Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

Markus Österlund: ”Vi har en tendens att tro att alla andra har det bättre”

JULGEMENSKAP.

Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund.

18.12.2023 kl. 15:59

Markus Österlund, pastor i Andreaskyrkan i Helsingfors, firar julafton tillsammans med sin familj och sin församling. I år är andra året som Andreaskyran ordnar en gemensam julmiddag.

Varför gör ni det, ordnar en julmiddag i Andreaskyrkan?

– Tanken är att det ska vara en middag för de som inte har familj här eller som inte har förutsättningar att ordna jul hemma hos sig. I år är det tre familjer som har hand om värdskapet för julmiddagen. En mamma i en av familjerna uttryckte det bra, hon sa att de vill visa sina barn att julen är mer än kärnfamiljen.

– Jag tror att det här är viktigt i dag, särskilt i Helsingfors. Här är hälften av alla hushåll ensamhushåll och 30 procent av Helsingforsarna bor i ensamhushåll.

– Samtidigt har kärnfamiljsbegreppet kommit in i våra kyrkor, man betonar familjerna, och det är viktigt att man gör det. Men det finns en risk med det – att man utelämnar ganska många människor från gemenskapen.


Har du tips på hur man kan inkludera i julfirandet, utan att någon ska behöva känna sig som ett objekt för välgörenhet?

– Vi försöker göra så att det blir ganska brett. Hit kommer människor som har barn, människor från andra länder som jobbar här och har toppjobb, men som inte har sina familjer här, och så människor som är fattiga och inte har pengar till en jul. Om du är både ensam och fattig, då firar du nämligen inte så mycket jul.

– Vi vill sammanföra de här grupperna. Hela tanken med en församling är att blanda människor som inte skulle umgås i normala fall. Det tycker jag att är en optimal kyrka. Kyrkan som begrepp är ju en familj där man inkluderar, och med familj menar jag något större än kärnfamiljen.


Har du något budskap till alla som lever utanför normerna och blir särskilt påminda om det kring jul?

– Jag hoppas att alla kan hitta en gemenskap, men jag skulle också vilja avdramatisera det lite.

– Att det finns ett stigma kring något handlar kanske delvis om att vi inte vill erkänna att vi har vissa behov. Där borde vårt samhälle utvecklas mycket mer mot att vi erkänner att vi har behov.

– Det här ser man till exempel i matutdelningen i vår församling. Tidigare tyckte jag att det var väldigt problematiskt att de som kommer till vår matutdelning behöver stå i kö. Det tycker jag delvis fortfarande, men genom att människor står i kö visar vi för samhället utanför att det här problemet finns. Jag vet att vissa av dem som kommer till matkön inte själva tycker att det är stigmatiserande, utan en realitet. Det är något de måste.

– Jag tror det finns en lärdom i det. I saligprisningarna säger Jesus ”Saliga de som är fattiga i anden”. Att vara fattig i anden betyder att vi är så fattiga att vi behöver Jesus i våra liv. Det vore nog bra för oss andra, som inte måste stå i matkön, att också erkänna vår fattigdom.

– Det finns mycket fattigdom i dag i form av meningslöshet och ensamhet. Att tala om fattigdom och ensamhet istället för att hålla allt inom sig tror jag att kan vara början till en lösning.


Om man känner sig ensam inför julen, tror du man är ensam om det?

– Jag tror inte att man är ensam om att känna sig ensam. Jag tror det är väldigt många som känner sig ensamma inför julen just för att den blivit så upphaussad. Allt ska vara perfekt på julen.

– Vi har en tendens att tro att alla andra har det bättre, men bakom ytan i de ”perfekta” familjerna finns både ensamhet och problem. För att inte tala om de familjer där alkoholen är julens herre. Att man ska ha den perfekta julen tycker jag att man ska glömma. Istället får vi försöka göra den lite bättre för någon annan.



Markus Österlund

GÖR: Församlingsföreståndare och pastor i Andreaskyrkan i Helsingfors.

FAMILJ: En son som bor utomlands, mamma och två bröder med familjer, kyrkfamiljen.

INTRESSEN: Vänner, mat och gym.

Text: Rebecca Pettersson
Foto: Rebecca Pettersson


Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14
Nu när papperstidningen utkommer bara varannan vecka vill redaktionen satsa lite mer på webbsidan.

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02
Personintervjuer och nyheter toppar listan på de mest lästa artiklarna år 2019.

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40
Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43