter få fritt spelrum. Och jag kände hur det skulle betyda mer frihet, men samtidigt skulle all mening vara borta. Det här har hjälpt mig att förstå att om vi lever för vår egen skull så lever vi ett ganska meningslöst liv.


Vilka principer är viktiga för dig?

Ecce homo, se människan. Jag var ett ensamt barn omgiven av många människor. Därför försöker jag alltid se barnen. Men jag har senare lärt mig att vi vuxna har samma behov av att bli sedda, hörda och respekterade, och när vi blir äldre går vi tillbaka till barndomen och behöver samma omedelbara kärlek som barnen.

– Jag är utbildad själavårdsterapeut. Min andra princip är: Den verkliga glädjen finns i att tjäna andra.


Vilken i ordningen är du i syskonskaran och hur har det påverkat dig?

– Jag är den tredje av sju, med två aktiva före mig och två aktiva efter mig. Jag var det snälla barnet som inte krävde något, så jag fick leva väldigt självständigt och ta ansvar för mig själv. Eftersom mina föräldrar måste satsa så mycket på mina syskon hade jag en längtan efter att bli sedd. Så jag har presterat genom skolan och arbetslivet, bränt ut mig och varit deprimerad. Men Gud har gjort under genom själavården. Idag kan jag fortsätta att prestera, men mer göra det för att det är roligt och inspirerande och en del av mig. Men om jag är trött så vilar jag. Jag brukar säga: Nu behöver jag aktiv vila.


Med vilka ord skulle människor som känner dig beskriva dig?

– Jag ringde och kollade: omtänksam, effektiv och humoristisk. När jag frågade efter brister blev jag påmind om att jag har svårt att säga nej och att tillåta mig att bara vara.

Vad önskar du av framtiden?

– Jag önskar jag fick behålla den tro på Jesu försoning jag har idag. Nästa önskemål är att mitt äktenskap ska få fortsätta vara den bästa relation jag har. Vi har varit gifta i sjutton år och aldrig haft det bättre. Sedan önskar jag att min relation till våra barn skulle få fortsätta vara kärleksfull och nådefull, men också full av upptåg och humor. Jag önskar också att Gud ska bevara det barn vi väntar i maj.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


Christer Lönnqvist är en bekant syn bland hyllorna på Oravais Livsmedel. (foto: Johan Sandberg)

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34
Kyrkans diakoni motiverar till medlemskap, anser finländarna.

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58
Amanda Audas-Kass började blogga redan 2005. På kyrkpressen.fi ska hon i januari temablogga om kvinnligt och manligt. 
(foto: Linus Mickelsson)

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00
Zia Meral kämpar för religionsfrihet, men känner också i skinnet vad det kostar att byta tro.

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38
Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49
Julen är en kristen högtid som hör hemma i den finländska kulturen, heter det i direktiven till undervisningsstyrelsen. (foto: May Wikström/KP-arkivbild)

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00
Kerstin Seliverstov skriver fortfarande gärna julkort.

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28
Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08
Med facit i hand har Martin Glader levt ”ett slumpmässigt liv med få egna beslut”. (foto: Rolf af Hällström)

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33
Lucia Julia Hanhikoski provar mössor. Allt lucia bär ska vara vitt – utom bältet förstås. (foto: Sofia Torvalds)

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25
(foto: KP-arkiv)

12.12.12 är ett vigseldatum som inte går att glömma. 12.12.2012 kl. 13:29
(foto: KP-arkiv)

Kyrkans kulturpris 2012 ges till finska missionssällskapets evenemang de vackraste julsångerna. 12.12.2012 kl. 10:39

Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33